Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Till Konungen.
Styrelsen för tekniska högskolan har med
underdånig skrivelse av den 24 september 19 37 till k. maj:t
inlämnat lärarekollegiets förslag till nybyggnad,
inredning och utrustning för laboratorier vid
fackavdelningen för elektroteknik jämte anslagsäskande för
förslagets genomförande. Då nämnda fackavdelning,
som närmast hade till uppgift att utreda denna fråga
och inkomma med förslag, ansåg det vara av största
vikt, att de ifrågasatta laboratorierna bleve ordnade
och utrustade på ett sådant sätt att de avgående
ingenjörernas utbildning — i vad den berodde av
laboratoriearbete •— komme att motsvara de
berättigade krav, som med hänsyn till teknikens
ståndpunkt och sannolika utveckling kunde uppställas av
de på det elektriska området arbetande institutionerna
och företagen, tog den redan på ett tidigt stadium av
utredningen initiativ till samarbete med Svenska
elektroingenjörsföreningen, avdelning av Svenska
teknologföreningen.
Denna förening är den största sammanslutningen
av elektroingenjörer inom landet och räknar bland
sina medlemmar representanter för samtliga företag
och institutioner — såväl statliga och kommunala som
enskilda — vilka äro verksamma på elektroteknikens
skilda områden. Den har fördenskull möjlighet att.
framskaffa och samla å ena sidan de erfarenheter
och rön, som ifrågavarande utövare under sin
verksamhet gjort i det praktiska arbetet och på de
laboratorier, som stå till förfogande, å andra sidan
förefintliga önskemål ifråga om ytterligare erforderliga
möjligheter till utförande av laborationer och
experiment för undervisningsändamål såväl som för
fortsatt utveckling och forskning.
Redan i sitt yttrande till Konungen av den 2
december 1935 angående tekniska högskolans förslag till
uppdelning av professuren i teoretisk elektroteknik
har föreningen fäst uppmärksamheten på den stora
betydelse den elektrotekniska verksamheten fått för
landets kultur- och näringsliv. Ur yttrandet må i
detta avseende anföras följande:
"Elektrotekniken och dess tillämpningar ha under
senare tid genomgått en exempellöst snabb
utveckling. Härigenom ha motsvarande grenar av
näringslivet fått en allt större betydelse för folkförsörjningen
samtidigt som de för varje år alltmera utbredda och
allt mera komplicerade elektriska anläggningarna
ställa ständigt ökade krav på de personer, som skola
ansvara för deras drift och utvecklingen på hithörande
områden.
Enligt 1931 års företagsräkning voro då mer än
60 000 personer direkt sysselsatta inom näringslivets
elektrotekniska grenar, såsom elektroindustri,
elek-trohandel och elektrisk installationsrörelse, vid
kraftverk, elektricitetsverk och spårvägar, inom telegraf,
telefon och radio. Årsomsättningen för samma
företag uppgick till ca 650 mill. kronor. Därutöver
syssel-sättes ett betydande antal personer med byggnad och
drift av elektriska anläggningar inom olika branscher
av icke elektriska företag samt inom
transportväsendet. Det investerade kapitalet i telegrafverkets
anläggningar uppgick den 1 januari 19 35 till 387 mill.
kronor. Häri ingår icke värdet av
rundradiomottagare hos de till ett antal av över 800 000 st.
uppgående licensinnehavarna. Taxeringsvärdet år 1930
av landets vattenkraftanläggningar angavs av
kommerskollegium till 369 mill. kronor. Enligt Svenska
elektricitetsverksföreningens statistik för 1933
uppgick det bokförda värdet av där angivna statliga och
kommunala kraft- och elektricitetsverk till 4 30 mill.
kronor och ett lika stort kapital torde vara investerat
i till dessa anläggningar anslutna abonnentinstalla-
tioner. Statens järnvägars elektriska anläggningar och
material representera för närvarande ett kapital på
ca 2 50 mill. kronor.
