Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
VÄG-OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: J. R. ALEX SÖDERGREN
INNEHÅLL: Om rostskyddsproblem och rostskyddsteknik av civilingenjör Sture Sabelström. — Kabelkran
för betongtransport, av ingenjör E. Nordström. — Några synpunkter på användandet av järn vid
vattenbyggnader. — Albert-kanalen i Belgien, av v. konsul Åke Dahlgren. — Notiser.
Om rostskyddsproblem och rostskyddsteknik.
Av civilingeniör STURE SABELSTRÖM.
Idet följande återges några under en studieresa
inhämtade erfarenhets- och forskningsresultat
rörande rubricerade ämne.
Danmark.
Nedanstående uppgifter angående
rostskyddsbehandlingar i Danmark ha lämnats av professor A.
Engelund, chef för statsbanornas
brobyggnadsavdelning. Dennes erfarenheter härröra bland annat från
mycket stora arbetsobjekt. Den nu färdiga Lilla
Bält-bron har exempelvis en järnyta på 140 000 m2 och
den under byggnad varande Storströmsbron ca
200 00 m2.
Statsbanorna lämna målarentreprenören i stor
utsträckning frihet i valet av arbetsmetoder men fordra
i stället en garanti på 5 år. Kontroll jämte
reparationer av eventuellt skadade partier av målningen
verkställas första och tredje året efter målningens
avslutande; ytterligare en granskning verkställes
omedelbart före garantitidens slut.
Särskild vikt lägges vid en förstklassig behandling
av grunden, så att efter garantitidens utgång om
möjligt enbart en strykning med täckfärg behöver
utföras.
Det använda stålet till Storströmsbron, det s. k.
chromadorstålet, har följande analys.
P —0,05
S —0,05
Si = 0,2
C — 0,3
Cu =0,25—0,5
Mn = 0,7 —1,0
Cr =0.7—1.1
Brottgränsen ligger mellan 58—68 kg/cm2.
Man anser hos statsbanorna, att valshuden och
glödskalet skall helt avlägsnas. För detta ändamål
utföres sandblästring, sedan konstruktionen
monte-terats. Sandblästringen underlättas väsentligt av att
järnet under minst ett år, i en del fall på grund av
montageordningen närmare 2 år stått oskyddat.
På dessa senare partier hade så gott som ali
valshud rostat bort och början till gravrost kunde
märkas, vilket i någon mån framgår av fig. 1.
Ett arbetslag bestod av:
6 st. sandblästrare,
2 „ arbetare att passa sandbehållare,
3 „ „ „ transportera sand,
1 „ kompressorskötare,
3 st. arbetare för torkning av sand,
4 „ målare,
1 „ förman.
Sedan ett parti sandblästrats grundades detsamma
omedelbart medelst sprutmålning.
De danska myndigheterna liksom även de tyska
tillåta ej sprutmålning med mönja. Emellertid
föredrages sprutmålning framför målning för hand och
man har frångått användningen av mönja. I stället
användes en grundfärg, som till mycket ringa del
innehåller blymönja och ej är hälsovådlig. Bland
övriga beståndsdelar i färgen märkas järnmönja och
blykromater. Innan målningen av Lilla Bältbron och
Storströmsbron påbörjades, anställde statsbanorna
försök med olika färger. Valet föll på
Staalhud-färgen.
Samtliga järnkonstruktioner grundmålades två
gånger och täckmålades likaledes två gånger.
Täck-färgen, Staalhud Aluminit, innehåller 15—20 %
aluminium och ger ytan ett silverglänsande utseende.
Tiden, som måste förflyta mellan varje strykning,
fixerades till minst 48 timmar. Denna tid fick icke
heller nämnvärt överskridas, enär man funnit, att
risken för s. k. krypning då blev större.
Allt arbete utfördes mot timlön, som för
sandblästrare var 1: 20, för målare 1: 50 danska kronor.
Normala arbetsprestationer voro: för sandblästring
Fig. 1. Storströmsbron. Långreglarna till ett fack färdigmonteras på
stranden. Större delen av valshuden avrostad.
27 febr. 1937. häfte 2
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
