Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Släpskopa.
i
Fig. 10. Automatisk linbana för massa, Kuusankoski.
Fig. 9. Kokeritransportör, Kaukopää.
i vedgårdarna. Den tunga järnbryggan blir ganska
dyr, då det gäller större upplag, vilket avsevärt
begränsat användningen av denna gamla beprövade
krantyp. (Fig. 2.)
Kabelconveyorn återigen är mycket billig i
anläggning och även billig ifråga om betjäning, enär
transporten här blir flytande.
(Fig. 3 och 4). Det är
emellertid icke alla
sorters ved som kunna lagras
på detta sätt.
Kabelkranen är billig i
anläggning och medger
luftig lagring av veden.
Det är särskilt med
radial-kabelkranen, som de stora
resultaten nåtts under
senare år och vilka blivit
särskilt märkbara i den
mån upplagen ökat i
storlek (fig. 5 och 6).
Gå vi till anordningen
av kolupplaget, finna vi
liksom vid vedupplaget
olika typer av
transportanordningar. Ganska
vanligt här i Sverige är, att
kolet kommer med båt
och lossas i linbana, som
transporterar upp kolet
på upplaget, varifrån intransporten sedan sker
med transportör, på vilken kolen lastas för hand.
Man måste emellertid medge, att skottning för hand
av stenkol i denna dag icke är varken tekniskt eller
ekonomiskt tillfredsställande. De anordningar för
mekanisk hantering av kolen på upplaget, som
vanligen komma ifråga, äro brokran, svängkran och
släpskopa.
Brokranen i fig. 7 är ju en mycket effektiv men
även dyr anordning.
Släpskopan i fig. 8 är vida billigare och även mera
"plastisk" ifråga om anpassning till oregelbundna
upplagsplatser.
För fartygslossning är svängkranen den mest
använda och ofta i förening med släpskopa på upplaget.
För transporterna mellan fabrikens olika
avdelningar av flis, kol, glaubersalt, massabalar etc. har
man vanligen att välja mellan transportörer och
linbanor. Jag förbigår härvid den av människor
betjänade vagntransport (truck, bil, järnväg), som ibland
förekommer.
Den vanligaste transportören är remtransportören,
fig. 9. Figuren visar en kokeritransportör vid Kau-
Fig. 11. Automatlinbana för flis, Jakobstad.
94
18 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
