Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Rationalisering av vissa kontorsarbeten vid ett industriellt företag, av H. R. Schultz - Vardagsrationalisering medelst arbetsstudier, av C. Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
niorna för varje månad, bl. a. i och för debiteringen
av tillverkningskontot med de direkta arbetslönerna
och påläggen.
Åtskilligt mera kunde vara att tillägga beträffande
de arbetsbesparande metoder som under de sista två
decennierna kommit till användning inom kontoren
vid industriella företag, men vad som redan sagts
torde vara tillräckligt för att ådagalägga den
ofantligt stora betydelsen av rationaliseringen inom dessa
områden. H. R. Schultz.
Vardagsrationalisering medelst arbetsstudier.
De systematiska kostnadsbesparande åtgärder, som
med ett kollektivt namn kallas för rationalisering,
kunna ifråga om tillverkningen i stort sett
klassificeras under följande rubriker.
1) Produktionsplanering och materialkontroll.
2) Utjämning i största möjliga mån av
säsong-variationer inom produktionen.
3) Förbättring av de allmänna arbetsförhållandena
i fabriken.
4) Arbetets mekanisering.
5) Arbetets specialisering.
6) Införande av goda transportanordningar.
7) Arbetsstudier.
8) Standardisering.
9) Flytande tillverkning.
10) Införande av tillförlitliga metoder för
självkostnadsberäkningar.
Ej alla av dessa äro från varandra fullt artskilda
hjälpmedel och tendenser, utan ingripa ibland på
varandras områden.
Det motto som chefredaktören satt för detta
specialnummer i Teknisk tidskrift,
"Vardagsrationalisering", passar särskilt väl för begreppet
arbetsstudier. Rätt utförda tjäna nämligen dessa att
ständigt förbättra tillverkningsmetoderna, varigenom
företagets produktionsekonomi alltjämt vidmakthålles på
ett högt plan i konkurrensen. Att här närmare ingå
på själva tekniken för arbetsstudier och deras
utförande i praktiken är varken önskvärt eller möjligt
på grund av det begränsade utrymme, som står till
förfogande.1 I stället skola vi här upptaga till
behandling några av de missförstånd, som på en del
håll fortfarande råda beträffande arbetsstudier.
Ett missförstånd beträffande arbetsstudier, som
alltjämt förekommer, är, att dessa endast gå ut på
att genom tidtagning fastställa en tid för ett
arbetes utförande, vilken är så knappt tilltagen, att
arbetaren pressas till att utföra en helt enkelt oskälig
arbetsprestation. Intet kan vara mera felaktigt än
detta antagande, ty förhållandet är i själva verket
det rakt motsatta. En fackman på arbetsstudier
tager främst sikte på att genom ett s. k.
metod-studium förenkla och förbättra sättet för arbetets ut-
1 För den som är intresserad av en mera detaljerad
beskrivning av arbetsstudier, kan hänvisas till följande
litteratur :
1) T. Sällfors: "Tids- och arbetsstudier inom industrien",
Teknisk tidskrift 1934, häfte 5 och 6.
2) "Arbetsanalys och tidsstudier", I. V. A:s meddelande
nr 106, 1934, utgivet av X. V. A:s kommitté för
arbetsvetenskap.
3) "Enhetlig terminologi för arbetsstudietekniken", I. Y.
A:s meddelande nr 108, 1936, utgivet av X. V. A:s kommitté
för arbetsvetenskap.
4) T. Sällfors: "Arbetsstudier och deras tillämpning inom
pappersmasseindustrien", Teknisk tidskrift 1937, häfte 31.
förande genom att eliminera alla onödiga och tunga
rörelser och arbetstempon, så att arbetet blir så lätt
som möjligt för arbetaren. Denne skall sålunda
kunna arbeta med ett optimum av verkningsgrad på
lång sikt, alltså med bibehållande av en god hälsa,
och därvid samtidigt så långt möjligt är vara
skyddad mot olycksfall. När ackordstiden för den
sålunda förbättrade arbetsmetoden slutligt fastställes,
skall denna gälla för en sådan normal arbetstakt,
som på intet sätt kan skada arbetarens hälsa. Om
arbetet är särskilt tröttande, få vilopauser inläggas
med lämpliga tidsmellanrum, och denna vilotid skall
i form av ett tillägg vara inberäknad i ackordstiden.
Som en god illustration till denna bärande tanke i
den moderna arbetsvetenskapen, kunna tjäna
vidstående bilder, fig. 1, vilka äro hämtade ur en serie
annonser för ett amerikanskt företag, som tillverkar
moderna transportanordningar.
De faktorer, som arbetsstudiemannen särskilt skall
vinnlägga sig om att studera och förbättra ifråga
om metoden för en arbetsoperations utförande, visas
i stort sett av följande frågor:
Exempel på frågor vid ett arbet s studium.
Arbetsoperationer ändamål.
Är arbetsoperationen nödvändig?
Utföres arbetsoperationen noggrannare än
nödvändigt?
Materialet.
Är materialet det lämpligaste för den färdiga
produkten?
Arbetsförhållandena. (Lokalen.)
Är belysningen lämplig?
Är arbetslokalen varm, kall eller dragig?
Hurudan är ventilationen?
Är arbetet oljigt, dammigt eller vått?
Arbetsplatsen.
Är arbetarens ställning sittande, stående eller
böjd?
Kan kroppsställningen göras mindre tröttande?
Maskinen. (Vid maskinarbete.)
Är maskinen den bästa för ändamålet?
Har maskinen den mest ekonomiska hastigheten?
Är maskinen i förstklassigt skick?
Har maskinen lämpliga skyddsanordningar?
Verktygen.
Äro bearbetningsverktygen de lämpligaste?
Arbetsmetoden.
Är metoden för arbetets utförande den bästa
tänkbara?
190
30 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
