Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 12 febr. 1938 - Elektrisk drift för träbearbetningsmaskiner, av Lars Dalman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
12 FEBR UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 6
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ÅRG. 68
INNEHÅLL: Elektrisk drift för träbearbetningsmaskiner. — Fri eller censurerad kritik inom vetenskapen?, av
dr Harald Nordenson och dr Ragnar Liljeblad. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Elektrisk drift för träbearbetningsmaskiner.
I en tidigare artikelserie i denna tidskrift har ämnet
"Träbearbetningsmaskiner"1 behandlats. Avsikten
med denna var närmast att giva tidskriftens
läsekrets en allmän orientering angående de problem,
som möta inom detta speciella område av
maskintekniken.
Föreliggande uppsats avser att, såsom rubriken
angiver, lämna en redogörelse för några av de
konstruktioner, som blivit gjorda för att möjliggöra
elektrisk drift av ifrågavarande maskiner.
Elektrisk drift, eller som vi i det följande skola
kalla det motorisering av en träbearbetningsmaskin,
har liksom allt annat både sina fördelar och nackdelar.
Bland fördelarna måste obetingat först och främst
den omständigheten framhållas, att helt nya
konstruktioner på detta område möjliggjorts därigenom,
att motorerna kunnat placeras direkt på
arbetsspind-larna. En annan fördel är, att arbetsspindlarna,
försedda med direktkopplade motorer, kunnat givas
högre varvtal än som varit möjligt vid remdrift,
vilket i många fall är av väsentlig betydelse för
erhållande av lämplig skärhastighet för verktyget.
Skär-hastigheten för träbearbetande verktyg brukar
nämligen vara 50—60 m/sek.
Bland nackdelarna förtjänar främst påpekas, att
varvtalet är bundet vid periodtalet, varför ej
omställning för olika varvtal kan utföras vid övergång
från ett verktyg till ett annat.
Jämförda med övriga verktygsmaskiner hava
trä-bearbetningsmaskinerna motorer med relativt höga
effekter. Maskinerna arbeta alltid i mycket dammiga
lokaler, och därför har i vårt land och mångenstädes
i utlandet föreskrivits, att endast helkapslade
motorer få användas. Då alltid högsta möjliga varvtal
eftersträvas, äro motorerna så gott som uteslutande
tvåpoliga, allt samverkande till att deras startström
blir hög.
Med nu gällande bestämmelser hos de flesta
kraftleverantörer beträffande anslutningen av kortslutna
motorer, vari startströmmen, oavsett anläggningens
storlek, begränsas till exempelvis 1,6 gånger
fullastströmmen, uppstå därför ofta betydande svårigheter.
Att exempelvis i en anläggning med några tiotal
motorer med en sammanlagd fullastström av 150 à 200
amp. förbjuda anslutning av en motor med en
startström av 25 à 30 amp., emedan nämnda startström
överstiger sagda belopp 1,6 gånger fullastströmmen, är
i Se Teknisk tidskrift 1936, h. 17, 21, 24 och 26 samt 1937,
h. 11%.
ju absurt och i många fall direkt hindrande för
användandet av motoriserade maskiner, då kostnaden för
motsvarande släpringade motorer med pådrag etc. blir
avskräckande hög. En uppmjukning av dessa
bestämmelser angående startströmmen vore väl på sin plats.
Såsom en följd härav användes i de flesta fall
Y/D-start för motorerna. Vid flermotoriga maskiner
är ofta tryckknappsmanövrering synnerligen
ändamålsenlig, men måste då av såväl utrymmes- som
kostnadsskäl direkt tillslagning användas. Vid större
anläggningar med egen energileverans går detta ju
även väl för sig.
Den elektriska drivningen kan i huvudsak ske på
två olika sätt, nämligen
1) Medelst inbyggda motorer, där motorns rotor är
direkt monterad på arbetsspindeln. I detta fall bliva
motorerna i allmänhet av speciell konstruktion och
erfordra för ernående av tillräckligt varvtal högre
periodtal än 50 per. Vanligen användes 100 per.
ström, men även dylik med upp till 400 per.
förekommer.
2) Medelst remöverföring mellan motor och spindel.
I dessa fall monteras i allmänhet motorn på stativet,
och en kort rem överför rörelsen till arbetsspindeln.
I det följande skola vi närmare redogöra för dessa
olika metoder samt deras tillämpningsområden.
1) Inbyggda motorer.
Denna metod giver konstruktivt den enklaste
lösningen på drivningsproblemet. För mindre maskiner
blir denna drivningsmetod emellertid ofta ganska
oekonomisk, då särskild periodomformare erfordras
för att varvtalet skall bliva tillräckligt högt.
Visserligen finnas s. k. dubbelrotormotorer att tillgå, vilka
giva ett synkront varvtal av 6 000 per minut med
50 per. ström. Dessa motorer hava emellertid visat
sig mindre driftsäkra, och deras ytterdimensioner äro
ofta sådana, att de försvåra användningen. De hava
därför icke erhållit någon nämnvärd spridning.
Användningsområdet för de separata motorerna är
för maskiner, där högre varvtal erfordras, begränsat
till mera komplicerade och dyrbara maskiner, där
periodomformarens pris ikan försummas i förhållande till
maskinens. I vissa fall, t. e. för sågklingor eller
verktyg med rätt stor diameter, kan 50 per. ström
användas.
Man förstår, att drivningen av maskinerna
förenklas betydligt genom separata motorer, då
maskiner finnas med ända upp till 14 arbetsspindlar, som
skola vara förställbara i höjd- och sidled och ibland
12 febr. 1938
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
