Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
och
e to
to Ii a ß2 + a,’
e io2
rr. , <-"’ I
LcoZ2 "" sin to t J
1Z ß -
mly a ß2 + (o2 Leo l2
\-r + ’■’]
lo! 12 J
(50)
(50 a)
till exempel
ß = — 20, — = 0,i sek., co = 80 \ .
’ r2 sek.
e = 25 V,
[0,125 -f-0,675
ll0 — 0,oo2 Henry.
. 25 1
°"r 80 • 0,002 1,062
= 18,1 + 99,2
= 117,5 amp.
Enligt ovanstående sifferräkning överväger andra
summan den i ek v. (50), vilket betyder att vid
kortslutning den icke stationära överströmmen är mycket
större än den stationära överströmmen enligt den
statiska karakteristiken (fig. 18). Vidare visar formel
(50) att den dynamiska kortslutningsimpedansen är
proportionell mot co^o- Ifall denna impedans endast
obetydligt influeras av järnmättningen, är överström-
men vid kortslutning tämligen oberoende av
svets-strömmens storlek och sålunda vid låg belastning
procentuellt större än vid hög belastning. I själva
verket, ge oscillografiska undersökningar just detta
resultat.
Medan den magnetiska kretsens tröghet under
pågående svetsning ej framträder mera än vid de flesta
andra maskiner, märkes den mycket tydligt vid
plötslig brytning av arbetsströmmen efter stationär
kortslutning. Härvid erhålles nämligen i första
ögonblicket vid brytningsstället endast den under
kortslutningen rådande rotationsspänningen «,c21. Efter
brytningen stiger dock rotationsspänningen rätt
snabbt, tack vare virvelströmmarna i polhylsan.
Dessa försöka att upprätthålla hylsans flöde, som
under kortslutningen till största delen utgjordes av
läckflödet <Pal mellan polspetsarna och oket. Lika
fort som vid kortslutningens brytning armatur
lindningens motkompounderande amperevarv försvinna,
drives samma flöde <Pa, över luftgapet, där det
förstärker det ursprungligen mycket svaga fältet.
Följden blir en snabb ökning av magnetströmmen i2, tills
med virvelströmmarnas dämpning även längsfältet
reduceras till det normala remanensfältet.
En enkel metod för exakt beräkning av spänningsfall
och förluster vid långa kraftledningar.
I ETZ h. 52/53 1936 publicerar driftdirektör H.
Fransen, Stockholm, en artikel, betitlad
"Hilfsnomo-gramme zur genauen Berechnung der
Spannungs-regelung und der Verluste in langen Fernleitungen",
vari framlägges en av honom utarbetad, inom
Vattenfallsstyrelsen sedan mer än 10 år tillämpad, ehuru
tidigare icke publicerad, enkel och generellt användbar
metod för exakt behandling av
spänningsreglerings-problemet vid långa elektriska kraftledningar.
Eftersom problem av detta slag torde vara av aktuellt
intresse även för svenska elektroteknici, lämnas här ne-
Fig. 1. Approximativ ekvivalent strömkrets i TT-form för
elektrisk kraftledning.
ningar tillräckligt noggranna beräkningsförfarandet
ersättas med en approximativt ekvivalent strömkrets
i TT-form enligt fig. 1. Konstanterna r, x och b i
denna strömkrets, i fortsättningen benämnda
ledningens nominella konstanter, erhållas såsom
r — r0 - I x = x0-1 b
då l är ledningslängden i km och
Fig.
Exakt ekvivalent strömkrets i TT-form för elektrisk
kraftledning.
dan med benäget tillstånd av ETZ:s redaktion en
kortfattad redogörelse för den framlagda
beräkningsmetoden.
Varje system av elektriska strömkretsar med rak
magnetiseringskurva, matade med växelström av
konstant frekvens, kan vid beräkning av sambandet
mellan spänningar och strömmar i systemets
ändpunkter ersättas med en ekvivalent strömkrets
bestående av högst tre impedanser. En kraftledning med
jämnt fördelat motstånd, självinduktion och
kapacitet, brukar vid det sedvanliga, för normalt långa led-
r„ — motståndet i ohm per km och fas,
x0 — reaktansen i ohm per km och fas,
b0 = susceptansen (den kapacitiva admittansen) i
Siemens (= mho) per km och fas
utgöra ledningens ur ledaredimensioner och -avstånd
beräknade ’’kilometerkonstanter".
När man kommer till ledningar av mera betydande
längd, bli beräkningsfelen vid användningen av den
approximativt ekvivalenta strömkretsen enligt fig. 1
alltför stora. Man måste övergå till den exakt
ekvivalenta strömkretsen enligt fi°r. 2. För konstanterna
fi febr. 1937
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
