Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Utnyttningsgraden för
Trollhätte och Älvkarleby kraftverk var
för sig och tillsammans före
hopkopplingen samt utnyttningen för hela
Centralblocket.
Elektroteknik
Fig. 7. Utnyttningsgraden för
Porjus och Norrfors
kraftverk var för sig och
tillsammans före hopkopplingen och
den beräknade utnyttningen
efter hopkopplingen.
Fig. 8. Utnyttningsgraden för
hela statsblocket före
sammankopplingen av
Centralblocket och Norrlandsblocket
samt den beräknade
utnyttningen efter
sammankopplingen.
skott vid enstaka kraftverk snabbare tillgodogjorts,
genom att kraft, som blivit ledig vid nedläggandet av
större företag, snart kommit till användning hos
andra konsumenter, samt genom att nya utbyggnader
blivit efter kort tid praktiskt taget fullbelastade. Av
fig. 6 framgår utnyttningsgraden av Trollhätte och
Älvkarleby kraftverk var för sig och tillsammans
före hopkopplingen samt utnyttningen av hela
Centralblocket. Utnyttningsgraden är här av
bekvämlighetshänsyn definierad som förhållandet mellan
den under respektive år producerade
energikvantiteten — exkl. ånggenereringskraft — och den under
samma år från föreliggande utbyggnader vid normal
vattentillgång uttagbara energien. Detta leder till
att man under år med mycket riklig vattentillgång
kan få en utnyttningsgrad, som är högre än 100 %,
en anomali, som dock icke spelar någon stor roll i
detta sammanhang.
Före sammankopplingen låg utnyttningsgraden för
Trollhätte- och Älvkarlebyområdena vid ca 60 %.
Från tiden för sammankopplingen hösten 1921
märkes en kraftig stegring av utnyttningsgraden, som
tilltager allt efter som nya områden anslutas till
Centralblocket och nya kraftverk tillkomma, Motala
/JO
1922, Lilla Edet 1927, Vargön 1934, Malfors samt Näs
1936. Samarbetet med det gemensamma
ångkraftverket i Västerås och samkörningen med åtskilliga
enskilda anläggningar ha därjämte bidragit till den
höga utnyttningsgraden.
Fig. 7 utvisar utnyttningsgraden för Porjus och
Norrfors var för sig och tillsammans före
hopkopplingen och den utnyttning, som förväntas efter
hopkopplingen. Norrfors med tillhörande
drabantanläggning, Sillre, ståtade redan tidigt med hög
utnyttningsgrad, medan Porjus blev illa utnyttjat på grund av
bakslaget inom Norrbottenindustrien efter kriget. Den
i slutet av förra året verkställda sammankopplingen av
Porjus och Norrfors har haft goda resultat. Den
länge oanvända Porjuskraften blir nu nästan fullt
tagen i anspråk. För att kraften skall bli använd även
under sommarhalvåret, har i Örnsköldsvik anordnats
en elektrisk ånggenereringsanläggning för ca 20 000
kW.
I fig. 8 har skisserats den utnyttningsgrad, som
förväntas vid hela statsblocket.
Just för Vattenfallsstyrelsen har utjämningen av
den vid olika kraftverk tillgängliga energien varit
av enorm betydelse, därför att krafttillgången vid
Götaälvsverken är så ovanligt stor, att den icke
kunnat helt absorberas inom hemområdet och därför
Fig. 9. Vattenföringen i Lagan
1929—1930.
Fig. 10. Variationen under året för belastningen av prima
kraft i allmän distribution vid Centralblocket.
7 aug. 1937
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
