- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 19 mars 1938 - Dolda skatter, av S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

om vinster för riket i stället för skatter erlagda av
dess innevånare.

Vattenfallsstyrelsen inlevererade till statsverket 20
millioner, men som detta belopp så gott som
uteslutande erlagts av kraftverken samt järnvägarna och
industrien, är det omöjligt att påvisa, vad denna
summa betyder för den enskilde skattedragaren.

En liknande inkomstkälla för staten, fastän av vida
mindre betydelse, är överskottet för prägling av
skiljemynt samt de avgifter som erlagts för justering
av vikter och mått och kontroll av guld- och
silverarbeten, vilka medel uppgingo sammanlagt till ca
3,7 millioner kronor.

Nästa stora inkomstpost för staten är tullmedel,
varav till statskassan inlevererades 148,1 millioner.
Att visa hur denna skatt drabbar den enskilde
inkomsttagaren låter sig självfallet icke göra, men i
genomsnitt pr inkomsttagare blir det 56 kronor, som
inräknats i det ovannämnda beloppet av 253 kronor.

Enligt Tobaksmonopolets årsberättelse inlevererade
denna institution 86,2 millioner kronor i skatt å
tobaksvaror. Det genomsnittliga värdet av försålda
cigarrer belöper sig på kr. 0,22 pr st med en skatt
av kr. 0,07 eller 31 %. För cigarrcigarretter blir
motsvarande summor 0,09 och 0,04 eller 42 % och för
cigarretter 0,046 och 0,028 eller 60,5 %.

De skatter som påvila tillverkningen och
försäljningen av spritdrycker utgöras dels’ av
brännvinstillverkningsskatten, 22,4 millioner, och
rusdrycksförsäljningsskatten, 118,2 millioner, eller sammanlagt 140,6
millioner kronor. Härtill kommer maltskatten med
26,2 millioner och omsättningsskatten på vin av
inhemsk tillverkning, kr. 404 000: —, som utgår efter kr.
0,70 pr liter starkvin och kr. 0,35 pr liter svagvin.

Värdet av motboksspriten uppgår i genomsnitt till
kr. 5: — pr liter, varav skatten belöper sig på ca
kr. 3:60 eller 72 %. Skatten på öl utgör ungefär
7 öre pr halvbutelj.

Automobilskattemedlen belöpa sig på sammanlagt
96,8 millioner. Skatten på bensin är 10 öre pr liter
och bilringsskatten utgör ca en tredjedel av ett
bildäcks försäljningsvärde. En avgift som bör
omnämnas i detta sammanhang är den obligatoriska
bilförsäkringen. Någon del av premierna utgår visserligen
ej som skatt till stat eller kommun, men som denna
försäkring är obligatorisk och i lag föreskriven,
representerar den otvivelaktigt en tunga som påvilar
biltrafiken.

En pålaga av jämförelsevis sent datum är skatten
på lottsedlar samt på insatserna vid totalisatorspel
och tippning, vilken utgår med 20 % av lottsedlarnas
eller insatsernas belopp. Härtill kommer givetvis
skatten på utfallande vinster, varmed vi dock ej ha
att göra i detta sammanhang. Till staten
inlevererade totalisatormedel uppgingo till 1,24 millioner
kronor, ett relativt obetydligt belopp, som dock torde
ha erlagts av en mycket begränsad publik.
Tipps-medlen belöpte sig på omkring 6 millioner. Dessa
båda summor representera det sammanlagda värdet
av skatten på vinster och insatser.

Industrien får vidkännas ett flertal olika
tillverkningsskatter såsom margarinaccisen, som utgår med
omkring 25 öre per kg, och som uppgick till 12,8
millioner. Så har vi skatten på oljekakor, som
beräknas efter ungefär 4 öre pr kg och belöpte sig på
5,9 millioner samt accisen på inhemskt konstsilke.

Denna sistnämnda skatt beräknas efter 3 kronor per
kg, vilket gör, för att nämna ett exempel, ungefär
10 öre per par damstrumpor. Stämpelavgiften för
spelkort är 1 krona pr lek.

Alla hittills nämnda pålagor erläggas till
statsverket, men som tidigare framhållits, uppbära även
kommunerna vissa indirekta skatter. I Stockholm
t. e. har man då först och främst överskotten på de av
staden drivna affärsverken. Av dessa redovisade
elverket en nettovinst av 9,8 millioner, gasverket
2,9 millioner och vattenledningsverket 2,5 millioner,
sammanlagt 15,2 millioner kronor, eller i genomsnitt
kr. 28: — på var och en av stadens 539 000 invånare,
som var medeltalet för år 1936.

Bland övriga kommunala skatter märkas
nöjesskatten, som för hela riket uppgick till 6,8 millioner.
I Stockholm erlades 4,36 kronor pr man i nöjesskatt.
Hundskatten, som till sin storlek varierar i olika
samhällen och i Stockholm belöper sig på 30 kronor pr
hund, inbragte sammanlagt 798 000 kronor.

En annan kommunal skatt är accisen på skog, som
utgår med ca 2 % av rotvärdet, och som uppgick till
2,5 millioner för riket i dess helhet.

Nämnda belopp är givetvis allt för obetydligt för
att på något sätt påverka prisnivån på virke, varför
det saknar betydelse ur konsumentsynpunkt.

Alla dessa siffror, som det tyvärr varit nödvändigt
att trötta läsaren med, äro dels alldeles för
"astronomiska", dels allt för opersonliga för att säga oss
något om vad dessa indirekta skatter betyda för var
och en. För att göra det hela mera påtagligt och
mera levande har här nedan en sammanställning gjorts
av de belopp, som den tidigare nämnda
Stockholmsfamiljen erlägger i indirekta skatter av skilda slag.

Det förutsättes, att det är fråga om en familj om
fyra medlemmar, föräldrar, en vuxen son och en
vuxen dotter, som båda ha anställning. Husfadern
har under året efter sin mor ärft 200 000 kronor varför
inom parentes en arvsskatt på 20 000: — kronor har
erlagts. Vid placeringen av återstoden måste bl. a.
gåvoskatt betalas, som för ett belopp av 10 000
kronor utgör 90 kronor pius 3 % å 4 000 kronor eller
tillsammans 210 kronor. Familjens bil, som under
året gått 2 000 mil, drager 1 liter bensin pr mil och
ringslitaget har utgjort 30 öre pr mil. De skilda
skattebeloppen bli då:

Tullmedel:

Genomsnittlig andel, 3 pers. à 56: — Kr. 168: —

Skatt på tobaksvaror:

3 cigarrer per dag (1 000

pr år) à 0,067 ........ Kr. 67: —-

4 cig.-cig. pr dag (1 400

pr år) à 0,04 ........ „ 56: —

10 cigarretter pr dag

(3 500 pr år) à 0,028 .. „ 95: — „ 218: —

Spritskatten:
Motbokssprit, 48 liter pr

år à 3,60 ............ Kr. 172: 80

Svenskt starkvin, 10 lit.

à 0,70 .............. Kr. 7: —

Svenskt svagvin, 10 lit,

à 0,35............... Kr. 3: 50

Maltskatt, 700 but. à 0,07 „ 49: — „ 232: 30

114

19 MAns 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free