Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
8—30 000, låga hysteresisförluster och rätt låg
ledningsförmåga. De senare, återigen, ge /j,0 — 10 000—
30 000, men betydligt högre ledningsförmåga än de
50-procentiga. Genom vissa tillsatselement i mindre
mängder, huvudsakligen krom eller molybden kan
dock ledningsförmågan sänkas. Den
strukturtekniska förklaringen till att de med 78 % nickel legerade
få högt jx0 anses vara, att vid denna
sammansättning är magnetostriktionen försvinnande låg, varför
materialet har synnerligen gynnsamma
förutsättningar till frihet från inre spänningar, dvs bör giva
högt fx0 enligt vad som nämnts ovan.
En speciellt anmärkningsvärd egenskap erhåller
järn legerat med kobolt, nämligen ökad
mättnings-magnetisering, vilket utnyttjas i material för polskor
i kraftiga magneter. Blandas järn och nickel med
kobolt i bestämda proportioner får legeringen
däremot extremt låg instabilitet i ^-området, varav
materialet erhållit namnet perminvar. Tyvärr är den
låga instabiliteten ej en reversibel egenskap, emedan
den fullständigt förändras, om fältstyrkan
momentant stegras till några örsted, och kan ej återställas
annat än genom omglödgning.
Vidstående tab. II ger en sammanställning över
några viktigare tekniska högpermeabla legeringar,
A—D, och dessutom som jämförelse några
anmärkningsvärda extrema magnetiska data, som uppnåtts
under laboratorieprov.
A 50 –– 2 300 40 000 0,40 "g®™®^!31"
B 78 –— — 10 000 50 000 0,55 "Permalloy C"
C 76 2 — 5 — 11000 45 000 0,45 >-metall"
J)_45 — 25_ — — 400 2 000 0,19 "Perminvar"
E 45 j — — — — 110001220 000 0,3 Vätgasglöd-
gad
F 78 — –- 13 0001400 000 —
G 45 — 25 — — | — 189 000 — Avsvalning i
I | magn. fält
Slutligen bör i detta sammanhang omnämnas de
resultat man kommit till genom extremt kraftig
bearbetning i form av kallvalsning av huvudsakligen
högpermeabla legeringar. Valsningen ger nämligen
de magnetiska elementarområdena (grundelementens
kristaller) en synnerligen utpräglad bästa
magneti-seringsriktning, så att materialet får perminvarkarak-
teristik, dvs. lågt —. På så sätt kan t. e.
fram-VVo
ställas toroidkärnor av tunt ferronickelband med
stabilitets- och förlustegenskaperna i klass med
järnpulverspolarna. Denna metod öppnar därför nya
möjligheter till kärnmaterial med fysikalisk struktur,
gynnsam för magnetiska stabiliteten.
Vi skola slutligen i detta sammanhang nämna
något om material för permanenta magneter, alltså
med hysteresisslinga motsvarande fig. 1 c. Dessa
kunna visserligen ej direkt inrangeras bland
materialen för växelfält men komma dock ifråga
huvudsakligen för samma områden av tekniken som de ovan
behandlade.
Remanens och koercitivkraft äro ju bestämda av
storleken på de interkristalliniska elastiska spänning-
Fig. 3. Ringinduktor med wolfram- (till höger) och kobolt
-magneter (till vänster).
m-
Fig. 4. Konstruktioner med niekelaluminiummagneter.
arna, vilka här först och främst böra vara så höga
som möjligt och dessutom konstanta till tiden. Ur
strukturteknisk synpunkt finnes det två
närbesläktade vägar att nå detta spänningstillstånd, nämligen
att antingen direkt påverka kristallgittret i
legeringen, då det genomgår en omvandling, t. e. genom
en process, analog eller identisk med stålets
härdning, eller också att i materialet framtvinga i
.korngränserna en heterogen utskiljning av annan
sammansättning än grundlegeringen. Det finnes
självfallet även en mångfald mellanformer till dessa två
grundtyper.
På den förra principen — med gitterdeformation
— äro de hittills normala
permanentmagnetlegering-arna baserade. De innehålla järn samt i regel även
andra metaller såsom wolfram, krom, kobolt eller
molybden. Det olegerade kolstålets struktur ar
sa-dan att det visar utpräglad åldring ifråga om
remanens och koercitivkraft. Däremot äro de legerade
magnetstålen betydligt fördelaktigare i detta
avseende, i synnerhet de wolfram- och koboltlegerade,
vilka fått vidsträckt användning i t. e.
elektroteknikens visarinstrument.
Vid magnetmaterialen är det storleken av
remanens och koercitivkraft samt produkten (B X fl)„,„,
som användes vid jämförelser mellan material.
Produkten (B X H)ma* motsvarar de induktions- resp.
fältstyrkevärden vid vilka en bred hysteresisslinga
bäst utnyttjas, dvs. koordinaterna i andra
kvadran-ten hos den största rektangel med sidorna parallella
med B och //-axlarna, som kan inskrivas i slingan.
Detta talvärde är proportionellt mot den per
volymsenhet disponibla magnetiska energien.
På senare tid ha tillkommit magnetlegeringar med
Tab. II. Järnnickellegering ar.
[-Legering-]
{+Lege- ring+} Ni % Cr % Co % Cu Mo % f’o /(mai V ohm m mm2
4 sept. 1937
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
