- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Kemi /
54

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

lampor för belysningsprovet. Det befanns emellertid
nödvändigt att ordna belysningsprovet så, att
bestrålningen skedde samtidigt med en upphettning till ca
50°—60°C.

Yid studiet av olika ljuskällor med avseende på
deras våglängdsområde för ultraviolettstrålningen
finner man (se Farben-Zeitung 1928, 33 Jahrg. nr 36,

Fig. 3. Diagram över olika ljuskällors våglängdsfördelning.

s. 2236, enl. Williford i J. Am. Inst. El. Eng.), att
solljusets våglängder gå ned till = 300 fxfj., under det
att kvartsljusets våglängdsområde ligger mellan 320
—180 fj,fj, (fig. 3). Kvartslamporna utsända alltså
även ljusstrålar av kortare våglängd än solljusets
kortvågigaste och framkalla därmed en starkare
kemisk inverkan utan motsvarighet vid den naturliga
solbestrålningen. En nackdel hos kvartslamporna är
även deras begränsade livslängd. En båglampa med
icke impregnerade kolelektroder har enligt uppgift
solljusets alla strålsorter ned till 360 /x/x våglängd,
alltså med en viss ehuru ringa ultraviolett strålning,
mellan 400—360 juju. Enligt en av Bureau of
Standards utförd undersökning giva båglampor med
kolelektroder, vilka impregnerats med cerium och andra
sällsynta jordarter, ett ljus, som kommer solljuset
närmast av alla andra ljuskällor. Vid
användande av de av provningsanstalten anskaffade
båglamporna med impregnerade kol, vilka giva ett
spektrum liknande solens, kan man förvänta, att den
samtidiga upphettningen och belysningen skall hava
en mot solstrålningen mera svarande inverkan.

3. Upphettning i torrt tillstånd till 70°C. Plåtarna
förvaras under 14 tim. i ett elektriskt upphettat
värmeskåp med 70°C temp.

4. Nedkylning till ca — 15°C. Plåtarna nedsänkas
under 1 tim. i vatten, upptagas åter därur samt
förvaras under 14 timmar i kylkammare med ca — 15°C
temperatur.

5. Ängbehandling. Plåtarna förvaras i vertikal
ställning (med 2 cm mellanrum) under 6 tim. i en
invändigt blyklädd trälåda (fig. 6), i vilken vattenånga
inledes genom 2 parallella, utmed lådans botten
anbragta horisontella järnrör, försedda med ett antal
hål om 2 mm diam., så att två ångstrålar utströmma
i varje mellanrum mellan plåtarna. Ångtillförseln
regleras så, att temperaturen mellan plåtarna är ca
70°C.

6. Behandling med saltlösning. Plåtarna besprutas
med en saltlösning innehållande 1,7 % NaCl ocli
1,8 % MgCl2 och förvaras i detta tillstånd under ca
14 tim. i en invändigt asfalterad trälåda om ca 200 1
volym, i vilken inställts en flatbottnad, öppen
behållare med nyssnämnda saltlösning för mättning av
luftfuktigheten.

7. Förvaring i fuktighetsinättad, S02-haltig luft.
Plåtarna besprutas med vatten och förvaras i detta
tillstånd under 5 timmar i en invändigt asfalterad

trälåda om 200 1 volym, genom vilken under 2 tim.
före och därefter under hela försökstiden ledes en
luftström, innehållande 2 vol.-% S02. Försöket
utföres i övrigt på samma sätt som förut angivits
(mom. 1) vid förvaringen i C’02-haltig luft.

Huruvida S02-provet kan skärpas ytterligare är
diskutabelt. Deutscher Reichsbahngesellschaft utför
gasningsförsök med en luftström innehållande 1 %
S02. Leunawerke I. G. Farben (Höpke-app.) utför
gasningen med en luftström om 600 1/tim., vilken
under perioder om 9 tim. blandas med 1,2 1 C02 -j- 1,2 1
S02/tim., motsvarande alltså 0,2 % S02.

Friluftsprovning av rostskyddsfärger utföres
numera vid Statens provningsanstalt på följande sätt:

Provningsanstalten använder den av I. V. A:s
korrosionsnämnd föreslagna plåttypen, ehuru med
tunnare plåt. För provningen användas sålunda
stycken av 2 mm svartplåt med dimensionerna
250 X 1100 mm. Plåtarna hava endera kvarsittande
glödspånslager, varvid de befrias från rost genom
borstning med roterande metallborste, eller utgöras
av sandblästrade plåtar. Plåtarna rengöras med
bensol, bestrykas snarast med grundfärgen samt
därefter med täckfärger allt enligt bruksanvisningen för
färgen och på samma sätt som förut anförts
beträffande målning av plåtar för korttidsprovningen.

Plåtarna äro före målningen böjda så, att varje
plåt bildar dels överst en vertikal yta, dels en
mellanliggande horisontell yta, dels nederst en sned yta med
45° lutning mot horisontalplanet. Samtliga dessa
ytor ha dimensionerna 250 X 350 mm. Dessutom är
plåten nedtill försedd med en vattenficka, bildad av
en i rät vinkel uppböjd kant om 50 mm höjd och
sluten åt bägge ändar genom påsvetsade ändstycken.

Efter ca 1 månads slutlig torkningstid exponeras
de sålunda böjda och bestrukna plåtarna i fria luften
för atmosfärens och väderleksväxlingarnas inverkan.
Yid exponeringen bruka plåtarna uppställas på
träställningar på provningsanstaltens maskinflygeis
södra altan, vilken är högt belägen omedelbart intill
och mot Stockholms Östra station (fig. 5).
Träställningarna äro tillverkade av furu, impregnerad med
kreosotolja och plåtarna fasthållas av klotsar av
teakträ med kadmierade bultar och muttrar. Varje
träställning rymmer 10 st. plåtar.

Granskning av färgskikten verkställes i regel efter

Fig. 4. Anordning för plåtarnas ångbehandling.

54

11 dec. 1937

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:34:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937k/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free