Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 7 maj 1938 - Notiser - Ett experimentellt prov på relativitetsteoriens grundekvationer, av Hilding Faxén - Användningen av aluminium, av s. - Nya standardhårdhetsblock för Rockwell C-provning, av Brt. - Lödkolvar av lättmetall, av Brt. - Järn med höjd rostbeständighet, av Brt. - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av P. G. S—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
än nu lyckats renodla effekten så att den blivit
experimentellt kontrollerbar. Det gäller att mäta
Doppler-effekten med ytterlig precision.
Enligt "Nature" ha Ives och Stilwell vid
Bell-tele-fons laboratorier uppmätt spektrum från väteatomer,
vilkas kärnor erhållit stor hastighet i elektriska fält.
Spektrallinjernas förskjutning stämmer inom
försöksfelen med den av Einstein förutsagda. Ives påpekar,
att man genom detta experiment för första gången
fått ett direkt prov på att "ur" gå långsammare om de
förflytta sig med stor hastighet. Man kan sålunda
icke längre säga om relativitetsteorien:
"Grundformlernas krav på tidsbestämningens relativitet har aldrig
direkt bekräftats".
Indirekt har saken tidigare prövats genom den
experimentella kontroll av relativitetsteoriens resultat,
som varit möjlig.
Hilding Faxén.
Användningen av aluminium har under föregående
år ökat på praktiskt taget alla områden enligt vad
som nyligen framhållits av ordföranden i British
Aluminium Co. Ltd. Ehuru framställningskostnaden
ökat, såväl pä grund av höjda arbetskostnader som
stigande priser på råmaterial, har priset på (len
färdiga metallen förblivit tämligen stabilt.
Förbrukningen av metallen har ökat speciellt inom industrier
för tillverkning av fordon såväl för gods- som
passageraretrafik. Detta gäller både automobiler,
järnvägsvagnar o. d. och luftfarkoster. I detta senare fall
har efterfrågan särskilt varit stor på speciallegeringar
med hög draghållfasthet. Ifråga om
hushållsapparater ha kokkärl, som äro försedda med överdrag av
krom tilldragit sig uppmärksamhet. Likaså har
användningen av aluminiummetall tilltagit för
framställning av smärre kylskåp ävensom för
tvättmaskiner, radioapparatdelar o. d. På byggnadsområdet har
användningen av aluminium för kombinerade
nytto-och prydnadsändamål t. e. som fasadbeklädnad
ävenledes ökat. En nyhet är användningen av spröjsar
för takfönster av aluminium. Aluminium uttränger
segerrikt tenn och liknande metaller vid tillverkningen
av salvburkar, krämtuber och liknande. Slutligen
kan nämnas den ökade användning som
aluminiumfolier erhållit på senare år för åstadkommande av hög
värmeisolering med låg vikt. Man framhåller, att
ehuru aluminium givetvis finner stor efterfrågan inom
de industrier som f. n. arbeta i upprustningens tjänst,
så stöder sig aluminiumtillverkningen icke på denna
avsättning i någon högre grad, utan den fortsatta
utvecklingen av aluminiumindustrien torde få anses
basera sig på den allmänna och sunda utveckling som
är en följd av strävan efter värdefulla
förbrukningsmaterial med låg vikt och goda hållfasthetsegenskaper.
s.
Nya standardhårdhetsblock för Rockwell
C-prov-ning. Jernkontoret har nyligen fört i marknaden
normaler för Rockwell C-provning. Blocken hava
dimensionerna 50X30X10 mm och levereras för
hård-heterna Rockwell C 65, 60, 55 och 50. Toleranserna
för Rockwellvärdena ligga inom ± 0,2. De nya
blocken äro sålunda betydligt noggrannare än de block,
som tidigare förts i handeln. Pris 12: —-kr. per styck.
Blocken kunna rekvireras från Jernkontorets tekniska
byrå. (Hultgren A., Jernkontorets annaler 121, 619,
1937.) Brt.
