- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Väg- och vattenbyggnadskonst /
133

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG-OCHVATTENBYGGNADSKONST

Redaktor: j. R. ALEX SÖDERGREN

UTGIVEN Av SVENSKA TEKNOLQ6FOBEN I MG ËKT

i£k

INNEHÅLL: Tekniska och ekonomiska synpunkter vid badhusbyggande, av civilingenjör Sven Nycander. —
Nomogram för rektangulära armerade betongbalkar, av professor Carl Forssell. — Lidingöbrons drift och underhåll
under 10 år, av civilingenjör Ragnar Schlyter. — Bron över Färjsundet på Åland, av professor Carl Forssell. —
Modellförsök för bestämning av avbördningsmängden genom ett sidomunstycke på en ledning. — Litteratur.

Tekniska och ekonomiska synpunkter vid

badh usbyggande.

Av civilingeniör SVEN NYCANDER.1

D et moderna badhuset har varje utrymme väl
ventilerat. Varje lokal har sin rätta temperatur och
fuktighetshalt. Simhallen är stor och ljus. Vattnet i
bassängen passerar oavbrutet reningsverket, och
dessutom tillsättes till vattnet steriliseringsmedel, så
att det praktiskt taget kan anses fritt från skadliga
bakterier. Till simhallen hör tvagningsrum och i
vårt land även badsturum. Simhallsbadet i förening
med badstu är icke blott ett renlighetsbad, det ger
även hälsa, motion och glädje.

En utveckling mot ökat antal badrum i bostäderna
vdsar en höjning av levnadsstandarden. Med denna
höjning följer ökad förståelse för motion och
hälsovård. Då det gäller simhallsbaden, ha vi därför att
vänta ökad frekvens i samband med tillskott av
privata badrum, samtidigt som vi med visshet kunna
förutsäga kraftig nedgång i antalet serverade karbad.

I de äldre badanläggningarna vilade badhusets
ekonomi i huvudsak på karbadsavdelningen.
Biljettpriset på ett karbad har även något så när ökat i
proportion till badanläggningens ökade omkostnader.
För ett simhallsbad däremot, där självkostnaderna
stigit ofantligt till följd av ökade krav på bassängens
storlek, ökade fordringar på ventilation, vattenrening
osv., har biljettpriset långt ifrån följt samma
utveckling. Ju mer simhallsbaden öka på karbadens
bekostnad, desto sämre blir därför anläggningens
ekonomi. Med nu gällande biljettpriser för simhallsbad
vid de kommunala badanläggningarna erhålles också
i allmänhet ingen eller endast obetydlig ränta och
amortering på anläggningskapitalet. I många fall
täckas ej ens varken underhålls- eller driftskostnaderna.

Kravet på att de gamla anläggningarna skola
moderniseras blir allt starkare, och allmänheten
fordrar simbassänger. Samtidigt blir anläggningens
ekonomi allt sämre, och kommunerna ha i många
fall fått bidraga med årliga anslag, för att badhusen
skola kunna hållas igång.

För att självkostnaderna per bad i den nya
projekterade anläggningen skola bli så små som möjligt,

i Koncentrat av föredrag hållet vid Svenska
teknologföreningens avd. för väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträde den 8 nov. 1937.

fordras, innan arbetet med skissen påbörjas, en
noggrann utredning över den badfrekvens man har att
påräkna samt över de olika badavdelningarnas
inbördes storlek, erforderliga dimensioner å
simbassängen osv. Överdimensioneras anläggningen eller
blir den väntade badfrekvensen mindre än den
beräknade, stiga kostnaderna för varje serverat bad
mycket snabbt.

Vid en vanlig fastighet spela
anläggningskostnaderna ofta största rollen, men detta är icke fallet vid
ett badhus, där de årliga drifts- och
underhållskostnaderna uppgå till större belopp än ränta och
amortering. Vid planlösningen måste därför bl. a. stor hänsyn
tagas till personalens arbetsförhållanden. Vid de
olika lokalernas placering såväl i plan- som i
höjdled, måste stor vikt läggas vid ventilationsproblemen.
För att få god värmeekonomi måste vissa lokaler
med hög temperatur sammanföras i grupper inom
byggnaden osv. På grund av den varma, fuktiga
luft, som förekommer i en del lokaler, och den fara
för fukt, som föreligger genom kondensation i andra
utrymmen, är det nödvändigt att ägna
byggnadsmaterialen mycket större uppmärksamhet än i andra
byggnader. Rabbitskonstruktioner få icke förekomma,
ej heller friliggande järnkonstruktioner i fuktiga
lokaler, rörledningar få ej instängas i slitsar i väggarna osv.

Ett badhus är mera ett maskineri än en
husbyggnad. Varje lokal och varje detalj äro, bildlikt talat,
drivhjul och kuggar, som alla noga måste passa in i
varandra. Då vilken annan maskin som helst skall
konstrueras, användes härför väl skolade
konstruktörer med rik erfarenhet både från ritkontor och
verkstäder samt väl förtrogna med ifrågavarande
maskiners drift. Då ett badhus skall konstrueras,
utlyser man istället tävlingar mellan icke fackmän,
och låter personer, som aldrig haft med driften av ett
badhus att göra, rita badanläggningen. Resultatet
har också blivit, att badhustekniken i närvarande stund
står 15 à 20 år efter teknikens utveckling i övrigt.

Badhuset tillhör samma kategori byggnader som
sjukhuset, där alla de olika detaljerna icke kunna
behärskas av en och samma person. Här fordras ett
intimt samarbete mellan de olika fackmännen, långt

27 nov. 1937. häfte 11

133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:34:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937v/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free