Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\äg~ och vättenbyggnadskonst
läiigdprofilen. I praktiken äro ofta
friktionsförlusterna inom en kortare förträngning av liten
betydelse, dvs. A fr kan försummas eller uppskattas.
Då nu även Hj är känd, kan den teoretiska
vattennivån uppströms om förträngningen bestämmas ur
diagram Znat, liksom även den teoretiska vattennivån
nedströms om förträngningen kan bestämmas ur
diagram IInat. Detta sker genom att avsätta resp.
H-värden på D-axlarna och genom dessa punkter draga
135°-linjer, vilkas skärningspunkter med hg-kurvan
ge de båda rötterna D0 och Du. I förra fallet
användes D0, i senare fallet Du.
Emellertid har därvid ingen hänsyn tagits till i
diskontinuitetspunkterna uppkommande förluster, om
vilka de teoretiska formlerna ej lämna någon
upplysning. Förlusterna uppströms om förträngningen
bero på eda- och virvelbildningar i samband med
kontraktionen (jfr fig. 4) och kunna uttryckas:
ti = ß.Ahg
där A lig (fig. 4) är det teoretiskt beräknade språnget
i hastighetshöjd. ti införes nu på längdprofilen som
ett språng i energinivån, som då blir H/. Med hjälp
av den nya energinivån fås ur diagram Iliat den
korrigerade vattenytan /)„’. Värdet på koefficienten ß
måste givetvis bedömas efter
diskontinuitetssektio-nens allmänna utseende ("graden av diskontinuitet",
förekomsten av skarpa kanter, råheten hos de väggar,
som stå vinkelrätt mot strömriktningen, etc.) och
ligger vanligen under 0,25.
Nedströms om förträngningen måste ju floden så
småningom återtaga sitt ursprungliga utseende, dvs.
vattenytan och energinivån vid sektion II skall nu
anslutas till den naturliga vattenytan och den
naturliga energinivån. En del av de härför erforderliga
förlusterna härröra från ökat värde på htr jämfört
med de naturliga förhållandena, då ju det stråkande
vattnet strax nedanför förträngningen (roten Du
användes vid beräkningen) får större friktionsförluster
än det naturliga, strömmande. En annan del av
förlusterna utgöres av edabildningar och virvlar av
liknande slag, som orsaka förlusterna uppströms om
förträngningen. Slutligen uppträda vanligen
koncentrerade förluster vid det stråkande vattnets
språngvisa övergång till strömmande (hydraulic
jump, Wechselsprung). Som synes äro dessa
förhållanden ganska svåra att överblicka, och man bör
ningen antaga att växelsprånget inträffar omedelbart
nedanför förträngningens slut, dvs. att vattenytan
genast intager sitt naturliga läge före förträngningens
inbyggande, se fig. 4.
Härmed är det egentliga problemet löst och det
återstår blott att, om så befinnes nödvändigt, med
hjälp av ekv. (5) beräkna dämningskurvan vidare
uppströmsåt från sektion I, till dess den skär den
naturliga vattenprofilen och förträngningens inverkan
därmed har upphört.
För stråkande naturlig avbördning blir beräkningen
analog, ehuru den bestämmande sektionen då blir
sektion I, som alltså blir utgångspunkt för
beräkningarna. Växelsprånget inträffar här uppströms om
förträngningen.
Betydligt enklare ställer sig metoden om en
höjning av energinivån icke blir nödvändig. Vattnets
rörelseform kommer då icke att ändras och någon
bestämmande sektion uppträder icke. En mindre
förändring i energinivåns läge gentemot det naturliga
kommer tydligen alltid att ske, på grund av det
genom förträngningen ändrade friktionsmotståndet
(ändrad hastighet och ändrat M-värde), men denna
kan ofta försummas. Uppkommer ingen
bestämmande sektion kan naturligtvis problemet även
behandlas på gängse sätt medelst passning direkt i
ekv. (5).
25 sept. 1937
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
