Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
/ g h i j h i
Fig. 6. Jämförelse mellan motståndsvärden, mätta medelst
växelström och impuls år 1937.
påtagliga skillnaden i motståndsvärden är
underkastad mer eller mindre regelbunden ändring med
strömstyrkan. Yi ha utfört en sådan undersökning
för jordarterna i tab. 2. Vid dessa prov ha
mot-ståndsvärdena för växelström uppmätts med hjälp
av en transformator, vars spänning reglerats inom
vissa gränser.
De uppmätta värdena på strömstyrka (eff. värde)
och motstånd äro återgivna i tab. 3.
Tabell 3.
Fin sand (f):
Ström mA 10 20 40 60 215 460
Motstånd ohm .. 3 850 3 630 3 450 3 370 3 280 3 260
Pinnrn oblandad fin sand (g)
Ström mA 6,0 10,9 20,o 54,5 80,7 98,0
Motstånd ohm , .. 2 980 2 700 2 480 2 450 2 420 2 390
Fint grus (h):
Ström mA 0,7 1,2 1,84 15,2 164 430
Motstånd ohm , , . 2 930 2 910 2 860 2 790 2 640 2 610
Pinnmo (i):
Ström mA 12,9 22,7 58,9 141 479 1090 1 760
Motstånd ohm . . 1160 1100 1 050 1 015 980 950 920
Lerblandad matjord (j):
Ström mA 11,2 15,6 52,6 193 365 1 360
Motstånd ohm . . 108,3 104,2 100,6 97,3 95,4 93,3
Rödlera (k):
Ström mA ... . 11,2 52,6 210 450 960 1 430 2 600
Motstånd ohm . . 56,5 55,3 54,6 53,1 51,8 50,9 50,o
Rödlera frän Bojors (1):
Ström mA 8,3 16,o 25,7 130 646 1 940
Motstånd ohm . . 45,6 43,2 42,4 41,0 40,5 40,3
Av tab. 3 framgår, att växelströmsmotståndet
uppvisar en fallande tendens med stigande strömstyrka.
Ohrr
tm!
I i i 1 5-’Os t * b S
j Vem1 g
h n/cw’ i «/c~>
Fig. 7. Motståndets beroende av strömstyrkan.
De i tab. 3 upptagna jordarterna ha även undersökts
ifråga om impulsmotståndets variation med
strömstyrkan. Undersökningen har i detta hänseende
utförts både för positiv och negativ polaritet.
De erhållna motståndsvärdena för impulsströmmar
ha grafiskt återgivits i fig. 7—8. I dessa betecknas
kurvan för impulsmotståndet som funktion av
maximala strömstyrkan med B. Positiv polaritet har
utmärkts med X och negativ med Q. Till jämförelse
lia även de i tab. 3 upptagna värdena för växelström
grafiskt inlagts och betecknas i fig. 7—8 med A.
Dock ha de maximala strömvärdena använts vid
upp-ritningen i stället för effektivvärdena. Med hänsyn
till den för mätningen använda transformatorns
belastningsström ha mätningarna för växelström
begränsats till ett relativt litet område ifråga om
strömstyrkevärden i jämförelse med
impulsmätningarna. Kurvorna för mätningar vid växelström och
impulsström ha för övrigt icke förenats, ty de
representera icke fullt kommensurabla värden,
emedan impulsmotstånden äro definierade medelvärden.
Växelströmsvärdena äro däremot entydigt bestämda.
Av fig. 7—8 framgår, att den för
växelströmsmotståndet påvisade tendensen att falla med stigande
ström även gäller för impulsmotståndet. För lerorna
sjunker därvid motståndet praktiskt taget till hälften
räknat från initialvärdena vid svag växelström.
Vid de för mätningar av motståndet hos leror
begagnade strömstyrkevärdena har man haft lika höga
strömtätheter på elektroderna, som kunna uppkomma
vid direkta åskslag. Lerorna uppvisa ett lägre
impulsmotstånd för positiv impuls än för negativ,
under det att de övriga jordarterna icke visa denna
skillnad. Detta kan möjligen bero på lerornas
särskilda struktur, men även på att strömmarna varit
avsevärt större för lerorna än för de övriga
jordslagen.
Sammanställningen i fig. 7—8 av
motståndsvärdena, mätta med såväl växelström som impuls,
visa, att den konstaterade skillnaden i fig. 5—6
endast är en effekt av de olika strömstyrkorna i de
båda fallen. För samma maximala strömstyrka bli
motståndsvärdena ungefär lika såväl för växelström
som för impuls.
Vid grus och sand uppnås icke på långt när de vid
åskslag rådande strömtätheterna. Motståndet visar
å andra sidan en utpräglad tendens att falla med
strömstyrkan. Ali sannolikhet talar följaktligen
för att dessa jordarter uppnå betydligt lägre mot-
ohm
cm*
’ 1 1 ,
I ft/cm*
Fig. 8. Motståndets beroende av strömstyrkan.
114
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