Redan av dessa siffror framgår den allmänna
ekonomiska betydelsen av att ett tillräckligt antal
verkligt högkvalificerade elektrotekniker utbildas till att
handhava dessa dyrbara anläggningar, så mycket mer
som just elektroteknikens praktiska tillämpningar i
hög grad bidraga till att skapa sysselsättning inom de
mest skilda grenar av näringslivet och att direkt och
indirekt höja levnadsstandarden inom breda grupper
av vårt folk.
Den svenska elektroindustrien har undan för
undan tillkämpat sig en framstående plats på
världsmarknaden. För att kunna vidmakthålla och stärka
sin ställning måste vår elektroindustri i
ingenjörs-vetenskapligt avseende hålla, jämna steg med
utvecklingen utomlands. Det är av naturliga skäl omöjligt
för oss att i kvantitativt hänseende tävla med de stora
världsfirmornas forskningsinstitut. Så mycket mera
nödvändigt är det, att forsknings- och
utvecklingsarbetet här i landet lägges i händerna på personer,
som i kvalitativt hänseende äro fullt vuxna sin
uppgift. Detta framhäver den nationalekonomiska
betydelsen av att inom landet skapas förutsättningar för
en elektroteknisk undervisning fullt i nivå med det
bästa, som utlandet kan bjuda.
De senaste årens snabba utveckling är baserad på
att nya rön inom fysiken och kemien blivit
tillgängliga för elektrotekniken, att nya
konstruktionsmaterial framkommit och att allt mera invecklade och.
tidigare ofullständigt förstådda företeelser blivit
utforskade och ställda i det praktiska livets tjänst. I detta
sammanhang må blott hänvisas till utvecklingen på
högspännings-, strömriktare- och
elektrovärmeområdena inom starkströmstekniken och på
långdistans-telefon-, automattelefon- och radioområdena inom
svagströmstekniken. Denna utveckling mot allt mera
mångskiftande och allt mera komplicerade
tillämpningar ställer ständigt ökade fordringar på de unga
ingenjörernas allmänna teoretiska underbyggnad och
på deras förmåga att anpassa sig efter praktikens
skiftande krav."
Sedan detta yttrande avgavs, har den
elektrotekniska verksamhetens betydelse för vårt lands
ekonomiska och kulturella liv än mera stegrats. För att
illustrera denna verksamhets omfattning må
ytterligare några siffror, tagna ur det senaste utgivna
numret av "Statistisk årsbok för Sverige", anföras.
Tillverkningen av elektriska maskiner, apparater
och ledningar, som under femårsperioden 1926/30
hade ett årligt medelvärde av ca 112 mill. kr., hade
under den därpå följande perioden 1931/35 ökats till
ett årligt medelvärde av ca 130 mill. kr. Ensamt under
år 1935 uppgick ifrågavarande tillverkning till ett
belopp av ca 159 mill. kr. — Ären 1913—15
uppgick den per år alstrade elektriska energien i
genomsnitt till ett belopp av 1 576 mill. kWh; motsvarande
siffra för åren 1934 och 1935 utgjorde 6 030 resp.
6 895 mill. kWh. Vid slutet av år 1915 uppgick det
i telegrafverkets samtliga anläggningar investerade
kapitalet till 101 434 000 kr.; motsvarande siffra den
31 december 19 3 6 utgjorde 421699000 kr. Till
denna senare siffra bör läggas det i
rundradiomotta-gareapparater nedlagda kapitalet, vilket emellertid
undandrager sig exakt beräkning. Då licensantalet
den 30/6 1937 uppgick till över 1 026 000, är det
tydligt, att detta senare kapital är avsevärt.
Ytterligare siffror kunde anföras, vilka skulle visa, att på
alla områden av elektroteknisk verksamhet
utvecklingen under de senaste decennierna gått framåt med
jättesteg.
Det förslag angående uppdelningen av professuren
182
6 nov. 193?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
