Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 5 febr. 1938 - Notiser - Statistiska uppgifter över vattenledningsverk och avloppsledningar, vägar och gator samt renhållningsverk i svenska städer och samhällen för år 1936, av s. - Litteratur - Anmälan: Jernkontorets annaler nr 7 1937, av s. - Kataloger, av s. - Tekniska föreningar - Lapplands tekniska förening, av Gsm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
10 st. nya borrbrunnar, vardera utrustad med
separat pumpanläggning m. m. I Växjö infördes såväl
nytt pumpmaskineri som nytt reningsverk. Sollefteå
övergick frän grundvattenstäkt till användning av
ytvatten som kemikalierenas. I Stockholm tillkom år
19 36 nya automatiska pumpstationer för
avloppsvatten Delägna vid Räntmästaretrappan och vid Söder
Mälarstrand. Rörande vägar och gator meddelas att ca
56 % av sammanlagda körbanearealen i städerna är
försedd med beläggning. Ca 4 5 % av denna
beläggning utgjordes av sten av olika slag, cementbetong
förekom endast i 2 % medan bituminösa beläggningar
(gjutasfalt, sandasfalt, topeka m. m.) år 1936
utgjorde ca 51 %. s.
LITTERATUR
Jernkontorets annaler nr 7 1937. Ur innehållet
i detta häfte kan särskilt framhållas en synnerligen
utförlig översikt över moderna malmletningsmetoder
av direktör Karl Sundberg. Uppsatsen utgör referat
av det föredrag som förf. höll vid Jernkontorets
tekniska diskussionsmöte 19 37. Föredraget, som
återgives tillsammans med den efterföljande
diskussionen, omfattar omkring 73 sid. och ger en synnerligen
uttömmande bild av de olika malmletningsmetoder
som f. n. äro i bruk. s.
Kataloger.
Aktiebolaget Wilh. Sonesson & Co., Malmö, har
översänt ett prospekt rörande "arbetsstolen IdeaV’, vilken
förefaller att utgöra en synnerligen praktisk
hjälpan-ordning för en rationell arbetsföring. Stolen, som är
utförd av stålrör med sits av trä, är ställbar såväl i
höjdläge som i andra riktningar, så att den kan
anpassas till det lämpligaste läget i varje önskat fall.
Genom att ryggstödet lätt kan regleras såväl
horisontalt som vertikalt, liksom även stolsitsens höjd med ett
enkelt handgrepp kati regleras, vinnes bl. a. en stor
fördel vid skiftarbeten, då arbetsstolen sålunda i regel
måste kunna snabbt omställas minst två gånger
dagligen för att anpassas efter resp. arbetares
kroppsbyggnad och längd. s.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Lapplands tekniska förening
avhöll lördagen den 20 november ordinarie sammanträde
å Förmansklubben i Malmberget i närvaro av ett 60-tal
medlemmar.
Ordföranden, disponent G. Fagerberg, hälsade de
närvarande välkomna och höll därpå en parentation över
förste gruvingenjören vid LKAB i Kiruna Olof
Reuterswärd, vilken avlidit den 11 maj. 1937.
Efter protokollsjustering och bestämmande av årsav
gift för 1938 valdes styrelse och funktionärer för 1938:
Styrelse: disp. Georg Fagerberg, Kiruna, ordf., disp.
Hugo Gårde, Malmberget, vice ordf., disp. Börje
Grafström, Tuolluvaara, sekr. och kassaförv., disp. M. Erik
Almin, Koskullskulle, driftchef Carl Emil Söderbaum,
Porjus. Styrelsesuppl.: förste baning. Frey Svenson, S. J.,
Luleå, och förste maskining. Thure Ringqvist, S. J.,
Kiruna. Revisorer: förvaltare Arvid Westling, Kiruna,
och gruvkamrer Harald Hammaren, Kiruna. Rev.-suppl.:
ing. H. Wellner, Kiruna. Klubbmästare: gruving. B.
Hjortzberg-Nordlund, Malmberget, och ing. E.
Wenner-ström, Kiruna.
I föreningen invaldes följande nya medlemmar:
bergsingenjör Stellan Anestad, Kiruna, gruvingenjör Bertil
Israelsson, Laver, och stationsinsp. Nils Sandén, S. J.,
Kiruna.
