Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
hållen högre effekt än som ursprungligen beräknats
kunna förklaras på detta sätt. Särskilt vid mindre
pådrag synes även strömningen i kaplanturbinen vara
utsatt för en viss instabilitet. Man har iakttagit, att
löv och gräs i vattnet då kunna starkt nedsätta
turbinens effekt vid oförändrat pådragsläge. En kraftig
genomsköljning genom pådragets öppnande återger
normala siffror. Sannolikt verkar lövet starkt
påskyndande på virvelbildningen under skovlarna och
gör att cu ej retarderas av skovlarna i den grad
skovelritningen skulle medföra.
Kaplanturbinens sugrör och regleringen.
En fråga, som klarlagts rätt väl under de senaste
åren, är den om företeelserna i sugröret vid större
lastfrånslag. Det skedde dock först efter en allvarlig
olycka vid Abborrfors’ kraftverk i Finland. Den
plana sugrörsbottnen hade där utförts såsom ett
timmergolv, hophållet av I-balkar, fasthängslade till
berget. Vid beräkningen hade ej tagits någon
hänsyn till vid regleringen inträffande tryckändringar i
sugröret, och efter ett under inkörningen företaget
frånslag om ca 3/é last inträffade katastrofen. Vid
undersökning visade sig att bottnen lösslitits från
berget och böjts uppåt, alla fyra löphjulsskovlarna
voro avslagna vid navfästet, ävensom ledskenelock
och luckor allvarligt skadade. Förloppet kunde
rekonstrueras tämligen säkert. Jag höll i
Tammerfors en tid senare föredrag om saken för
ingenjörsföreningen. Publiceringen inhiberades emellertid av
de intresserade parterna.
Vid frånslag stängas ledskeneluckorna snabbt och
Fig. 4. Finshyttans navkonstruktion.
Fig-. 5. Nohabs kaplanturbin.
löpskovlarna endast långsamt. En stark rotation
uppstår då hos vattnet under turbinen samtidigt med
den trycksänkning, som ger nödig retardation för
vattenpelarens framströmning. Trycksänkningen blir
därför mycket starkare i det inre partiet än ute vid
sugrörsväggen. Trycket går vid centrum ned mot
noll och där uppstår ett rotationshålrum, fyllt av
tunn vattenånga. Detta rum sträcker sig uppåt
genom löphjulet mot ledhjulslocket och nedåt till
avsevärt djup, kanske ända ned mot sugrörsbottnen.
Vid själva frånslaget slets därför bottnen upp, timret
medföljde i stor mängd den roterande cylinderns
insida i dess strömning uppåt genom löphjulet upp i
spaltrummet, varigenom regulatorn förmåddes att
åter helt öppna pådraget för att hålla turbinen uppe
i varvtal. Av en eller annan orsak synes här en
skovel hava brustit, föranledande en stark
vatten-rusning, timrets avgång och regulatorns förnyade
stängning. Nu uppstår vakuum över hela
sugrörsarean, vattenpelaren går ned ett stycke, vänder och
slår vid återkomsten av de andra tre skovlarna, som
därvid göra visit högre upp och slå sönder en del
innan de sjunka mot bottnen. Vattenslaget var
sålunda här en sekundär företeelse.
Vid undersökningen visade sig att det rostfria
stålet i skovlarna var grovkristalliniskt och därför
utomordentligt sprött. Glödgningen hade endast berört
ett mycket tunt ytskikt. Orsaken härtill måste nog
väsentligen tillskrivas ett visst hemlighetsmakeri.
Ifråga om dylika skövlar betraktades materialfrågan
som en förtroendesak mellan verkstad och järnverk,
medan beställarens representant skulle hållas utanför.
Vid samtida svenska verk uppstod en del rabalder,
men träbottnarna spolades bort utan att orsaka
olyckor och materialet i skovlarna visade sig genom
efteråt urborrade prov vara relativt gott.
5 juni 1937
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
