Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Flygfoto av den torrlagda bassängen och kajbyggnaden.
i staget en dragkraft av sådan storlek att resultanten
passerar mittpunkten i kaj murens undersida.
Den betongblandning, som kommit till användning
för den under låg vattenytan belägna delen av
kaj-muren håller 175 kg cement per m3. Den låga
cementhalten har ansetts kunna motiveras av det
faktum att för de massiva kajer, som sedan år 1900
utförts i Malmö hamn, utan olägenhet tillämpats
volymsblandningen 1 : 5 : 7, dvs. 155 kg cement per m3.
Trots den magra blandningen erhöllos vid formarnas
borttagande synnerligen jämna och täta betongytor.
Över v. y. har däremot använts 250 kg cement per m3.
Som följd av den låga cementhalten tilläts en
tryckpåkänning av endast 30 kg per cm2 hos
betongen. Järnspänningen beräknades till ungefär 500
kg per cm2, och huvudarmeringen i murens framsida
utfördes med begagnad räls utan särskild anordning
för infästning. Denna armeringsmetod medförde att
formställning ej erfordrades, utan formflaken kunde
upphängas i den nedtill ingjutna rälsarmeringen och
avstöttas emot densamma.
Kaj byggnaden har utförts på entreprenad av A.-b.
Armerad betong i Malmö.
V. Rang.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 8 februari
ordinarie sammanträde under ordförandeskap av major
Richard ’Smedberg. Före sammanträdet var besök
ordnat vid A.-b. Iniö industris fabriker, där direktör
Ingeström och civilingenjör Carl Jacobsson demonstrerade
tillverkning av imopumpen och dess olika
användningsområden såsom pump -— för upp till 175 atm övertryck
— motor och vattenmätare. De 25 närvarande
ledamöterna fingo ett starkt intryck av en teoretiskt
fulländad konstruktion och ett gediget utförande.
Vid det följande sammanträdet, som ägde rum på
föreningens lokaler, samlades så småningom ett 90-tal
ledamöter.
Efter justering av protokollet från sammanträdet 11/1
invaldes i avdelningen föreningsledamoten ingenjör Olle
Engkvist, Stockholm.
Ordföranden erim-ade därefter om att avdelningens
sekreterare, sedan avdelningen år 1888 bildades, fått ett
alltmer tidskrävande arbete. Med anledning därav hade
avdelningsstyrelsen i princip godkänt förslag om
sekreterarearvode och tillstyrkt en ersättning, som med
hänsyn till föreningens ekonomi icke borde sättas högre än
300 kronor per år. Avdelningen beslöt, att sekreteraren
skulle erhålla ett arvode av 300 kronor per år att t. v.
utgå av avdelningens medel.
Ordföranden meddelade, att då avdelningens
klubbmästare fått förhinder att tjänstgöra under aftonen,
civilingenjör Erik Blomqvist välvilligt åtagit sig
klubbmästaresysslan.
Därefter meddelade ordföranden, att program för
Nordisk byggnadsdag i Oslo 1938 kommit styrelsen
tillhanda och att närmare upplysningar kunde erhållas av
sekreteraren eller arkitekt Axel Eriksson. Enligt
programmet åsyftades med byggnadsdagen att med hjälp
av ritningar och fotografier visa den tekniska
utvecklingen under åren 1932—38 inom bostads- och
byggnadsområdet t. e. ifråga om stadsplaner, byggnadsteknisk
forskning, standardisering, huskonstruktioner,
brandteknik och huset som helhet, varjämte en utställning
komme att ordnas av konstruktionsmaterial.
Kapten Pedro Hellström lämnade en redogörelse för
det utlåtande över 1935 års väg sakkunniges förslag till
finansiering av vägväsendet m. m.. som avgivits av en
inom avdelningen 12/1 tillsatt kommitté, bestående av
hrr Nils Lidvall, sammankallande, Nils Wibeck, Pedro
Hellström, Nils Lidin och Axel Hall. Med hjälp av
tablåer visades skillnaden mellan nuvarande och av
väg-sakkunnige föreslaget system till fördelning av
bilskattemedlen, varjämte innebörden i de anmärkningar
kommitterade framställt klarlades. Det var bl. a.
principen att anslaget till byggande av broar skulle utgå
i första hand, innan fördelning mellan städer och
landsbygd gjorts, som kommitterade funnit oriktig, varjämte
själva grunden för nämnda fördelning icke ansågs
tillräckligt objektivt lagd. Dessutom borde behovsprincipen
i högre grad vara avgörande för fördelningen av medlen,
särskilt beträffande anslagen till omläggning respektive
nybyggnad av vägar. Härutöver hade kommitterade
anmärkt på principerna för bidrag till
statspolisorganisationen, marklösenkostnader, turistvägar och enskilda
vägar. Kommitterade hade, i motsats till sakkunnige,
förordat cykelskatt, lämpligen i form av
tillverkningsskatt.
Efter en kort diskussion, varunder yttrade sig
ordföranden och hrr Fritz Ploman, Lars Hult och Hellström
framförde ordföranden avdelningens tack till
kommitterade för det arbete de med berömvärd snabbhet utfört.
Ordföranden anmälde, att två av aftonens föredrag
för årskrönikan måst inställas på grund av att
föredragshållarna insjuknat, men att det vore möjligt att
dessa föredrag kunde hållas vid ett följande sammanträde.
Aftonens föredragshållare, direktör Nils Jakobson,
höll därefter en med ljusbilder illustrerad krönika över
kraftförsörjning, vattenkraftbyggnader och
sjöregleringar under åren 1934—36.
Det intressanta föredraget återgives å annan plats i
denna tidskrift.
Sedan major Herman Jansson lämnat vissa
kostnadsuppgifter om stenbeklädnadsarbeten, framförde
ordföranden avdelningens tack till föredragshållaren och
hyllade honom för hans insatser ifråga om
sjöregleringar.
Härefter voro förhandlingarna avslutade, och ett
40-tal ledamöter samlades vid supén. Sedan alla bänkats
vid nachspielet, gav civilingenjör Sigwid Ribbing en
djupgående skildring från den undre världen i
Västeuropas storstäder: London, Paris och Rom, och visade
med hjälp av ljusbilder, hur tunnelbanearbetena bedrivas,
varvid bl. a. en ekonomisk jämförelse mellan
proportionerna utomlands och i Stockholm väckte eftertanke. Det
av många roliga glimtar upplysta föredraget mottogs
med applåder. H. Bd.
24
27 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