Statsgeologen fil. dr Nils H. Magnusson, Stockholm,
höll sedan ett med ljusbilder belyst föredrag om: "En
malmgeologisk studieresa till Uralbergen", vilken resa
företagits under tiden 20/7—23/8 1937 i samband med
den 17: de internationella geologkongressen i Moskva.
Inledningsvis gåvos några intresseväckande
miljöskildringar och glimtar från det nutida Ryssland.
Beskrivningar lämnades bl. a. över följande
mineral-förekomster.
Saranovskoye, krommalmsfyndighet i olivinsten,
innehållande i genomsnitt 35 °/0 Cr203. Här brytes årligen
omkring 60 000 ton krommalm. Rysslands totala
årsproduktion av krommalm är 220 000 ton, vilken kvantitet
ställer Ryssland främst i världen i detta hänseende.
Blagodat, stor järnmalmsfyndighet, som brukat
jämföras med Kiruna, bl. a. på grund av omgivande porfyrers
liknande beskaffenhet i båda fallen. Vid Blagodat
omgives malmen dock av väldiga skarnmassor, tydande på
kontaktmetasomatiskt bildningssätt. Malmen är vidare
starkt sulfidförande. Här brytes 100 000 ton årligen i
den martitiserade zonen.
Vysokaya, kontaktmetasomatisk järnmalm, ofta mycket
skarnblandad; rik på förkastningar. Brytning icke fullt
100 000 ton årligen i martit-limonitzonen.
Nizhny Tagils olivinstensområde med kromit, platina,
iridium och osmium i olivinstenen. — Hälften av
världsproduktionen av platina härrör från Uralfyndigheter.
Berezovsk, guldfyndighet i ett system av ej mindre än
omkring 17 000 kvartsgångar anknutna till och tvärande
omvandlade porfyrgångar. Guldet förekommer dels
gediget direkt i kvartsen, dels i sulfider. — Ryssland står
f. n. för Vs av världens totala guldproduktion; enligt
planhushållningen skall Ryssland redan 1940 intaga
topplatsen bland världens guldproducenter.
Bazhenov, Rysslands största asbestförekomst, med en
årsbrytning av 100 000 ton asbest. 8 % av det brutna
berget beräknas bliva användbar asbest. — Även ifråga
om asbestproduktion avser Ryssland att snart bliva
nummer ett.
Kusa, titanomagnetitfyndighet, gångliknande. Malmen,
som håller 40 à 45 % Fe och ca 10 % TiOo, utgöres
av utskilda restlösningar ur gabbro och liknar mycket
vår småländska Tabergsförekomst. Malmen användes
för framställning av Ti-legerat stål.
Satka, magnesitfyndighet, av enorm storlek: mäktighet
omkring 100 m och längd uppemot 7,5 km.
Magnesitinne-hållet beräknat till 145 mill. ton. Brytningen, 1/2 mill.
ton per år, utgör hälften av världsproduktionen.
Bakal, med förekomster av siderit, och dess
oxidationsprodukter, goethit, turgit m. fi. i/2 mill. ton
järnmalm brytes här årligen av oxidations- och
omlagrings-produkterna.
Cheliabinsk med tre kolförekomster av samma ålder
som våra skånska men av högre kvalitet. F. n. kommer
4 mill. ton stenkol på detta område, kvantiteten
skall-dock, enligt planen, snart ökas till 10 mill. ton.
Gumleika, scheelitförekomster, av vilka en kontakt»
förekomst i kalksten mycket liknar Europas enda stora
scheelitförekomst, Yxsjö i Ljusnarsberg, med samma
sidobergarter som vid den svenska arkeiska förekomsten.
I andra fall scheelitförande granit-aplitgångar.
Novo Akkerman och Aiderbok med nickel i olivinsten.
De jordartade Ni-anrikade vittringsprodukterna, med bl.
a. garnierit och Ni-haltiga opaler och kalcedoner,
utvinnas.
Khalilovo, nyupptäckt järnmalmsfyndighet, bestående:
av omlagrat vittringsmaterial av olivinsten.
5 febr. 1938
59’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
