Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 29 jan. 1938 - Kolmarknaden 1937, av Bn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
29 JAN. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 4
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 68
INNEHÅLL: Kolmarknaden 1937. — Bimetall, av civilingenjör Robert Engström. — Facit. — Notiser. —
— Sammanträden.
Kolmarknaden 1937.
Iden översikt, som i dessa spalter lämnades för ett
år sedan, uttalades beträffande utsikterna för 1937,
att man med största sannolikhet hade att räkna med
stigande priser, brist på vissa, särskilt efterfrågade
kolsorter samt svårigheter att erhålla leverans mot
tidigare gjorda avtal. Dessa antaganden
motsvarades tillfullo av verkligheten, ehuru de inträffade på
ett tidigare stadium, än man då hade anledning räkna
med. För kolindustrien, åtminstone i England och
Tyskland, kommer 1937 att inrangeras bland de
verkligt stora boom-åren, till vilka 1900, 1913, 1920 och,
ehuru i mindre grad, 1929 bruka hänföras.
Den totala kolbrytningen i England har under 1937
uppgått till i det närmaste 250 000 000 ton. Denna
siffra betecknar långt ifrån något rekord, men är den
högsta sedan 1930. Jämfört med 1936 föreligger en
produktionsökning på över 14 000 000 ton, vilken
måste betecknas som anmärkningsvärd i betraktande
av att produktionen under första kvartalet på grund
av svårartad influensaepidemi bland gruvarbetarna
var lägre än motsvarande tid 1936. Den inhemska
konsumtionen steg under året med över 8 000 000 ton
och har därmed tangerat tidigare års
maximumförbrukning, vilken ligger så långt tillbaka som 1924.
Tar man hänsyn till att ångtekniken under dessa
år i hög grad utvecklats, varigenom kolförbrukningen
kunnat nedbringas, förstår man, att sysselsättningen
inom den engelska industrien under det gångna året
varit mera omfattande än någonsin tillförne. Möjligt
är emellertid att lagring på grund av de osäkra
politiska förhållandena ägt rum i mindre utsträckning.
Vad kolexporten beträffar, har den under de två
föregående åren nedåtgående kurvan åter vänt uppåt.
Totalt har exporten stigit med omkring 6 000 000 ton.
Härav har Italien tagit ungefär 2 250 000 ton,
Frankrike 2 000 000, Sverige 600 000 ton samt Belgien
400 000 ton, under det att återstoden fördelats mellan
en mängd länder. Någon nämnvärd tillbakagång i
exporten föreligger egentligen endast för Kanada,
Liksom under 1936 har Tyskland under föregående
år kunnat uppvisa en både absolut och procentuellt
betydligt mycket starkare stegring i kolbrytningen än
England. Totalt uppgick produktionen till över
180 000 000 ton eller ca 24 000 000 ton mera än 1936.
Den utgör rekord för efterkrigstidens Tyskland ocb
ligger icke mycket under 1913 års toppsiffra, då det
nuvarande polska Oberschlesien ingick i Tysklands
produktionsområde. Ännu mera anmärkningsvärd är
den tyska kolexportens framsteg. Denna har stigit
avsevärt mera än den engelska eller med ca 10 000 000
ton. Härav har Frankrike och Italien tagit över
2 000 000 ton vardera, Belgien och Holland
tillsammans nära 3 000 000 ton och återstående 3 000 000
ton ha bidragit till att öka Tysklands andel i
praktiskt taget alla andra kolimporterande länders import.
Även koksproduktionen uppvisar rekord, 40 000 000
ton, varav omkring 9 000 000 ton exporterats.
Exporten av kol och koks inbringar nu Tyskland mera
valutor än något annat varuslag.
Även det tredje i ordningen av de kolexporterande
länderna i Europa, Polen, har sett både sin
produktion och export växa. Den totala kolbrytningen har
uppgått till omkring 35 000 000 ton mot ungefär
30 000 000 ton 1936. 1929 var brytningen avsevärt
större. Exporten har ökat med omkring 3 000 000 ton
till cirka 11 000 000 ton. Enligt det mellan England
och Polen förefintliga kolavtalet skulle den polska
kolexporten varit lägre, men England har vid
upprepade tillfällen lämnat Polen tillstånd att i
betydande utsträckning överskrida den avtalsmässigt fixerade
exportkvantiteten. På engelskt håll har man tydligen
ansett det vara lämpligt att visa tillmötesgående
gentemot Polen, enär motsatsen endast skulle
underlättat den tyska kolexportens ytterligare frammarsch.
Vad produktionen i övriga kolproducerande länder
i Europa beträffar, uppvisa samtliga, med undantag
för Ryssland och Frankrike, ökning. För första
gången på många år har den ryska produktionen icke
kunnat ökas, utan brytningen har endast kunnat
bibehållas vid föregående års nivå. Orsakerna härtill äro
okända, men de torde stå i samband med de
händelser, som under det senaste året inträffat i Ryssland.
1 Frankrike har en direkt produktionsminskning på
över 1 000 000 ton inträtt till följd av den förkortning
1 arbetstiden, som infördes under slutet av 1936.
Detta underskott såväl som det på grund av den
ökade industriella sysselsättningen stegrade kolbehovet
har måst täckas genom en med över 6 000 000 ton
ökad kolimport. Vissa modifikationer ha emellertid
numera medgivits vid tillämpningen av
arbetstidslagen, och fr. o. m. september uppvisar produktionen
åter höjda siffror.
Belgien har bättre än Frankrike kunnat övervinna
de med arbetstidsförkortningen uppstående
svårigheterna. Bl. a. har polsk arbetskraft importerats, och
den totala brytningen har kunnat ökas med i runt tal
2 000 000 ton. Belgien har det oaktat ökat sin import
med ungefär samma kvantitet.
Som vanligt lämnas en översikt över
prisutvecklingen under det gångna året för ett antal represen-
lo jan. 1938
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
