Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
UTVÄXLING
Fig. 7. Utgående moment och hästkraftkurvor
vid olika tryck å regleringsoljan. Inkommande
varvtal konstant = 1 350 v/min.
Utväxlingsförhållandet automatiskt.
fintliga tryckregleringsventilen, med vilken således
föraren när som helst kan ställa in ett önskat
utväx-lingsförhållande; men det är även möjligt att
kombinera denna regleringsanordning med gaspådragets
hävarmar. Växellådskonstanten kan härigenom
automatiskt förändras så, att motorns effekt alltid helt
kan utnyttjas. Växeln har således blivit
helautomatisk till sin funktion.
Det är naturligtvis omöjligt att helt undvika
läckage vid excenterns ändytor och förbi över- och
underkilen å vevtappen. Konstruktören har därför
avpassat förhållandena så, att detta läckage icke har
något inflytande på utväxlingsförhållandet så länge
läckageprocenten är något så när konstant. Skulle
läckaget genom förslitning, deformationer o. d. ökas,
är det möjligt att genom en ökning av trycket på
regleringsoljan
åstadkomma den erforderliga
kompensationen.
Slutligen må
nämnas, att oljeledningen
står i förbindelse med
en tryckbehållare, som
framgår av fig. 1 och
6. Då
överströmningen från tryckkammaren
till
dämpningskammaren jämväl är beroende
av oljans viskositet och
således även av dess
temperatur, kan det i
vissa fall visa sig önskvärt att med hänsyn härtill
reglera oljevolymen. Detta är möjligt åstadkomma genom
att med oljesystemet införliva en termostatventil
exempelvis på samma sätt som redan är tillämpat vid
vissa hydrauliska stötdämpare.
Den intermittenta rörelsen vid spärrmatningen
kräver ett fjädrande organ mellan spärrhylsan och den
utgående axeln. Detta organ består av ett antal
torsionsstavar inlagda och styrda av axiella spår i
huvudaxeln. Konstruktionen framgår av fig. 1 och 2.
I fig. 8 visas en tvärsektion av denna koppling. Den
närmast kardanaxeln liggande änden av torsions-
Fig.
Tvärsektion av
elastisk koppling.
Fig. 9. Moment,
hästkraft-och verkningsgradskurvor
för experimentväxeln vid
kontinuerligt automatiskt
utväxlingsförhållande.
(Vevstakarna försedda med
glidlager.)
stavarna har en utsmidd
klack, som är förenad
med huvudaxeln. Den
andra änden är försedd
med en vinkelrät mot
staven utstående, kuggformad
del, som ingriper i en
kugglucka i en invändig
kuggkrans.
Torsionssta-varnas fjädrande del är
slipad och polerad samt
sträcker sig mellan
klackarna och ansluter sig till
•dessa med en jämn
likaledes polerad konisk
övergång. Detta fjäderelement
har väl bestått utförda
prov, vilket finner sin
förklaring i den gynnsamma
omständigheten, att vid
lägsta växeln, då
påkänningarna äro relativt höga,
svängningsamplituden är
ganska liten, under det att
vid högre utväxlingar
förhållandet är det
motsatta. Genom en axiell
förskjutning av kuggkransen kan kopplingen vid direkt
drift frikopplas från spärrhylsan.
Genom kopplingen åstadkommes en utjämning av
spärrmatningens variabla hastighet så fullständigt att
sekundäraxelns hastighetsvariationer motsvara dem,
som uppstå vid en 8-cylindrig resp. 12-cylindrig
motor, beroende på utväxlingsförhållandet.
Konstruktionen är väl genomtänkt. Särskild
omtanke har nedlagts på den viktiga frågan om
utbalanseringen av de rörliga delarna för att åstadkomma
en vibrationsfri gån g. I detta hänseende är som
bekant fordringarna inom automobiltekniken
synnerligen högt uppdrivna. Såväl excentermassan som de
nedre vevstaksändarna giva upphov till
centrifugalkrafter, vilka sträva att vrida excentern kring dennas
upphängningspunkt. Det härigenom uppkommande
momentet skulle visserligen underlätta
regleringsoljans insprutning men skulle vid givet oljetryck och
given vevradie lämnat ett variabelt excentermoment
vid en förändring av vevaxelns varvantal. De
olägenheter, centrifugalmomentet medför, kan helt
upphävas genom att förse excentern med en balans av
sådan storlek, att den gemensamma tyngdpunkten för
de nedre vevstaksändarna och excentermassan
sammanfaller med excenterns vridningscentrum. De på
så sätt balanserade excentermassorna giva upphov
till ett av vevradien oberoende kippmoment, som helt
kan utbalanseras genom å vevaxeln fast anbragta
balansvikter. Oscillatorerna och vevstakarnas
överändar giva upphov till fria krafter och moment, vilkas
storlek dock äro så små att en utbalansering icke
visat sig nödvändig.
Av den föregående beskrivningen framgår, att vid
direkt koppling växeln fungerar på enahanda sätt
som vanliga växellådor, dvs. vagnen kan bromsas
med motorn. Vid automatväxling verka däremot
spärrarna som frihjul och det är således icke möjligt
att med den föreliggande utformningen använda
motorn som broms. För några år sedan ansågs det inne-
7
100%
o
90 2
O
60 3
70 i
er
60 "tf
132
16 okt. 193t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
