- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Elektroteknik /
65

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

så blir avståndet
eos ■
eos ß2 =

= y sin a
y eos a -

\Jy2 — 2 y a eos a -j- ß2
i -fa — y eos a

\Jy2 — 2 y {I + a) eos a -j- [l +

varefter inan ur

0,05 ASdx
dH =–––––– - (eos />’, -j~ eos ß2)

Cl

får

(dH\ _ 0,oö

\dy/D’ sin
+

35 as r

y eos a — a

l

y \Jy2 — 2 ya eos a + «2
a — y eos a

_________________ _ (10)

y >Jy2 — 2 y (l + a) eos a + (I + a†_

alltså till formen nära överensstämmande med ekv. 2
(x utbytt mot y, a mot — a). Integrationsgränserna
bliva dock naturligtvis andra. Med variabeln x blir
övre gränsen = 0,5 r = l eos a och undre gränsen
A = 0,5 bk/, motsvarande ^/-värden bli (l + 2 a) eos a
resp. A + 2 a eos a, varför den av D’ i punkten P
alstrade fältstyrkan blir

(£ + 2 a) eos a

„ 0,05 AS a y eos a — a
Hrr= "zszrz" —, „ „––––- ., +

+

sina J \y

J + 2 a eos a

l + a — y eos a

2 ya eos a + a2



(ii)

y \jy2 — 2 y (l + aj"eos a + (Z -f- a)’
För bestämning av ledargrupp E’:s inverkan hän
visas till fig. 7. Genom att införa
y — 2 a eos a — x
fås dx = — dy

avståndet d =.y sin

y eos a — a

eos ßt = ===========

\jy2 — 2 ya eos a -f a2

eos/?.

l-\-a-

■ x eos a

a†

varav

tdH\ _ 0,05 AS V
Xdy )e< ~ sin a

\ly2 — 2y(l + a) eos a + (l
0,o5 AS I" 2/eos a— a

+

sm a \jj _ 2 y a eos a + a2
a — y eos a

varvid uttrycket på

får samma utseende

som

fallet befinnes övre gränsen på y — (2 a
och undre gränsen =»2 a eos a — A, så att

Hßi ™

(2 a — l) eos a

0,05 AS

y eos a ■

sina J \y s]if

2 a eos a — A

14- ø — U eos a

+

V vV — 2y(l + a) eos a-f {I + «):

Efter integrering och för A — 0, ett antagande som i
detta fall är tillåtligt för a > 0. fås med a — f - I

H,

(D’+E’)–

0,05 f

-!eos a

• "log

c

sin a |

(1 † f) eos a • x /2 (1 + 2 /) eos2 a
f eos a + \/(l +^)2 — (l + 2 /) eos2 a.

\ f2 + (1 — 2 f) eos2 a— (1 — /) eos a

2 /) eos2 a — (2 — /) eos a

V(1+/)2

4 / eos2 a —(1 — /) eos a

+

+ "log

7

f (1 4- eos aj
1 r2/; eos2 a 4- V?2 + (1 + 2 /) eos2 a

1 +/-(1 + 2f) eos2a + VU +/)2— (1 + 27) cos^a
† + (1 — 2 /) eos2 a + v72 + (1 — 2 f) eos2 a

1 + † + (1 — 2 †) eos2 a + \/l + /)3 3 (1—2 /) cos^ä

eos2 a + + /}2 — 4 f eos2

2 f sin2 a



(13)

Minustecknet framför uttrycket anger, att den
resulterande fältstyrkan av spegelbilden D’ + E’ har
motsatt tecken mot den av de egentliga ledarna alstrade
och således liksom H’ + F’ verkar reducerande på
den av D + E härrörande fältstyrkan.

För a — 30° ha följande H-värden beräknats:

A S

för f = 0.25: H ~ — 0.056 .

sin a

„ f = 0,5: H = + 0,002 „
,. † — 0,75: H = +0,010 „
„ / — 1,0: ff = +0.014 „
se fig. 5, kurva 4.

Även här blir H — — oc, då man sätter / = 0,
beroende på att A försummats i den undre gränsen.
Emellertid ser man direkt av fig. 3, att fältstyrkan i
A, dvs. för f = 0, har samma värde som för
ledargrupperna D + E, men är av motsatt tecken. För

det tidigare valda värdet på A = 0,5 bkl
för a = 30° blir alltså liksom förut

H=-0,22BAS

Kurvans medelvärde

n AS

0,033 —–.

sin a

sin a
beräknas till

H„

0y5 t och

2(2

Det resulterande medelvärdet för de

y \[y2 — 2 y (l + a) eos a + (l + a)2J
Av fig. 7 framgår emellertid, att med de såsom
positiva valda värdena fältstyrkan i P får motsatt tecken
mot den av Tf alstrade. För att kunna addera de

båda fältstyrkorna får då tecknet på ändras,

ovan behandlade ledargrupperna bli alltså under de
valda förutsättningarna (a — 30°, bkz — 0,1 %)

2 Hmed =(0,32 - 0,067-

n n AS

■ 0,033) -= 0,22 .–––-,

sm a sin a

\dy/E’

(-r—I (ekv. 9). På samma sätt som i förra
\dy/D’ v y

/) eos a

2 ya eos a + a2

dy (12)

och den resulterande fältfördelningen fås genom
adde-ring av kurvorna 1, 2, 3, 4 (se fig. 5). Resulterande
fältstyrkan är som synes = 0 såväl för a — 0 som
för a — l.

5. Beräkning av fältstyrkan från de horisontella
delarna av det ekvivalenta schemat.

Vad slutligen beträffar inverkan av den
"horisontella" strömmen i det ekvivalenta schemat (fig. 3 a)
ha vi sett att den kan anses variera rätlinigt mellan
ett positivt och ett negativt gränsvärde, som för
vardera av de båda hälfterna i schemat är lika med
■Az1NaQS ± 0,51 AS ampere (om härvans
omfattning — poldelningen och om kommuteringszonen är
smal). Slås de båda horisontella strömmarna ihop,

3 april 1937

65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:34:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937e/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free