Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
Redaktör, EVERT NORLIN
UTGIVEN
INNEHÅLL: Snabbväxande poppelhybrider, av Helge Rost. — Standardisering av smörjoljor och smörjmedel.
— Föreningsmeddelauden.
Snabbväxande poppelhybrider.
En viktig råvarutillgång för cellulosaindustrien.
Av HELGE ROST.
(Forts. fr. sid. 100.)
Cellulosautbyte.
I allmänhet synes det som om poppel ger större ut
byte av cellulosa per samma kvantitet ved. Sålunda
anger Sutermeister följande siffror: poppel 62 %,
silvergran 57 %, scotch pine 53 %.
Huru stort utbytet är för svensk gran och tall
känner jag icke till, men jag förmodar att någon av de
närvarande cellulosasakkunniga kunna upplysa
därom.
Tätheten eller specifika vikten hos
hybridpoppel-ved är omkring 20 % större än för aspvirke, som
användes för timmer och massa.
Detta är så mycket mera betecknande, som hastigt
växande träd i allmänhet äro kända för att giva ett
lösare och lättare virke.
Nackdelen med veden från de vilda popplarna
har varit deras korta fiberlängd, vilken
nödvändiggjort tillsats av långfibrigare ved, exempelvis från
gran och tall, vid tillverkning av pappersmassa.
Detta är särskilt fallet, då t, e. mekanisk
poppel-massa användes, i vilket fall de redan av naturen
korta fibrerna ytterligare förkortas genom nötning
och söndermalning under den mekaniska slipningen.
Det är endast på senaste tiden, som
sulfit-asp-cellulosa fått betydelse för att skaffa ett
ogenomskinligt fullgott bok- och tidskriftspapper, som ger ett
fullt tydligt tryck. Som bekant blir papper, gjort av
enbart sulfitcellulosa av barrved, så genomskinligt,
att det är svårt att trycka på båda sidorna utan att
skriften synes igenom och läsningen blir obehaglig.
För att delvis råda bot härpå inblandar man som
bekant ett fyllnadsmaterial, t. e. kaolinlera.
Poppelfib-rerna äro i motsats till fibrer från barrträd mera oge
nomskinliga och ge därför ett ogenomskinligare
papper.
I bok- och tidskriftspapper användes nu omkring
80 % kemisk poppelmassa framställd enligt
sodametoden samt 20 % sulfitmassa av den långfibrigare
granveden.
Pappersmassa har framställts av de nya
hybrid-popplarna genom laboratorieförsök, och det har
därvid visat sig, att utbytet var detsamma som för P.
tremuloides, vars ved mest användes för
bokpappersmassa. Parallella kok gjordes av båda slagen.
Kvaliteten av pappersmassan från hybridpopplarna
var praktiskt taget identisk med aspmassa, med
undantag för fibern, som var längre i hybridpopplarnas
massa och på grund därav starkare.
På grund av den längre fiberlängden hos
hybridpopplarna är det mycket troligt, att då kemisk massa
tillverkas av ved från avverkningsdugliga träd,
fiberlängden blir så stor att bok- och tidskriftspapper kan
göras enbart av kemisk hybridpoppelmassa utan
tillsats av de nu brukliga 20 % sulfitgranmassa.
Att det icke rör sig om småsmulor, torde framgå av
följande siffror.
I Nordamerikas förenta stater är
framställningskostnaden för pappersmassa av lövträ enligt
sodametoden omkring $ 4,00 billigare per ton än massa
framställd av den långfibriga granveden enligt
sulfitmetoden.
På grund härav samt i betraktande av förlusterna i
spillvatten under bearbetningen från pappersmassa
till papper, kommer enligt gjorda beräkningar,
papper framställt av ved från de nya hybridpopplarna att
kunna säljas $ 8,00 billigare per ton, än papper
framställt av ved från vanliga popplar, till vilket det varit
nödvändigt tillsätta den dyrare sulfitmassan av
barrträd.
Förtjänsten är naturligtvis i båda fallen lika stor.
I detta sammanhang och med hänsyn till
möjligheten att använda timmer av de nya poppelhybriderna
även för andra ändamål, kan omnämnas, att
International Match Co. och Vulcan Match Co. i Amerika
hava provat veden från de i Amerika uppdragna
hybridpopplarna, och därvid förklarat virket lämpligt
för tändsticksindustrien.
Nytt förfaringssätt för att på kortast möjliga tid
uppdraga enhetliga skogsbestånd av hybridpopplar för
timmer och cellulosa.
Vi ha nu sett, hur poppelhybrider i stor skala
framställts av alla de slag, men det räcker icke att
blott framställa en fin hybrid; den skall med minsta
möda och största effektivitet kunna fortplantas i
enhetliga skogsbestånd på för hybrider lämplig mark,
om det skall kunna bliva någon glädje med det hela.
Då någon bestämt sig för att odla hybridpopplar
på viss mark bör följande iakttagas:
11 dec. 1937. häfte 12
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
