Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör. JULIUS KÖRNER
UT6IVCN SVENSKA T£K.NOLCiGFäB£NlrHQC.N~
INNEHALL: Förutberäkning av genomsnittliga maximivärden för slumpvis sammansatta belastningar, av Jarl
Kuusinen, Åbo. — Ometalliska press- och sprutmaterial för elektroindustrien, av H. Berlin. — Speciella
magnetiska material för ton- och radiofrekvens, av S. Överby. — En axplockning bland tekniska nyheter på årets
radioutställning i Berlin, av Erik Hullegård. — Notiser.
Förutberäkning av genomsnittliga maximivärden för
slumpvis sammansatta belastningar.
Av JARL KUUSINEN, Abo.
En belastning, som sammansättes av
delbelastning-ar, uppvisar som bekant maximivärden, vilka i
allmänhet äro mindre än summan av
delbelastningarnas största värde under samma tid, då ju dessa
sistnämnda i regel ej uppträda samtidigt.
För det fall, att delbelastningarna variera
oberoende av varandra och sålunda sammanlagras med
alla möjliga inbördes tidsförskjutningar, erbjuder
sannolikhetskalkylen möjlighet att beräkna
genomsnittliga värden på de uppträdande, resulterande
spetsbelastningarna.1 Om de av varandra oberoende
varierande delbelastningarnas antal är stort och ingen
av dem dominerar i summan, kan beräkningen med
stöd av en gräiisvärdesats gestaltas synnerligen
enkel, vilket i det följande skall visas.2
Inledningsvis måste dock närmare preciseras, vad
som skall förstås med spetsbelastning. I
överensstämmelse med praxis vid fastställandet av de
maximibelastningar, vilka läggas till grund för
beräkning av spetsbelastningsavgifter, tänka vi oss att
belastningen ifråga mätes med en
kvarttimmesmaxi-mimätare, vilken mäter förbrukningarna (resp.
medel-belastningarna) under på varandra följande
kvart-timmesperioder och särskilt utvisar det största under
en viss observationstid — t. e. en månad eller ett
år — uppmätta kvarttimmesvärdet. Detta värde må
betecknas som spetsbelastningen under den
ifrågavarande observationstiden. Medelvärdet av
spets-belastningarna från ett stort antal lika långa
observationstider kalla vi den genomsnittliga
spetsbelastningen. Densamma blir sålunda i allmänhet,
åtminstone i någon mån, beroende av mätperiodernas
längd, vilken naturligtvis ej alltid behöver väljas lika
med en kvarttimme, ävensom av
obseryationsperio-dernas längd. I det följande betecknas
mätperiodernas längd med tm och observationsperiodernas
effektiva längd med t0. Med den "effektiva" längden av
1 Jarl Kuusinen, World Power Conferenee, Stockholm
1933, Vol. IV, s. 302.
2 Jarl Kuusinen, Wahrscheinlichkeitsberechnungen in der
Kraft- und Wärmetechnik, Acta Acad. Aboensis, Math. &
Phys. IX, 6, Abo akademi, Abo 1936. Detta utförligare arbete
(142 sidor) kan i Sverige fås genom A.-b. Lindståhls
bokhandel, Odengatan 22, Stockholm.
observationsperioderna avses här den del av den
verkliga observationstiden, under vilken belastningen
i allmänhet är påkopplad i sådan utsträckning, att
spetsbelastningen kan väntas uppträda; alltså t. e.
för ett industriföretag i allmänhet drifttiden under
en observationsperiod.
En korrekt förutberäkning av det genomsnittliga
maximivärdet för en slumpvis sammansatt belastning
kan ske på i princip följande sätt:
Först beräknas för varje oberoende varierande
delbelastning sannolikheterna för olika stora bidrag till
kvarttimmesmätningarna, varvid resultaten
lämpligen kunna givas formen av
sannolikhetskarakteris-tikor3 för respektive delbidrag. Utgående från
karak-teristikorna för delbidragen kan sedan genom
sam-manlagringsberäkningar4 karakteristikan för
summa-belastningens kvarttimmesvärden framkonstrueras.
Ur denna karakteristika för samtliga
kvarttimmesvärden kan därefter karakteristikan för de periodvis
iakttagna maximivärdena beräknas. Dessa
maximivärden tänker man sig uppkomma sålunda, att man
bildar grupper av på måfå tagna kvarttimmesvärden,
envar grupp omfattande så många värden, som det
går kvarttimmar på observationstiden t0, varefter
man ur varje grupp tar ut det största värdet. Dessa
gruppmaxima bli naturligtvis i allmänhet olika stora
och uppvisa en sannolikhetskarakteristika, vilken
kan beräknas ur karakteristikan för samtliga
kvarttimmesvärden genom att rita denna med en enligt
enkel formel omformad sannolikhetsskala.5
Det sista steget i beräkningen består sedan däri,
att man ur den funna karakteristikan för
maximivärdena på vanligt sätt bestämmer medelvärdet,
vilket under de gjorda förutsättningarna representerar
den sökta, genomsnittliga spetsbelastningen.
Detta beräkningssätt är emellertid rätt
besvärligt, särskilt om antalet oberoende varierande delbe-
3 Jarl Kuusinen, 1. c.; beträffande benämningen
sannolikhetskarakteristika kan även hänvisas till Tekn. tidskr.
Mekanik 1937, s. 97.
4 O. Åkerman, Aseas tidn. 1926, s. 134 och Tekn. tidskr.
Elektroteknik 1927, s. 107 samt Fritz Jacobsson, Tekn. tidskr.
Elektroteknik 1927, s. 71, ävensom Jarl Kuusinen, 1. c.
5 Jarl Kuusinen, 1. c., ävensom Nils Helleberg, Tekn.
tidskr. Elektroteknik 1934, s. 99.
4 SEPT. 1937. HÄFTE 9
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
