Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väg-och vattenbyggnadskonst
Motsvarande värden för — bliva
h
för
h
< 0,20
— = 0,833-0,8 7-
h h
6 £ G
för 0,285 > -,- > 0,20 = 0,300 — 0,8 y
h h h
för - > 0,283
h
Zo
h
Exempel. Mittarmerad betongvägg med h — 12 cm,
b = 100 cm och l— 300 cm; armering 5 <P 10 mm =
= 3,92 cm2, E = 140 000 kg/cm2.
123
/ = 100.— = 14 400 cm4,
1 u
IE _ 14 400-140 000
72 ~ "
3002
= 32 400
a) Antages e = 0, erhålles enligt ekvation (21)
Pk = 76 • I • 32 400 = 308 000 kg.
o
och enligt kurvan i fig. 10
Pk’ = 9,86 • 32 400 = 318 000 kg.
Den verkliga brottbelastningen erhölls vid försök
Pk" = 216 000 kg.
Mot denna belastning svarar enligt ekvation (21)
en excentricitet av 0,66 cm, vilken ej förefaller
osannolik.
b) Vid en excentricitet e — 0,15 • h = 1,8 cm fås
Pk = 76 Q — 0,15) • 32 400 = 105 000 kg.
z0 — 12 (0,333 — 0,8 • 0,15) Q2 2,56 cm, således kantpå-
, .. • 2-105 000 „„„,,.
känningen vid brott ak = „ , - –- - = 272 kg/cm2.
o ■ 100 • 2,56
Utan hänsyn till utböjningen skulle kantspänningen
bliva endast
c) Antages e = 0.3 h — 3,6 cm fås enligt kurvan
(fig. 10)
Pk = 1,22 • 32 400 = 39 500 kg.
Med t. ex. 4-faldig säkerhet skulle den tillåtna
lasten sålunda bliva P, = * -39 500 ss 10 000 kg.
Enligt ekvation (30) blir härvid, då cx = 4 cm och
6 =3-0,3 = 0,9,
Cl
z0 _ 3 0,90 — 0,75 _
Ci 4 -
„ 300 . /
eos 2 v/2. 12 y.
10 000
100-4-140000
= 00 0,5; z0 = 2 cm
och alltså (utan hänsyn till armeringen)
Max. a, = j = 33,4 kg/cm2.
En med hänsyn tagen till armeringen genomförd
beräkning ger o, S 34 kg/cm2.
Några data från Krångede kraftverksbyggnader.
Av arbetschefen GUSTAF BERGGREN.1
En av vårt lands största vattenkraftsbyggnader —
vid Krångede — har i sin första utbyggnad nått sin
fullbordan och sedan några månader tillbaka är
kraftverket i full drift. I det följande meddelas i största
korthet några data och erfarenheter från de
omfattande byggnadsarbetena med kraftverkets
uppförande.
Allt sedan slutet av förra århundradet eller under
ca 40 års tid, ha de mäktiga Krångedefallen i
Indalsälven i Jämtland varit föremål för framsynta mäns
intresse med avsikt att ur dem utvinna elektrisk
energi. Realiserandet av denna, då för tiden djärva
tanke, erbjöd emellertid stora hinder och först år
1916, då på initiativ av väg- och
vattenbyggnadsingenjören, numera landshövdingen Sven Lübeck, ett
konsortium av mellansvenska bruk bildades, började
planen förverkligas.
På nyåret 1931 påbörjades byggnadsarbetena, och
den 3 juli 1936 upptogs leveransen av elektrisk
energi, som sedan dess fortgått, och de två till första
utbyggnaden hörande aggregaten gå redan nu
full-belastade.
Anläggningens huvuddelar äro:
1 Se även artikel av direktör N. Forssblad, "Krångede
kraftverk och överföringssystem", Tekn. tidskr. Elektroteknik,
häfte 10, 1936.
1) Dammen över hela älven och dalgången med
vattenintag till kraftverket.
2) Kraftstationen jämte transformatoranläggning
och hjälpmaskineri.
3) Avlopp.
Kraftverket är planerat att fullt utbyggt inrymma
6 aggregat på tillsammans ca 280 000 hk. Tillsvidare
äro 2 aggregat installerade om vardera max. 47 400
hk. Turbinerna äro av Francistyp med vertikal axel,
direktkopplade till generatorerna. Varvtalet är 167
pr minut. Från generatorerna föres den elektriska
strömmen under 8 500 volts spänning till lite i det
fria stående transformatorer, där den
upptransformera^ till 220 000 volts spänning för överföring till
Horndal och Stockholm. Varje turbin förbrukar vid
normal belastning ca 70 ni3 vatten per sekund.
Verket är utbyggt för 58 m fallhöjd. Älvens
vattenmängd är i oreglerat tillstånd visserligen mycket
variabel, från ca 2 000 m3/s vid except. flod ned till
och under 100 m3/s vid lägsta lågvatten,
medelvattenmängden är 340 m3/s, men i nederbördsområdet, som
vid Krångede uppgår till ca 24 000 km2, ingå ett
tiotal stora sjöar, vilkas belägenhet, delvis i
fjälltrakterna, är sådan, att de för rimliga kostnader kunna
regleras så att mycket stora vattenmagasin bildas.
Lågvattenmängden vid Krångede torde efter dylik
23 jan. 1937
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
