Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Väg- och vattenbyggnadskonst - Reflexioner rörande väg- och vattenbyggarens högskoleutbildning, av G. Malm - Den svenska »rallarkåren» från social synpunkt, av Hj. Fogelmarck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
Foto Aero Materiel nr L 2453.
Flygfoto över Tekniska högskolan.
har ingen betydelse för hans framtid men väl, att han
blir i tillfälle att under god handledning fortsätta sin
utbildning i det praktiska livet på sätt ovan antytts.
Det är i regel ett misstag att omedelbart efter Teknis
börja jaga från den ena anställningen till den andra
för att få löneökning. Den samlade, gedigna
kunskapen och erfarenheten under en väl vitsordad tjänst
hos en ansedd och kunnig arbetsgivare utgör säker-
ligen den bättre grunden och de större meriterna för
framtiden.
Till slut må endast uttalas det önskemålet, att
Tekniska högskolan kunde fortsättningsvis förbli ett hem
för forskning för de unga ingenjörer, som lämnat
högskolan och som ej ha tillgång till andra
forskningsmöjligheter.
Stockholm 1937 13/11.
Den svens ka "rallarkåren" från social
synpunkt.
Av överingenjör HJ. FOGELMARCK (ordf. 1918—19).
Jag vill här giva kamraterna några glimtar ur
social synpunkt på den svenska rallarkåren under den
nu tilländalupna s. k. järnvägsbyggnadsepoken. Jag
gör det dock med tvekan, ty ämnet har ju icke
något aktuellt tekniskt intresse. Men rallarkåren,
som genom sitt sega arbete med landets
järnvägsbyggnader, gjort en så betydelsefull insats i Sveriges
ekonomiska och kulturella utveckling, synes mig vara
värd att bringas i åminnelse, särskilt vid det
jubileum, som nu firas av oss väg- och vattenbyggare,
av vilka ju så många under nämnda epok haft ett
intimt samarbete med denna kår.
Vid slutet av en viktig epok låter man ju gärna
tankarna gå tillbaka och samla sig till en återblick
på det, som varit karakteristiskt för denna epok.
Den för näringslivet och den kulturella utvecklingen
i vårt land ytterst betydelsefulla, mer än åttioåriga
järnvägsbyggnadsepoken är nu tilländalupen.
Landets behov av nya banor torde väl praktiskt taget
vara fyllt, åtminstone för lång tid framåt. Det är nu
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
