Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
förbund anlagt en trädskola med 200 000 popplar, som
redan börjat distribueras.
Då behovet av poppelvirke är så stort att ca 3
millioner träd måste kunna avverkas per år, har man
beslutat anläggande av ytterligare fem trädskolor.
Enligt en notis i Svensk Papperstidning nr 15
för i år skall i denna månaden en halv million
euka-lyptus-skott vara färdiga för utplantering.
Dessutom skall man plantera ett-åriga växter,
såsom solrosor; och halm kommer även att användas
för tillverkning av cellulosa.
I England främjas skogsvården f. n. på ett
alldeles särskilt sätt, och man börjar där dryfta
möjligheterna att finna nya råmaterial inom Imperiet för
papperstillverkning. Sålunda tillmätes odling av
bambu stor betydelse i Indien.
När man ser dylika radikala tendenser i
konsumtionsländerna, böra de styrande i de länder, som
hittills behärskat råvarorna på världsmarknaden — taga
sig en fimderare.
Bästa sättet att möta dylika tendenser i andra
länder, torde vara att framställa och tillhandahålla
tillräckliga kvantiteter råvara till konsumtionsländerna
till konkurrenskraftiga priser.
Jag har då kommit fram till huvudtemat för mitt
föredrag i afton:
Snabbväxande poppelhybrider.
Den första person, som redan på ett tidigt stadium
påvisade betydelsen av och den potentiella
möjligheten att framställa hastigt växande träd med
värdefullt timmer var professor Augustine Henry vid The
Royal College of Science i Dublin, då han år 1910 i
en uppsats i Journal of Linnean Society, Botany 39:
290—300, påminde om fyra stycken i naturen
förekommande poppelhybrider: Lombardy-poppeln, P.
regenerata, P. Eugenei, P. Robusta, samt att i
England existerade kraftiga hybrider i första
generationen även av andra trädslag, t. e. av alm —- "The
Huntigton Elm"; av ek: "the Lucombe Oak"; "the
London Plane" av släktet Platanaceae, t. e. sykomore,
Platanus occidentalis; lind — "the Common Lime";
samt pil av släktet Salix: "The Cricketbat Willow".
Henry säger därvid: "Varför icke göra artificiella
korsningar av andra trädslag av ännu värdefullare
timmer."–-"Hittills har ingenting gjorts för
att förädla skogsträd och skogsmän ha icke ens tänkt
på de möjligheter, som finnas i denna riktning, ehuru
trädgårdsmästare och åkerbrukare hava visat vägen
under århundraden."
Professor Henry’s intresse för hybridträd kom
honom att verkställa flera korsningar, av vilka
åtminstone en hybridpoppel av potentiellt värde erhölls.
Efter att år 1912 i Royal Botanical Gardens, Kew,
England hava observerat en naturlig poppelhybrid
mellan ett honträd av Populus angulata och, som han
då trodde, Populus trichocarpa, och åt vilken hybrid
Henry gav namnet Populus vernirubens, Henry, till
vilken jag senare skall återkomma, försökte professor
Henry verkställa konstgjord befruktning mellan
sagda arter.
Resultatet blev emellertid icke detsamma, utan en
annan hybrid erhölls, som Henry kallade P. generosa,
Henry, och vilken visserligen visade en kraftig växt.
men på samma gång var så mottaglig för rostsvamp
(Melampsora Medusae), att värdet av den nya
hybriden blev minimalt.
Den har inte visat sig lämplig för massaved eller
timmer, på grund av stammens talrika icke
önskvärda förgreningar.
Nästa steg framåt togs av Ralph H. McKee,
professor i Chemical Engineering vid Columbia
Univer-sity i New York.
McKee är en av organisatörerna för "Tappi", the
Technical Association of the Pulp and Paper
Indu-stry, i Nordamerikas Förenta Stater.
McKee hade observerat, att avverkningen av
massaved i U. S. A. och Kanada var betydligt större
än den årliga återväxten, samt att de stora
massafabrikerna i östra delarna, där massaved började
saknas, icke gärna kunde flyttas till södra eller västra
delarna, där skog ännu fanns i större kvantiteter.
Han funderade därför över möjligheten att framställa
önskvärda trädslag, vars tillväxt eventuellt kunde
bli så stark, att den kunde kompensera underskottet
mellan hugget timmer och återväxten, i synnerhet i
de på skog redan barskrapade östra delarna, där
massafabrikerna då befunno sig.
År 1916 publicerade sålunda McKee en artikel
kallad "Proper Reforestation", där han bland annat
sade följande:
"The practical solution of the problem will be to
get together specimens of the twenty-five or thirty
varieties of poplar known in this country and abroad,
cross them, grow the resulting hybrids and test the
woods obtained from these hybrids for pulpmaking
qualities. From the results obtained, choose the
hybrid that in growth of wood considered, is the
best, and using this tree as a source of stock, reforest
the cut-over pulp-wood lands."
McKee konfererade med Raymond Pearl, professor
i ärftlighetslära, nu vid John Hopkins universitet,
samt med professor Louis Tessier vid
Toulouseuni-versitetet i Frankrike. Sedermera associerade han
sig med dr A. B. Stout, direktör för laboratorierna
vid New York Botanical Garden, med dr E. J.
Schrei-ner, specialist på växternas patologi samt med dr D.
E. Gable, kemist vid Forest Products Laboratory i
Madison, Wis., såsom varande förtrogen med poppel
och lövträdsved för pappersmassa.
Först år 1924 lyckades McKee erhålla hjälp och
stöd av en av de största massa- och
pappersfabrikerna i Förenta Staterna, Oxford Paper Co. i staten
Maine, för vilket bolag McKee då fungerade som
föreståndare för deras forskningsavdelning.
Sedan dess ha poppelhybrider framställts och
utprovats och odlas nu privat i U. S. A. varje år i raskt
ökad utsträckning.
För de av mina åhörare, som icke äro initierade i
ämnet skall jag be att få tala om, att Hybridisering
är en korsning mellan individer tillhörande olika
arter av samma familj.
Loganberry är sålunda en korsning mellan
Ant-werp-hallonbusken och vanlig björnbärsbuske.
Mulåsna är produkten av en korsning mellan en
åsnehingst och ett häst-sto.
Hybrider i allmänhet, som det är något värde med,
hava ärvt alla eller en stor del av föräldrarnas goda
egenskaper, såsom t. e.:
1. Hastig och kraftig växt.
90
13 mars, 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
