Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
i ovan angivna nummer av tidskriften Hygiea. En
sammanfattning av de slutsatser, docent Rundberg
dragit ur sina undersökningar, återgives här nedan.
1) Frekvensen av hudåkommor inom måleriyrket
är abnormt hög.
2) Hudåkommorna låta indela sig i: 1) rena
eksemfall (i— 24,4 ± 2,0 %); 2) lätta hudförändringar
(= 12,4 ± 1,6 %).
3) Materialet synes tala för att eksemfallen skulle
stå i relation till de lätta hudförändringarna och till
viss del framgå ur desamma.
4) Av det epikutana eksemprovet synes framgå, att
överkänsligheten för sulfatterpentin och
kolugnster-pentin är mera utbredd än överkänsligheten för fransk
terpentin.
5) Utom från huden uppträda symtom även från
andra organsystem. Med hänsyn till
symtomfrekvensen gruppera sig organsystemen i stort sett: 1) ögat;
2) matsmältningsorganen; 3) nervsystemet. I
mindre utsträckning och ungefär lika talrikt uppträda
symtom från 4) andningsvägar och 5) njurar och
urinvägar.
6) Mest framträdande symtombilder voro: 1)
con-junctivitretning; 2) illamående; 3) yrsel, huvudvärk
och mattighet.
Vid planeringen av dessa undersökningar uppkom
frågan om vilka terpentinoljor, som skulle bli
föremål för prövning. Bland måleriarbetarna gjordes
allmänt gällande, att "svensk terpentinolja var
synnerligen aggressiv, men att den franska var ofarlig".
Det visadé sig emellertid, att de i marknaden under
angivna beteckningar sålda produkterna voro av
mycket varierande sammansättning, ett förhållande
som vid tidigare utförda undersökningar icke synes
ha beaktats.
För att få klarhet i vilka terpentinoljetyper, som
vanligen föras i handeln, gjordes en
marknadsundersökning, vars resultat visas i nedanstående tabell. Av
denna framgår, att de terpentinoljor, som säljas i den
svenska marknaden, kunna inrangeras under
beteckningarna
1) balsamterpentinolja,
2) sulfatterpentinolja,
3) kolugnsterpentinolja,
4) mineralterpentinolja.
Dessutom finnes en hel del okontrollerade
blandningar av här angivna oljor, rörande vilka jag senare
återkommer. De terpentinoljor, som användas inom
målaryrket, synas till övervägande del bestå av de
importerade produkterna balsamterpentinolja och
"mineralterpentinolja".
Sammanlagda mängden av inom landet förbrukad
"terpentinolja" torde hålla sig mellan 1 500 och 2 000
ton, varav således den svenska oljan ej ens utgör
10 %.
Terpentinolja erhålles ur vissa trädslag, särskilt
pinusarter. Den är en vanligen färglös,
genomskinlig, starkt ljusbrytande vätska, med karakteristisk,
Karen
A3-
Pirten
oc- /i-
genomträngande lukt och en brännande bitter smak.
Utsatt för inverkan av luft och ljus förändras den
dels genom oxidering, dels genom polymerisering av
de i densamma som huvudsaklig beståndsdel ingående
monoterpenerna med sammansättningen C10H16. Av
dessa märkas särskilt a- och ß-pinen samt zl3-karen,
vars konstitutionsformler visas på fig. 1.
Terpentin-oljornas olika egenskaper bero till stor del på vilken
eller vilka av dessa terpener de innehålla och i vilka
procentuella förhållanden de ingå. Vid oxidering
ocli polymerisering av terpenerna blir oljan alltmer
tjockflytande och gulfärgad. Det är särskilt på
grund av att terpenerna verka autoxiderande, som
terpentinoljan fått användning som torkmedel i
målarfärger, läcker och fernissor. Då terpentinoljan
samtidigt är ett utmärkt lösningsmedel, har den
också fått tjänstgöra som förtunningsmedel. Dess
förmåga att dels lätt förflyktigas och dels under
polymerisering övergå i fasta ämnen äro också
typiska egenskaper för den äkta terpentinoljan.
Uppgifter rörande terpentinolja hänförande sig till år 1935.
Art av
terpentinolja Tillverkn. i Sverige ton Export ton Import ton Förbrnkn. i Sverige ton Försäljn. gm vissa större färghandi. ton Ungefärlig sammansättning
Balsam- — 950 950 300 ca 65 X a-pinen ca 25 X /3-pinen
Sulfat- ca 5 000 ca 5 000 — ca 100 64 ca 55 ^ a-pinen ca 25 X As-karen
Kolugns- ca 130 ca 90 — 40 1 40 15—20 a-pinen ca 50 X terpener 25 — 30 X karen rest: omlagrade terpener 20-30 X cymol Dessutom förekomma bl. a. fenoler och en del sura produkter (ättiksyra och högre fettsyror)
Mineral- — — — > 700 670 petroleumdestillat
10 april 1937
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
