Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg-och Vattenbyggnad skonst
av 35 % råterpentin och 65 % oljeasfalt (A 50—70).
Över denna, yta lades ett lag asfaltimpregnerad, tät
juteväv. Ovanpå denna placerades ett
armerings-nät av krenelerad järntråd med 3 mm diameter och
50 mm maskvidd. Nätet spikades fast i underlaget
genom långa märlor, varvid användes 8 mm
rund-järnsbitar såsom distansklotsar. Över detta absolut
fasta nät hälldes en i varmt tillstånd flytande
asfalt-massa. Denna massa utfördes med tvenne olika
sammansättningar:
Oljeasfalt (mjukningspunkt 52° Massa I Massa II
K o. R) ................... 13 % 10 %
Trinidadasfalt ............... 4 % 6 %
Filler (målen råkalksten 0—0,075
mm) ...................... 30 % 34 %
Sand (0,075—2,0 mm) ........ 48 % 50 %
Asbestull .................... 5 %
Summa 100 % 100 %
Asfaltmassan tillverkades vid gatukontorets
asfalt-verk och kördes till platsen i en vanlig
gjutasfaltvagn. Genom sin lättflytande konsistens i varmt
tillstånd kunde massan omsluta armeringen
fullständigt. Beläggningen erhöll en tjocklek av 25 mm.
Asfaltbeläggningen, som på en bredd av ca 3 m
utsättes för en synnerligen stark och tung trafik, har
nu legat utan anmärkning i s/i år. Armeringsnätet,
som är fast förbundet med plankunderlaget, medgiver
icke någon förskjutning av beläggningen, och genom
den täta armeringen torde enstaka bitar icke kunna
ryckas loss, även om beläggningen framdeles skulle
spricka. Risk finnes dock för att blåsor kunna
uppstå i beläggningen, som är lufttät, särskilt om
träunderlaget blir fuktigt. Någon skillnad i kvalitet
hos de av olika massor tillverkade
asfaltbeläggningarna kan ännu ej iakttagas.
III. Försök med asfaltbeläggning å Rosenlundsgatans
viadukt över S. J.
Med ledning av de erfarenheter, som framkommo
vid utförandet av proven på Stadshusbron, utfördes
ytterligare en asfaltbeläggning direkt å underlag av
plank, nämligen på Rosenlundsgatans viadukt över
S. J. Plankbädden täcktes där med dubbla lag av
impregnerad juteväv för att försvåra eventuell
blåsbildning (se fig 1). Beläggningen erhöll en tjocklek
av 30 mm och framställdes av följande material:
Oljeasfalt (mjukningspunkt 42° K o. R) ... 9,5 %
Oljeasfalt (mjukningspunkt 52° K o. R) .. 4,0 %
Filler (målen råkalksten 0—0,075 mm)..... 30,5 %
Sand (0,075—2,0 mm) .................... 56,0 %
Summa 100,0 %
Med hänsyn till trafiken kunde armeringen icke
göras genomgående, varför tvenne längsgående
skarvar uppstodo. Kring dessa bildades omedelbart små
sprickor i beläggningen, men genom armeringsnätets
inverkan hållas de spruckna delarna kvar i sina lägen.
För att göra beläggningens yta sträv, invalsades
asfalterad makadam av storleken 12—18 mm i den
då ännu mjuka asfaltmassan.
Vid stämpelbelastning av asfaltmassan (enligt DIN
1996) erhölls en nedsjunkning av 10 mm på 17 min.
vid 22°C. Mjukare massa kan knappast användas
utan att permanenta deformationer uppkomma under
varma sommardagar.
Kostnaden för den senast beskrivna beläggningen
uppgår till ca 10 kr./m2.
Redogörelse för verksamheten inom Svenska teknologföreningens avdelning för
Väg- och vattenbyggnadskonst under år 1936.
1. Ledamöter.
Såvitt känt är, hava under året 7 av avdelningens
ledamöter bortryckts av döden, nämligen:
civilingeniörerna Johan Aug. Emanuel Lindhe, Carl Gustaf von
Malmborg, Carl Axel Arvid Westerberg, f. d. byrådirektör
Hjalmar Renborg, hamningenjör Hugo Olof Segerberg,
f. d. gasverksdirektör Hjalmar Samzelius och
civilingenjör Yngve Zacco.
Såsom nya ledamöter hava under året invalts 37 av
föreningens medlemmar varjämte 12 ledamöter
återinträtt i föreningen och därmed i avdelningen. 12 av
avdelningens ledamöter hava avgått ur föreningen.
Avdelningen, som vid årets ingång räknade 749
ledamöter, räknar således vid utgången av år 1936 779
ledamöter.
2. Styrelse och junktionärer.
Avdelningens styrelse har under år 1936 utgjorts av:
Smedberg, Richard, major, ordförande (36), Lindblad,
Törd A., kapten, vice ordförande (36), Åström, Torsten
R., civilingenjör, sekreterare (34), Granfeldt, Lars,
ban-direktör (35), von Segebaden, Ragnar, byråchef (34),
Landberg, Einar, civilingenjör (36) och Bergman, Äke
W., civilingenjör (36).
Ceremonimästare har varit överste Hjalmar
Fogelmarck (36) och klubbmästare civilingenjör Karl Erik
Kärnekull (34) till den 17 mars och därefter ingenjör
C TI Sven-Otto Platzer (36).
Avdelningen har i föreningens styrelse representerats
av major Richard Smedberg (36) och major Agne
Sandberg (34) med civilingenjör Torsten R. Åström (36)
såsom ersättare.
Redaktör för Teknisk tidskrifts fackavdelning för
väg-och vattenbyggnadskonst har varit väginspelftör Alex.
Södergren (36).
I föreningens biblioteksnämnd har tekn. dr Hjalmar
Granholm varit avdelningens representant.
3. Sammanträden.
Avdelningen har under året hållit 9 ordinarie
sammanträden, nämligen den 20 jan., 10 febr., 9 mars, 6
april, 19 maj, 21 sept., 12 okt., 9 nov. och 19 dec. samt
2 extra sammanträden den 11 febr. och 5 okt.
Samtliga sammanträden utom 3 hava hållits på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20.
Sammanträdet den 11 februari hölls tillsammans med
avd. för mekanik å Tekniska högskolan och var ägnat
utmattningsproblem för metaller. Sammanträdet den 19
maj, som ägde rum omedelbart före avdelningens med
anledning av Svenska teknologföreningens
75-årsjubi-leum samma dag ordnade högtidssammankomst, hölls i
Riddarhusets stora sal. Sammanträdet den 5 oktober
var ordnat som ett gemensamt diskussionsmöte om
förslag till ny stadsplan för nedre Norrmalm tillsammans
med avd. Svenska arkitektföreningen och ägde rum i
Handelshögskolans aula.
Sammanträdet den 9 mars var ordnat som en
högtidssammankomst med anledning av Nordiska vägtekni-
27 mars 1937
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
