Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wff IPML
Air *•/<.«
5t
Fig. 22. Differens i amp.-varvtal mellan
normaliserat prov med 100 mm diam. och d :o
med 200 mm diam.
Fig. 23. Differens i amp.-varvtal mellan
normaliserat prov och prov glödgat och
avkylt i ugn.
Någon kurva för nickelns förändring av
magnetiserbarheten finnes icke upptagen av det skälet, att
Ni anses åstadkomma en mycket liten sänkning.
Härav följer omedelbart, att Ni bör i första hand
komma ifråga, men även Cu, Mo och Cr.
I fig. 21 se vi en del typiska kurvor för smitt
material med olika kolhalter i glödgat tillstånd, vars
sammansättning och hållfasthetsegenskaper framgå
av tab. V.
Tab. V.
Prover 100 mm diam.
C Si Mn Cr Ni
P 1514 ................0,13 0,18 0.28
P 1515 ................0,34 0,20 0,40
P 1516 ................0,62 0,38 0,62
P i518 ................0,62 0,32 0,65 0,35
P 1529 ................0,26 0,28 0,55 0,69 2,10
"S "B Ki 11B
P 1514 ................18,6 38,7 34,8 58,5 107
P 1515 ................27,2 52,2 28,8 51,0 149
P 1516 ........ 39,8 78,6 16,2 23,5 217
P 1518 ................41,6 90,2 12,0 21,0 262
P 1529 ................52,8 69,7 18,9 58,0 217
Teknisk Tidskrift
Vidare finnes i fig. 24 framställt skillnaden mellan
glödgat och seghärdat material med hög
anlöpningstemperatur, 680°. Vid en induktion av omkring
nw io 000 och över är materialet t. o. m. bättre i
mag-f,/sxl netiskt hänseende i härdat tillstånd än i ohärdat.
o-/o mss b yj gk.0]a en)eiiertid icke trötta läsekretsen vidare
med att fördjupa oss i tillverkningstekniska detaljer
för turborotorer och andra solida kärnor utan övergå
till
B. Lamellerade järnkärnor eller el.ektroplåt.
1. Den kommersiella kisellegerade
plåtens egenskaper och behandling.
Varken en maskin eller en transformator är ju
tänkbar utan denna typ av järnkärnor, dvs. så snart
man har att göra med ett växlande magnetfält. Vi ha
risie redan av det föregående sett, att utvecklingen på
■ nfétossß detta område varit liktydig med den kisellegerade
järnplåtens historia, och det är säkerligen icke för
mycket sagt, att just uppfinningen av den
Si-lege-rade plåten blev en av de viktigaste faktorerna för
hela växelströmsteknikens praktiska utformning.
Allt efter användningsområdet skiljer man på olika
typer av Si-legerade stål, som lämpligen kunna
indelas så som tab. VI visar.
Tab. VI.
3. Inverkan av dimensioner och
värmebehandling.
För smide och gjutgods röner magnetiserbarheten
ej blott inverkan av sammansättningen utan även av
dimensionerna och värmebehandlingen.
I fig. 22 framställes skillnad i amp. v./cm för 2 olika
dimensioner av smide, nämligen 100 mm diam. och
200 mm diam., och i fig. 23 angives skillnaden i amp.
v./cm vid olika glödgning, nämligen vanlig
normalisering resp. avsvalning i ugn. Vi se att den
långsamma avsvalningen egentligen har betydelse endast
vid låga tätheter.
Mn
Spec.
motstånd 2
olim/cm/cm
Vanligt
handelsjärn 0,30 0,10 0,50 0,050 0,060 15
Låglegerade 0,50—1,50 0,08 0,30 0,050 0,050 20—30
Medellegerade 1,50—3,80 0,06 0,25 0,005 0,020 30—55
Höglegerade 3,80—5,25 0,05 0,20 0,005 0,020 55—70
Den första gruppen, vanligt Si-tätat material av
handelsjärnstyp, användes fortfarande, åtminstone
för 6 år sedan, för vissa enklare likströmsmaskiner
vid en av Amerikas stora ledande elektriska firmor.
Den andra gruppen, som vi lämpligen benämna
låglegerade material, kan liksom handelsjärn
framställas i basisk martinugn och får därför i allt
väsentligt karaktär av mera "vanlig tillverkning".
Detsamma är också förhållandet vid den fortsatta
manu-faktureringen.
Helt annorlunda ställer sig saken, när vi komma
in på de medellegerade och höglegerade stålen. Av
analyserna enligt tab. VI se vi, att kraven på
materialets renhet äro i väsentlig grad uppdrivna.
ufrrjMc
ron. mn
nov
Fig. 24. Differens i amp.-varvtal mellan
normaliserat prov och prov oljehärdat och
anlöpt 680°.
198
7 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
