Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mekanik
Fig. 1. Plan av finska statens 100 000 tons sulfatfabrik Kaukopää.
senare den högsta transportkostnaden per ton, men
här kommer den hygieniska synpunkten in. Rostfritt
stål är vida mera hygieniskt än vanligt stål och ett
konsekvent införande härav ger en charkuterifabrik
en uppryckning i hygieniskt avseende, som ger
ekonomisk kompensation vid försäljningen av fabrikens
produkter. Detta går igen i alla livsmedelsfabriker,
där man av hygieniska skäl föredrar maskinarbete
framför handarbete. Blänkande metall och stram
funkisprakt vid en transportanläggning i ett varuhus är
också säkert ren ekonomi, om man tänker på dess
inflytande på försäljningen.
Transportproblem vid nybyggnad av fabriker.
Om man från föregående mera abstrakta
resonemang skulle övergå till konkreta fall är det kanske
lämpligt att dra fram det för en fabrik viktiga
tillfälle, då den kommer till. Enligt gammal känd
modell skulle byggnaderna vara åtminstone halvfärdiga,
innan man började tänka på att det behövdes en eller
annan transportanordning. Fabriksbyggaren var
förr ofta allt för ensidigt inriktad på att få själva
fabrikationsprocessen tip top samt byggd färdig på
rekordtid och försummade därvid i viss mån
transportanordningarna. Ett dylikt förbiseende var ofta den
ursprungliga orsaken till många onödiga steg och
transporter för kommande generationer i denna
fabrik.
Yid ett nutida fabriksbygge aktar man sig noga
att sätta en spade i jorden, innan fabriken har en
grundligt och sakkunnigt utarbetad plan för alla
fabrikens transporter och upplagsplatser. Det är
vanligen transportanordningsplanen, som visar var
husen skola placeras och icke tvärtom. Skulle det visa
sig transporttekniskt förmånligt. lägga om en redan
uppgjord fabriksplan, bör man icke tveka. Det kan
man ha mycken glädje av i alla år.
En god bild av utvecklingen på detta område får
man genom att jämföra en fabriksplan från 80-talet
med en modern. En 80-talsfabrik är ofta placerad
på svåråtkomliga och trånga utrymmen, vid ett
vattenfall i en klyfta, på en ö o. d., där man kunnat direkt
koppla maskinerna till vattenhjul eller turbiner.
Enligt nutida uppfattning är en så placerad fabrik
mycket oekonomisk ur transportteknisk synpunkt.
Ett typiskt exempel kan räcka, nämligen Munkfors i
Värmland, där den världsberömda fjäderstålsfabriken
låg på Laxholmen mitt i Klarälvsforsen och där det,
då fabriken för några år sedan moderniserades,
visade sig ekonomiskt att flytta hela fabriken till en ur
transportsynpunkt bättre belägen plats.
Ångdriftens införande frigjorde visserligen själva
fabrikens placering, men icke dess inre planering,
som var helt bunden vid transmissionsledningen. En
dylik fabriksplan med transmissionsaxeln som
rättesnöre kan man se vid Utansjö Sulfitfabrik. De gamla
byggnaderna ligga här i två längor placerade på ömse
sidor om det s. k. växelhuset, från vilket
rem-transmissionerna utgingo till de långa transmissions-
17 juli. 1937 91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
