Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
VI. Sammanfattning.
Grundformlerna undersökas och förbättras alltjämt
av olika forskare.
De redan nu förefintliga resultaten giva tillräcklig
vägledning för att praktiskt kunna besvara de flesta
frågor beträffande värmeövergångstalen a, därest de
olika för värmeövergångstalen bestämmande
fysikaliska storheterna såsom A, /a, och cp äro givna.
Nu finnas en hel del sådana värden och torde väl
vara att vänta, att man speciellt i Tyskland allt
vidare kommer att bestämma sådana olika fysikaliska
storheter för de olika kylmetoderna.
Värmeövergångstalet vid laminär strömning finnes emellertid
mycket litet undersökt.
Vad återigen värmegenomgångskoefficienten k
beträffar, kunna således dessa väl uträknas under
antagande av rena värmeytor, men det visar sig, att
inan i praktiken snabbt får avsevärda försämringar
genom förorening, och det vore just därför
värdefullt, att mera material samlades för att erhålla de
siffror, som man möter i praktiken. Det synes vara
möjligt, att man skulle kunna erhålla uppgifter ifrån
svenska kyltekniska firmor på de Æ-värden, som
erhållits vid drift av olika anläggningar, eller också att
man genom enkla prov lätt bestämmer vid en hel
del kylanläggningar detta fe-värde för att kunna
uppskatta vad den normala smutsighetsgraden giver för
extra motstånd för värmegenomgången.
Litteratur:
HUtte 1, 25 uppl., sid. 451 och följande sidor.
Grober: Die Grundgesätze der Wärmeleitung und des
Wärmeüberganges. Berlin 1921.
Grober: Wärmeübertragung. Berlin 1926.
ten Bosch: Die Wärmeübertragung. Berlin 1927.
Ref rig: Data Book 1923—33, published 1932 by The
American Soc. of Refrig. Eng.
Några tillverknings- och kontrollmetoder för
precisionskuggväxlar.
Av ingenjör EINAR WIBERG.1
Fabrikation av kuggväxlar har för de flesta
verkstäder förblivit ett olöst problem, när det avser
tillverkning av hastigt och samtidigt tystgående växlar.
Därför anlitas sedan en lång tid tillbaka en mängd
olika medel och metoder för att dämpa eller om
möjligt borttaga bullret eller oljudet, som uppstår, när
mindre noggrant framställda hjul hastigt rotera,
under belastning. De vanligaste av dessa medel, som
använts och ännu till en del anlitas, när mindre
effekter skola överföras, äro mjukare material för
kugg-dreven såsom råhud, fiber, kabel, pertinax etc. Men
dessa material äro olämpliga att använda för
överföring av större effekter från hastigtgående kraft- ocli
drivmaskiner till mera långsamtgående
arbetsmaskiner. Det är dessa maskiners utveckling samt de allt
mer stegrade anspråken på tystgående kuggväxlar,
som framtvingat de nuvarande precisionsväxlarna.
Konstruktion och tillverkning av sådana växlar
fordrar mångårig erfarenhet för att kunna fylla de krav
på driftsäkerhet och tystgång, som numera kan
ställas på dem. För att erhålla en tyst gång hos växeln,
fordras att tillverkningen av hjulen är minutiöst
noggrann. Kugghjulen tillverkas antingen av seghärdat
eller härdat stål. De skola vara väl lagrade och
monterade i noggrant bearbetade kåpor. Hjulens axlar
skola vara parallella i alla riktningar. Kugghjulen få
nämligen på inga villkor snedställas i förhållande till
varandra. Kuggarna måste alltid hava en effektiv och
tillförlitlig smörjning, vilket kan erhållas genom att
låta kugghjulen till en viss del av omkretsen doppa
i oljebad eller också kan smörjningen ske medelst
insprutning av olja mellan kugghjulen. Enär växelns
livslängd är beroende av att en riklig smörjning
finnes, är kontrollsystem inbyggda å växlarna, vilka
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik årsmöte den 17 okt. 1936.
omedelbart signalera avbrott i oljecirkulationen.
Växlar för större effekter och hastigheter äro även
utrustade med oljekylare för bortledande av
friktions-värme.
Kuggväxelkåpan är antingen av gjutjärn eller av
stål. Den skall vara kraftigt dimensionerad, så att
inga resonanssvängningar uppstå i dess väggar, vilka
kunna förstärka ljud som uppstått i kugghjulen eller
alstrats av någon anledning, till exempel i dess lager.
Lagren äro antingen kul- eller rullager för mindre
och för medelstora växlar. För större växlar och
likaledes för hastigtgående sådana användas ofta
glidlager, enär de giva en tystare gång åt växeln. Om en
växel går bullersamt är detta många gånger beroende
på lagrens tillverkning och deras rätta inbyggnad i
växelkåpan. Därför måste stor omtanke ägnas åt
lagrens konstruktion, lagerspel och passningar.
Lagerspelet, som är beroende av varvtal, belastning och det
smörjmedel, som användes, måste därför bestämmas
för varje särskild konstruktion.
Enär kuggingreppet alltid bör vara utefter
kugg-banans hela bredd, måste axlarna dimensioneras så
rikligt, att böjnings- och vridningskrafterna ej
åstadkomma formförändringar, vilka förändra
kuggingreppet. Hos hastigtgående axlar uppstå vid vissa
varvtal torsionssvängningar, som påverka växelns
gång så kraftigt, att den vibrerar och för oljud. Om
torsionssvängningar alstras, när växeln går med
normalt varvtal, måste axlarnas diametrar justeras,
så att vibrationerna försvinna vid detta varvtal.
Roterande delar skola balanseras antingen statiskt
eller dynamiskt beroende på deras varvtal.
De förenämnda felmöjligheterna, jämte
delnings-och evolventfel, vilka finnas hos kugghjulen, kunna
var för sig eller tillsammans åstadkomma de mest
varierande ljud hos en kuggväxel. Detta förhållande
framträder tydligast, när en växel köres med olika
66
15 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
