Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Vardagsrationalisering medelst arbetsstudier, av C. Tarras Sällfors - Rationalisering med elektriska handverktyg, av I. Tbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hela arbetstiden promenera fram och tillbaka och
uppmärksamt följa maskinen, sammanlagt omkring
15 km per dag, för att laga trådarna då de brusto.
Den kroppsliga ansträngningen i förening med
uppmärksamheten härvid var säkerligen mycket större,
jämfört med de krav, som ställas på arbetaren vid en
modern ringspinnmaskin, där denna 15 km promenad
är eliminerad.
I ett väveri, där vävstolarna äro utrustade med
varpväktare, stoppar vävstolen av sig själv, då en
varptråd brister. Förr fick vävaren hela tiden
uppmärksamt iakttaga vävstolen för att genast kunna
laga en brusten varptråd.
Vid skärkronor och snabbvarpar inom
textilindustrien finnas numera signallampor, vilka, då en tråd
brister, genast angiva detta. Förr fick arbeterskan,
ofta i dålig belysning, iakttaga trådarna för att genast
kunna ingripa, då en tråd brustit.
De skyddsanordningar, som införts vid allehanda
riskabla maskiner såsom pressar o. d., minska
ävenledes i hög grad kravet på uppmärksamhet från
arbetarens sida.
Vid varmvalsning av tråd i ett järnverk ställdes
mycket stora krav på arbetarens uppmärksamhet för
att med tången kunna gripa ändan av tråden, då den
passerat genom valsstolen. Vid helautomatisk
valsning bortfaller detta ansträngande moment.
Detta är endast några exempel på arbetets
förenkling ur ansträngningssynpunkt, vilka skulle kunna
mångfaldigas från industrier av alla slag.
I samband med rationalisering talas ävenledes
mycket ofta om den arbetslöshet, som uppkommer
härigenom. En utredning, som nyligen har gjorts
inom ett stort antal industrier i Sverige, har givit
vid handen, att vid de företag och industrier, som
rationaliserat mest, antalet anställda i de flesta fall hade
vuxit mera än vid de företag och industrier, som
endast rationaliserat i lägre grad. Man torde därför
med fog kunna sluta sig till att rationaliseringen, som
nästan blivit ett slagord, ej endast är en sak på
modet utan helt enkelt ett livsvillkor för industrien.
Vad särskilt arbetsstudier beträffar, som ju denna
artikel närmast skulle avhandla, kan det nämnas, att
dessa under senare år börjat tillämpas på de mest
skilda slag av mänskligt arbete, som många tidigare
ej trott att de skulle lämpa sig för. I Tyskland ha
exempelvis arbetsstudier tillämpats på
jordbruksarbete, som ju måste anses vara mycket blandat till
sin natur. Sedan ett 10-tal år tillbaka har man också
i Tyskland använt arbetsstudier i samband med
skogsarbete, och på allra sista tiden har detta ävenledes
blivit fallet i Sverige beträffande till sin natur så
variabla arbeten som trädfällning och transportarbeten
i skogarna. C. Tarras Sällfors.
Rationalisering med elektriska handverktyg.
Näst efter den rationalisering, som de
helautomatiska tillverkningsmaskinerna innebära vid
massfabrikation, finnes det säkert få mekaniska anordningar,
som rätt utnyttjade, kunna erbjuda så stora
möjligheter till rationalisering som de elektriska
handverktygen. En rationalisering innebär ju ej endast en
höjning av precisionen samtidigt med förenkling av
tillverkning och därav åstadkommen ökad produktion,
utan fastmer ett nedbringande av
tillverkningskostnaderna genom lägre driftskostnader och väl avvägd
kapitalinvestering på maskinkontot, varför pålitliga
och driftbilliga maskiner med stor anpassningsför-
måga och med låga anskaffningskostnader måste hava
en stor mission att fylla.
Av dylika små handverktyg för synnerligen
vittgående krav finnas numera i marknaden de mest
kompletta serier, varför vi här kunna inskränka oss
till att angiva en del exempel på hur dylika
maskiner, tack vare sitt lilla format, sin lätthanterlighet
och ändock kraftiga konstruktion, kunna användas
inom industrien.
En dylik serie elektroverktyg omfattar:
5 typer handmotorer med spindelhastigheter av resp.
800, 1 500 och 3 000 v/min.,
2 „ slipmaskiner med spindelhastigheter om
50 000 resp. 20 000 v/min.,
4 „ skruvdragare,
1 typ borrmaskin,
1 „ plåtsax,
1 „ ventilinslipningsmaskin,
1 „ polermàskin.
Handmotorernas och slipmaskinernas användning
i modellverkstäder och för verktygsbearbetning är
numera alltför välkänd för att vi här skola beskriva
metoderna i detalj. Deras användning går ut på
mekanisering av bänkarbetet, I verktygsavdelningen
gör man sålunda finbearbetningen med handmotor
och formfräsar, eventuellt puts- och polertrissor, före
härdningen och med slipmaskin och slipskivor,
eventuellt poler- och putskroppar, efter härdningen.
Fig. 1 och 2.
Redan i verktygsavdelningen innebär sålunda
användandet av elektriska handverktyg ett underlät-
Fig. 1. Efterbehandling och putsning av en metallmodell.
194
30 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