Lödkolvar av lättmetall. Lödkolvar hava hittills
nästan undantagslöst utförts av koppar. Det har
emellertid visat sig, att man i vissa fall med fördel kan
utbyta kopparn mot lättmetall, varvid dock givetvis
kolven i spetsen måste förses med en skena av kop-
par, då lättmetallen ej är förtennbar. Fördelen med
en lödkolv av lättmetall ligger dels däri, att vikten
blir mindre, dels däri att kolvens yta ej brännes
sönder, då lättmetallen äger större värmebeständighet än
koppar vid de temp., som komma ifråga vid lödning.
(Romund A., Aluminium 19, 743, 1937.) Brt.
Järn med höjd rostbeständighet. Det har sedan
länge varit bekant att en tillsats av ca 0,2 % koppar
avsevärt nedsätter rostningshastigheten hos järndelar,
som utsättas för atmosfärens inverkan (takplåt,
skyltar, järnvägsskenor o. dyl.). Nyare undersökningar
hava emellertid visat att om förutom koppar även en
mindre mängd fosfor tillsättes, minskar
rostningshastigheten ytterligare. För att största möjliga
rostbeständighet skall erhållas bör kopparhalten hållas
över 0,15 % och fosforhalten samtidigt över 0,oo %.
Brt.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Skånska ingeniörsklubben
höll den 21 mars sammanträde på Malmö yllefabriks
takrestaurang under ordförandeskap av bergsingenjör Inge
Erichs. Förutom klubbens egna medlemmar närvoro
såsom inbjudna gäster representanter för stadens
myndigheter med stadsfullmäktiges ordförande, direktör
Emil Olsson i spetsen, för Malmö badhuskommitté,
idrottsnämnden, gymnastikundervisningen, Malmö
läkaresällskap och simklubbarna. Till ordinarie
medlemmar av ingenjörsklubben hade styrelsen invalt
ingenjörerna Åke Erichs, Göte Lundgren, Sture Runeberg och
Otto Tomtaæus. Styrelse- och revisionsberättelser jämte
av skattmästaren, ingenjör Einar Ekroth, uppställd
bokslutstablå föredrogos. Av desamma framgick, att
inkomster och utgifter balanserade på kronor 17 121:14
och tillgångarna slutade på kronor 131 186: 85.
Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet för 1937
års förvaltning. Ett av styrelsen för år 1938 uppgjort
förslag till stat, innebärande oförändrad årsavgift, 10
kronor, godkändes. Aftonens diskussion gällde Malmö
simhalls fr äga, som belystes av icke mindre än trenne
inledare. Förste talare var civilingenjör Sven Nycander,
Stockholm, vilken deltagit i den tekniska utredningen av
frågan. Efter att inledningsvis hava demonstrerat och
kritiserat ett antal svenska och utländska
badanläggningar, övergick talaren att medelst tabeller och
diagram klargöra på badfrekvensen inverkande faktorer,
ävensom ekonomiseringen av en anläggning av detta
slag. Sålunda framhöll talaren vikten av att
dimensionera badhuset med hänsyn tagen till stadens
egenskap av t. e. industristad, enär i en sådan frekvensen
har sitt maximum på lördagarna, under det att i en
universitetsstad studenterna kunna bada vilken dag i
veckan som helst. Talaren ansåg, att kostnaden för en
tillfredsställande modem badanläggning i Malmö skulle
kunna stanna vid ca 2 mill. kr., varvid finansieringen
med hjälp av tipsmedel berördes. Härvid förutsattes
dock att simbassängen erhöll internationella mått.
Därefter kom ingenjör Nycander in på driftskalkyler för en
projekterad anläggning i Malmö.
Nästa inledare var direktören för de kommunala
varmbadhusen i Oslo, driftsbestyrer Einar S. Wéen, som
gav en koncentrerad framställning om hur badhusfrågan
ordnats i Oslo. Under de sista 20 åren har kommunen
lagt ned i runt tal 9,5 mill. kr. på anläggningar av detta
slag, och den årliga driftskostnaden uppgår för
närvarande till ungefär 1 mill. kr., vilket innebär att 1,69 %
av Oslos stat går till simhallarna. Talaren fann detta
förhållande på intet sätt anmärkningsvärt, då dessa
belopp kunde sägas utgöra kommunens bonus till de be-
7 maj 1938
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
