Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Arkitektur - Svensk byggnadskonst under ett halvsekel, av Hakon Ahlberg - Avdelning Arkitektur 50 år, av Hans Quiding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
allmän standard. Uppgifter saknas ej, ej heller god
vilja, men minst en tidrymd av ytterligare 50 år torde
erfordras för att lösa alla de byggnadsproblem, som
den sociala och tekniska omvälvningen medfört. Yi
kunna knyta tråden från det ena jubileet till det
andra genom att sluta med den latinska sentens, som
inledde Clasons ovan citerade artikel: UT DESINT
VIRES T AMEN EST LAUD ANDA VOLUNTÄS.
Avdelning Arkitektur
50 år
Skall någon söka att, om också endast i korthet,
belysa den svenska arkitektkårens verksamhet och
föreningsliv under senaste femtio åren, borde han
helst hava själv genomlevat hela tidsperioden. Det
är emellertid i avsaknad av nämnda förmån och
dessutom med en för uppgiften ytterligt knappt tillmätt
tid, som undertecknad dristar sig att till
jubileumsskriften avlämna följande bidrag, vilket ingalunda
gör anspråk på att vara någon fullständig revy över
vad som tilldragit sig under de gångna åren.
Avsikten med dessa anteckningar, gjorda vid bläddrande
i arkitektur-tidskrifternas årgångar, är endast att
framkalla några glimtar ur årens händelser och
därmed giva en eller, annan, med denna framställnings
brister älskvärt överseende läsare vissa hållpunkter
för en återblick. De år som ligga närmast i tiden
ha ansetts kunna behandlas mest summariskt.
Kunna dessa anteckningar locka de yngre
generationerna till studium av de snart gulnande, men ej
desto mindre intressanta urkunderna, rekommenderas
besök i de bibliotek, där man varit nog förutseende
att bevara sådana tidskrifter åt eftervärlden.
År 1888 meddelar Teknisk Tidskrift, som då ännu
endast har en allmän upplaga, att Fackavdelningen
för Husbyggnadskonst konstituerat sig å
sammanträde den 24 april. Avdelningens ordförande är
hovintendent A. Nyström, vice ordförande professor P.
W. Almquist och sekreterare lektor W. Hoffstedt.
Styrelsens sammansättning växlar snart. Sekreterare
blir samma år arkitekt K. Salin och vice ordförande
följande år professor F. G. A. Dahl.
Vid sammanträdena, i korthet skildrade i
tidskriften, behandlas aktuella byggnadsfrågor och
kårangelägenheter. Nybyggnader demonstreras med ritningar
och modeller. Tävlingsförslag, uppmätningsritningar
och reseskisser utställas. Ritningar till märkligare
byggnader samt de teckningar, som låta sig
reproducera, införas i tidskriften, vilken också innehåller
redogörelser i de behandlade ämnena.
År 1888 är tävling avgjord om "Ny konglig teater
i Stockholm". Första och tredje prisens förslag,
författade av V. Karlson, respektive E. Lallerstedt och
R. Enblom, avse teaterns förläggande till den gamla
platsen vid Gustaf Adolfs torg. Andre pristagaren,
A. J. Anderberg, föreslår Kungsträdgårdens norra
del, mellan Hamngatan och Carl XIII:s staty,
alternativt Artilleriplanen. Tävlingsritningarna visa, att
första och tredje pristagarna avsett att mot Gustaf
Adolfs torg bibehålla den äldre teaterbyggnadens
fasad, vilken till sin karaktär samstämde med
Arvfurstens palats.
År 1889 lämnar sekreteraren, K. Salin, vid ett
Sammanträde en redogörelse för byggnadsverksamheten,
bl. a. i Stockholm, värd att i ett par stycken citeras
i detta sammanhang.
"De flesta nybygda husen äro uppförda i
Vasastaden och à Östermalm. Det är glädjande att omtala
att flera af de under året fullbordade byggnaderna,
såsom Bünsowska huset, Bengt Carlsons och Skandias
hus, Östermalms saluhall, byggmästare österlöfs hus vid
Humlegårdsgatan jemte några andra blifvit utförda med
användande af naturlig sten och tegel såsom
konstruktions- och dekorations-material. Det vore önskvärt, om
sådant byggnadssätt kunde blifva mera allmänt, och
sålunda en brytning ske med den här förherrskande
gipsarkitekturen, som allt igenom är osann och onödigtvis
förleder till en grann och för våra förhållanden olämplig
utstyrsel.
Beträffande byggnadernas ifiredning, synes det, som
om den rika tillgången på bostäder skulle bidraga till,
att de nya lägenheter, som inrättas, i flera avseenden
blifva bättre än de, som uppstodo för några år tillbaka.
Sedan allmänheten börjat fordra att till sina våningar
erhålla ljusa pigkammare, hafva sådana merändels blifvit
anordnade; och tyckes man vilja sträfva efter att om
möjligt äfven erhålla ljusa, rymliga tamburer och
serveringsrum istället för halvmörka skrubbar och
passager. Tyvärr hör dock nu nämnda beqvämligheter till
undantagen, och det stora flertalet byggnader uppföres
ännu på ett sätt, som lemnar mycket öfrigt att önska.
I ett par af de förnämligare, under året fullbordade
husen — Bünsows och Hellstrands — hafva personhissar
anordnats samt lägenheterna försets med elektriskt
ljus."
"Slutligen torde förtjena påpekas, att det vill synas,
såsom skulle man numera börja inse fördelarne af att
vid större eller mindre byggnadsföretag utlysa täflingar
för erhållande af goda ritningar. Så hafva under året
afgjorts täflingar till museum i Göteborg, sparbank i
Ystad, saluhall i Stockholm, hotell i Karlskrona samt
två kyrkobyggnader i Norrland. För närvarande pågå
täflingsarbetena till flera större byggnader, bland hvilka
riksdags- och riksbanks-husen intaga förnämsta platsen.
Låtom oss hoppas, att denna täflan må leda till ett
värdigt uppförande av statens förnämsta monumentala
byggnader."
År 1890 blir F. G. A. Dahl ordförande. Som vice
ordförande inträder arkitekt I. G. Clason.
Frågan om Helgeandsholmens bebyggande på av
riksdagen beslutat sätt diskuteras. Avdelningen
anser platsen olämplig för ett riksdagshus, men anser
icke hinder böra finnas att där uppföra riksbank.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
