Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
som för gaser enl. vad som sades vid
likformighets-betraktelserna i I. 2 kan sättas
h-o ».fëp.w-».
Insättes detta i (12) erhålles
(lVd\— 0,25
a = 0,039 • Cp W y ■ (I
d
■ .• a •
0,039 • ^ -(K) ’ •—
CpY
som med (K) oo 1,0 ger
a! /wrff
(13)
där alla storheter skola vara i korresponderande
enheter. Man ser att formeln (13), härledd direkt
nr motståndet, är så gott som identisk med den
under punkt III, 1 angivna första formeln av Nusseit
även med alla storheter uttryckta i gemensamt
måttsystem. Sambanden (9), (10) och (11) kunna vi
således fullt lita på, men uteslutande vid turbulent
strömning.
Av intresse är att notera huru man även genom
detta betraktelsesätt kan få fram «:s variation med
rörlängden. Tager man nämligen hänsyn till den
extra tryckförlusten vid inströmning, som enl. fig. 3
W
är 0,7 y, erhålles
2 <7
wd\M» d
-f j] ■ 318 • l
wd’1
där fj utgör den del av tryckförlusten vid
inströmningen, som blir nyttig för värmeövergången.
Genomräkningar visa, att tj ligger vid ungefär 0,14.
Formeln (10) gör det möjligt att uttaga det mycket
ofta efterfrågade sambandet mellan
värmeöverförings-faktorn a • Fq och friktionseffekten Nf hkr, som
måste nedläggas för upprätthållandet av den
påtvingade strömningen. Nedan har tillsammans med
ing. F. Wettstein några formler uttagits. Betecknar
även fortsättningsvis rj den del av
medieomsättningen i gränsskiktet, som kommer
värmeöverföringen tillgodo, får man synnerligen enkla
samband:
Ap-
d2 w
a■ För strömning i rör: Där är N t =––– —
75
och erhålles
*tim ’ f Q
N,
10s-c„
V} 0,38 • 102
Emellertid måste ju även effekten hkr för den
kinetiska energien tillföras mediet och är
nd2 ■ w3 ■ y
Nk =
som ger
4-2ø-75’
«tim • Fq
N,+Nk
106 ■
V–-,
0,38 [
1 4- 0,6
d 1
T fi
ß. För roterande kroppar erhålles likaledes med
u — periferihastigheten i m/sek
■F,
106 •
Ny V’ Z u2
och är vid roterande cylindrar Z:
„ „ skivor Z::
: 0,38,
: 0,23.
Vid fall a är rj csd 1 liksom även sannolikt vid de
roterande kropparna, om de äro väl inbyggda.
Medräknas emellertid i Nf ventilationsförlusterna torde
i] bli CND 0,4, om kropparna rotera fritt. Detta borde
dock närmare undersökas, ty en hel del nya
maskinförslags möjligheter avgöras helt av huru stort r\ är.
Det är tydligen ej fördelaktigt att använda stora
hastigheter.
e) Vid lägre hastigheter, dvs. vid laminär
strömning, synas de experimentella undersökningarna icke
d- 6 mm 4 = »
ct
Fig-. 10. Värmeövergångstalet vid parallellströmning.
vidare talrika, men se dock i fig. 5, Josses försök ned
til — - = 100. Teoretiska överläggningar giva för
a
handen, att a skulle vid större rörlängder och små
hastigheter vid gaser och vätskor vara oberoende av
hastigheten och vara a = 3,6 Försök å
Elektrolux lab. visa, att detta enkla samband ej råder. I
fig. 10 äro försök sammanfattade, utförda med vatten,
luft och vätgas och uppritade i funktion av Re. Som
synes av figuren växer i samtliga fall a med w och
ung. med Försöken med luft visa ett egen-
domligt minimum, som kanske kan förklaras av
egen-konvektionen, som tydligen spelar in högst betydligt
vid små påtvingade hastigheter.
f) Värmeövergångar vid bestrilningsmordningar
mellan rörvägg och den bestrilande vätskan.
Detta faller ju på sätt och vis under gruppen:
påtvingad strömning. Mycket ofta användes detta
fall i kyltekniken, såsom vid mjölkkylning,
bierkyl-ning och strilkondensor. Antingen får den vätska, som
skall kylas, såsom vid mjölkkylningen, mjölken,
rinna på yttersidan av en mängd horisontellt lagda
rör, som bilda en vertikal vägg, och vilka rör kylas
av ett kylmedium eller kallt vatten eller också får
över detta rörknippes ytterytor det kylande mediet
strila ned såsom vid strilkondensorer. För
värme-övergången mellan den utvändigt bestrilande vätskan
gäller att få ett värde, och Nusseit har teoretiskt
uttagit ett sådant, som tyvärr är svårt att handskas
med, varför nedan delgives en formel uttagen dels
med hjälp av Nusselts teoretiska värden, dels direkt
genom försök av van der Ploeg, Z. f. d. g. K. 1930,
Heft 4. Han finner
(J0,267
b t),
där G i kg/m.-tim. = bestrilningsvätska per löpmeter
och ena rörsidan (formeln
gäller mellan 200 till 1 550 kg/m.
tim.),
H i meter = höjden av kylaren = mätta
vägen av en vätskepartikels väg
i meter,
20 mars 1937
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
