Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 9 april 1938 - Sveriges utrikeshandel i grafisk framställning, av Wilhelm Dahlgren - Notiser - Ett nytt sätt att göra luftströmningar synliga, av s. - Andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
millioner kronor som strömma in och ut ur landet
genom mångahanda kanaler.
Intressanta spörsmål äro även: till vilka länder går
exporten, och från vilka länder kommer importen?
Härpå ger Kommerskollegii statistik fullständiga
svar. Man kan även för denna statistik upprätta
mycket åskådliga diagram, men Teknisk tidskrifts
utrymme lärer icke kunna rymma dylika. Några få
siffror angående de viktigaste posterna torde här
kunna meddelas.
Våra helt övervägande handelsförbindelser eller
omkr. 50 % av hela vår handel är med England,
Tyskland och U. S. A.
För 1936 gälla följande siffror (mill. kr.):
England Tyskland U. S. A.
Export till ........... 353,345 240,284 187,261
Import från .......... 220,286 357,480 210,975
Sveriges handelsbalans -f- — •—
Av Sveriges export av trämassa, papp, papper
gick 25 % till England, 33,5 % till U. S. A. och resten
till andra länder.
Av Sveriges export av järnmalm gick 73 % till
Tyskland, 13 % till England och resten till
Tjeckoslovakien, U. S. A. och andra länder.
Av Sveriges import av stenkol kom 51 % från
England, 9,7 % från Tyskland och 38 % från Polen. Av
koks kom 6 % från England, 42 % från Tyskland
och 9 % från Polen och resten från andra länder.
Sveriges handelsbalans, räknad från 1914 till nu,
ger för den nationalekonomiskt mindre väl
bevandrade mycket förbryllande siffror. Under krigsåren
1914—18 samt åren 1922, 1927 och 1929 var
handelsbalansen positiv, under alla övriga år negativ.
Saldot slutar med ett importöverskott av 2138
millioner kronor.
Wilhelm Dahlgren.
NOTISER
Ett nytt sätt att göra luftströmningar synliga
beskrives i nr 31 av VDI-Zeitschrift 1937. Tidigare har
man som bekant för detta ändamål använt inblåsning av
pulver av olika slag, men en svårighet har därvid alltid
varit att erhålla sådan finhet på partiklarna, att dessa
icke för hastigt sjunka genom luftströmmen och att
kunna samtidigt bibehålla sådana optiska egenskaper hos
partiklarna, att de tydligt framträda vid belysning,
speciellt fotografering med mycket korta exponeringstider.
Enligt den refererade uppsatsen kan man erhålla
synnerligen goda resultat genom användning av flockar eller
slöjor av metaldehyd, som framställas genom
sublimering av fast metaldehyd. Dylika flockar torde f. ö. vara
välbekanta för var och en som använt "torrsprit" i
form av s. k. metatabletter. Om en dylik tablett tändes
och sedan hastigt utblåses, bilda sig ofta dylika
kringsvävande slöjliknande partikelanhopningar av
sublimerande fast aldehyd.
Fig. 1 och 2, som återgivas efter den ovannämnda
uppsatsen, visa fotografier av spolningsströmmens rörelser
vid modellförsök med cylindrar till förbränningsmotorer.
Fotografierna äro tagna med en exponeringstid av V50
sek. och med strömningshastigheter överstigande 20
m/sek. Förfaringssättet erbjuder stora fördelar
gentemot tidigare brukliga metoder, där förloppet studerats
med användning av strömmande vätska. Genom att
använda luft, vars
strömning göres synlig
medelst i densamma svä-
Fig. 1. Strömningsförlopp i
motorcylindrar med s. k. näskolv. Kolven
stillastående i nedre
dödpunkts-läget.
Fig. 2. Strömningsförlopp i
motorcylinder fotograferat
med kolven i uppåtgående
rörelse.
vande partiklar, kan man icke blott studera
strömningsförhållandena vid stillastående kolv utan även de
fenomen som uppträda när luften samtidigt utsättes för
kompression. s.
Andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo.
Rörande de kemiska och metallurgiska föredragen
vid det Nordiska ingenjörsmötet i Oslo den 13—15
juni 1938, meddelas nu följande. Professor A. H. M.
Andreasen, Danmark, kommer att tala om "Finhetens
teknologiske Betydning", varvid föredragshållaren,
vilken som bekant är specialist på detta område,
kommer att behandla relationen mellan finmalningsgraden
och ämnets vidare förarbetning ävensom de
möjligheter som föreligga, att erhålla en viss önskad
findelning. Professor P. E. Raaschou, Danmark,
kommer att tala om "Viscositetsbestemmelsen indenfor
den kemiske Teknik som Middel til Vurdering af
flydende Stoffers Opbygning". Viskositetsbestämning
har som bekant på senare tid blivit ett viktigt
hjälpmedel bl. a. för bedömande av ämnens
polymerise-ringsgrad, varför föredraget är av speciellt intresse
för alla som ha att syssla med framställning av
konsthartsprodukter och andra polymeriseringsprodukter.
Från finskt håll kan nämnas bergsrådet E.
Mäki-nens föredrag om "Exploateringen av Outokumpu
malmfyndighet" och bergsrådet B. Grönbloms föredrag om
"Imatra" järnverk". I sitt föredrag kommer dr Mäkinen
att beröra framställningen av flytande S02 i Finland.
Ingenjör Trausti Olafsson, Island, kommer att
redogöra för "De islandske Sildeoliefabriker". Som bekant
har Island nu fullt moderna statsdrivna
silloljefabri-och denna industri är en av landets mest
betydande. Föredraget torde intressera såväl
maskintekniker som kemister.
överingenjör A. G. Paul Palén kommer att
tala över ämnet "Arseniken och dess
användning för träkonservering och växtskyddsmedel".
Det omfångsrika forskningsarbete som med
synnerligen gott resultat under överingenjör Paléns
ledning bedrivits av Bolidens gruvaktiebolag är
välkänt för svenska ingenjörer. I sitt föredrag
kommer ingenjör Palén att bl. a. redogöra för
nyare rön som gjorts under senare år.
Slutligen är från norsk sida att nämna
ingenjör Olav Grüner Løkens föredrag "Om
motor-brennstoff". Ehuru Norsk Hydros försök med
vätgasmotorer icke torde komma att få någon
praktisk användning i Norge, kommer denna del
av föredraget givetvis att tilldraga sig stor upp-
ker
150
16 APlllL 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
