Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
4) övriga kännetecken: Balsam- Trä-
terpentinolja terpentinolja’
Specifik vikt (20 °/4°, 760 mm) 0,855—0,872 0,860—0,sso
20
Brytningsindex n - - ......... 1,407—1,478 1,465—1,47S
Lägsta kokpunkt vid 760 mm
Hg ..............................................152°—156° 150°—165°
Minst 75 % bör destillera till 162° (vanligen
(korrekt, för 1 mm Hg till) 180 "2
0,057°)
Bromtal icke under ....................210 1552
I svavelsyra olöslig del ............högst 2 % högst 2,5 %
Brytningsindex (20 °C) på den
därvid olösliga delen ............minst 1,50 minst 1,48
Avdunstningsåterstod ................< 0,5 % < 1,0 %
Till de enklare proven räknas:
1) Specifik viktbestämning. Denna kan lämpligen
utföras med hjälp av areometer eller pyknometer.
2) Avdunstningsprov. En droppe balsamterpentinolja
på ett stycke filtrerpapper skall avdunsta efter 10
minuter och en droppe träterpentinolja efter högst 20 minuter,
då på sin höjd en svag rand får finnas kvar, vilket lätt
observeras, om papperet hålles mot ljuset. Papperet skall
under avdunstningen hängas på ett så dragfritt ställe
som möjligt och rumstemperaturen får icke vara under
15 °C.
3) Löslighetsprov. 1 vol.-del terpentinolja skall med
7 vol.-delar etylalkohol (minst 90 %-ig) ge en klar
lösning.
Rening genom fraktionerad destillation.
Med hjälp av kemiska provningsmetoder kan
ter-pentinoljornas sammansättning bestämmas oc.h
förfalskningarna fastställas. Däremot erbjuder det stora
svårigheter att med kemiska hjälpmedel skilja de i
terpentinoljorna ingående ämnena från varandra, på
grund av att de vid kemisk påverkan lätt
sönderdelas. Då dessa ämnen emellertid lia olika kokpunkter,
har man använt sig av detta förhållande och med
hjälp av de på senaste åren framkomna högeffektiva
destillationsapparaterna kan man nu skilja dem från
varandra genom fraktionerad destillation.
Synnerligen lyckade försök med att på sådant sätt
dela upp terpentinolja^ i dess olika beståndsdelar allt
efter olika kokpunkt, ha på senaste åren utförts på
Artilleridepartementets kemisk-tekniska laboratorium
av civilingenjör Karl Ivar Skärblom. Han har
härvid i samarbete med civilingenjör Åke Linder
konstruerat en högeffektiv fraktioneringsapparat för
laboratoriebruk, vilken är beskriven i Teknisk
tidskrift 67, Kemi, sid. 12 (1937).
Att döma av de destillationsförsök, som utförts
med denna apparat, synes en liknande rening eller
uppdelning av terpentinoljan kunna utföras även i
stor skala. Teoretiskt sett bör t. e. den svenska
sulfatterpentinoljan kunna uppdelas i enhetliga ämnen,
som eventuellt var för sig kunna tillgodogöras på ett
förmånligare sätt än som är möjligt med den hittills
saluförda, mer eller mindre väl renade
sulfatterpentinoljan.
Som eksembildande ämnen i terpentinoljan kunna
tänkas
1) terpenerna själva,
2) terpenernas oxidationsprodukter,
3) övriga i terpentinoljorna förefintliga ämnen.
1 Hit räknas såväl sulfat- som kolugnsterpentinolja.
2 Vid kolugnsterpentinolja, som ofta kokar upp till 195°C
och har ett lägre bromtal, måste såväl kokpunkt som
bromtal angivas.
Terpenerna.
Möjligt är, att terpenernas autoxiderande
egenskaper äro de, som ge anledning till eksembildning,
och då de olika terpenerna troligen verka mer eller
mindre kraftigt autoxiderande, kan detta vara en
förklaring till, varför olika terpentinoljor,
innehållande olika slags terpener, kunna vara mer eller
mindre aggressiva.
Terpenernas oxidationsprodukter.
I luften upptar terpentinolja syre och färgas härvid
gul och slutligen brun. Vid oxidering bildas
terpen-peroxider, som enligt Ullmann sönderfalla under
bildning av kamfersyra [C8H14(C02H)2] och
kamfersyre-aldehyd (C10H1803). Den stickande lukt, som
oxiderad eller s. k. härsken terpentinolja har, beror på
denna omlagring. En dylik härsken olja påstås lia
kraftigare yttre retande inverkan än den
nydestille-rade, som enligt flera uppgifter är relativt ofarlig.
Övriga i terpentinoljorna förefintliga ämnen.
Till övriga i terpentinoljorna förefintliga ämnen
höra dels med terpenerna besläktade ämnen, som
alkoholer, aldehyder, ketoner och estrar av
terpen-karaktär, sesqui-terpener samt polyterpener, och dels
i terpentinoljan ingående föroreningar. I vad mån
dessa ämnen kunna verka som eksembildare är ej
utrett. I sulfatterpentinoljan kan man misstänka de
små event. kvarvarande kvantiteterna föroreningar
eller rester av andra kemiska ämnen soin tillsatts vid
den kemiska reningen. Kolugnsterpentinolja
innehåller som redan nämnts en hel del föroreningar, som
var för sig kunna verka mer eller mindre aggressivt.
Sammanfattning,.
1. De vanligen i svenska marknaden
förekommande terpentinoljorna kunna betecknas som
a) balsamterpentinolja,
b) sulfätterpentinolja,
c) kolugnsterpentinolja,
d) mineralterpentinolju.
2. Eksembildande ämnen i terpentinoljorna kunna
tänkas vara:
a) terpenerna. — Genom att olika terpener troligen
äro mer eller mindre kraftigt autoxiderande, kan
detta vara en förklaring till varför olika
terpentinoljor, innehållande olika slag av terpener, äro mer
eller mindre aggressiva;
b) terpenernas oxidationsprodukter. — Dessa ge
terpentinoljan en "härsken" lukt, beroende på, att
den under oxidationen bl. a. övergått i- kamfersyra
och kamfersyrealdehyd. Dylik "härsken" olja
påstås ha kraftigare yttre retande inverkan än
nydestillerad olja;
c) övriga ämnen. — Till övriga i terpentinoljorna
förefintliga ämnen höra dels med terpenerna
besläktade ämnen, såsom alkoholer, aldehyder, ketoner och
estrar av terpenkaraktär, sesqui-terpener samt
polyterpener, och dels i terpentinoljorna ingående
föroreningar.
3. Med hjälp av högeffektiva
destillationsapparater kunna de i terpentinoljorna ingående ämnena
skiljas från varandra. Härigenom har givits
möjlighet att ur såväl teknisk som läkarvetenskaplig
synpunkt studera varje i terpentinolja ingående ämnes
egenskaper samt att förädla de terpentinoljor, som
hittills ansetts mindervärdiga.
8 maj 1937
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
