Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Redaktör, H. F. NORDSTRÖM
UTOtVCN AV SVENSKA T E ft NOlOG F O O t N I N6CN
INNEHÅLL: Värmeöverföringar, av Matts Bäckström.— Några tillverknings- och kontrollmetoder för
precisionskuggväxlar, av ingenjör Einar Wiberg. — Beräkning av luckan mellan kaggbanorna hos ett vinkelkugghjul,
av överingenjör W. R. Uggla. — Av vinden förorsakat bakdrag i skorstenar, av 0. Savonius.
Värmeöverföringar.
En sammanställning avsedd för kyltekniker.
Av MATTS BÄCKSTRÖM.
Sammanfattningen är gjord 1933 pä
uppdrag av IVA:s kyltekniska kommitté.
En del förut ej publicerade förhållanden
framläggas. Sådana äro:
tryckfallsunder-sökningar i rörböjar och vid in- och
ut-strömningar; värmetransporten vid
av-dunstnings- och kondensatnedslag;
förenklade formler för fasta kroppars
ned-kylning; samband mellan friktionseffekt
och värmeövergångstal;
värmeövergångstal vid flänspaket.
Det var med tillhjälp av likformighetslagar Nusselt
gjorde sitt banbrytande arbete år 1909.
Därigenom erhölls en möjlighet till systematisering av
erfarenhetsrönen vid värmeöverföringar och anvisning
huru experimenten i framtiden lämpligen skulle
läggas. Detta Nusselts arbete har nu utvecklats till en
fullständig vetenskap. De i olika handböcker
uppsatta formlerna, uppbyggda på Nusselts och andras
undersökningar, äro dock ofta rätt oöverskådliga för
direkt användning.
Det kan därför vara på sin plats att
approximativa formler uppbyggas och erfarenhetssiffror
sammanföras, även om formlerna kanske ej till fullo
skulle motsvara vad värmetransmissionsvetenskapen
senast sagt på detta område.
Här nedan skall göras en sammanställning, som
kanske kan vara av värde för kyltekniker.
i. Kort överblick över vad likformighetslagarna
giva.
1. Likformighetslagarnas praktiska användning
vid strömningar tillämpades först av engelsmannen
Osborne Reynolds 1883, då han studerade speciellt
övergångarna från det laminära tillståndet till det
turbulenta vid strömning i rör och preciserade, att
övergången från laminär strömning till turbulent
strömning sker för hastigheter, som giva värden
å uttrycket
= 2320 vid anordningar med starkt stö-
v
rande inströmningsförhållanden, medan
vid väl avrundade inlopp övergången
sker först vid ända till 10 ggr större
hastigheter.
Där är w = medelhastigheten,
d = rörets diameter,
v = kinematiska viskositeten = — g,
7
där fi — mediets viskositet,
och y — mediets vikt per volymsenhet.
Den hastighet, vid vilken strömningsarten ändras,
kallas för Reynolds’ kritiska hastighet.
Med användande av likformighetslagarna finner
man, att vid geometriskt likformiga anordningar,
vilket även förutsätter att dessa ha samma procentuella
skrovlighet, tryckfallet per längdenhet av röret kan
sättas
Av
< w£
l
gd
fi
där d icke nödvändigtvis behöver vara ett rörs
diameter utan mera generellt sättes lika med viss längd
mätt på samma sätt vid de geometriskt likformiga
kanalerna. Riktigheten av denna formel, som säger,
att tryckfallet kan sättas som den framförstående
faktorn X en funktion †1 endast av den
karakteristiska faktorn —, framgår av figurerna 1, 2, 3 och 4.
v
Där har med användning av likformighetslagarna
i fig. 1 denna funktion av den karakteristiska faktorn
uppritats för tryckfallet i raka, tekniskt släta rör i
enlighet med en sammanställning lämnad i den
tekniska litteraturen. I fig. 2 redogöres för en
undersökning för tryckfall i rörböjar. I fig. 3 och 4 för
tryckförlusterna vid inströmning i rör och vid
plötsliga utvidgningar, vilka senare kurvor äro uttagna
vid experiment å Elektrolux laboratorium.
På grund av det banbrytande arbetet av Reynolds
på detta område har man i Tyskland betecknat den
karakteristiska faktorn — med (Re), där (Re) be-
v
nämnes "Reynolds’ karakteristiska faktor".
Det synes vara Blasius, som år 1912 först drog fram
detta samband för teknikerna och visade, att
experimenten vid raka rör kunde samlas i uttrycket
/1
wd
= o,ib8 y’
v
wd
15 maj 1937. häfte 5
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>