Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 14 maj 1938 - Uppskjut icke till morgondagen...., av Torsten Althin - Om trafikunderlaget för en framtida tunnelbana i Stockholm, av J. Körner och Torsten Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
person, förening och institution? Tekniska museet
har alltsedan starten för 14 år sedan försökt att
dirigera bokströmmen så långt museet kunnat i rätt
riktning, dock långt ifrån alltid med förståelse från
svensk sida. Kunna vi begära, att de utländska
studieföreningarna, forskningsinstituten och forskarna
på hithörande områden skola hålla sig med
transla-torer, som behärska svenska? Jag tycker, knappast!
Så vitt jag kan se, är enda räddningen för att
svenskarna skola uppmärksammas och komma att inta
rätt plats i det stora sammanhanget den, att
översättningar till engelska eller tyska eller franska göras,
och att det ordnas med en ordentlig service, så att
rätt bok hamnar på rätt plats. Yad här sagts gäller,
efter vad jag utomlands hört, i tillämpliga delar även
vår periodiska tekniska litteratur och våra tekniska
arbeten, behandlande aktuella spörsmål.
Slutligen kommer jag till ännu en sak, som något
berörts i den ovan åberopade recensionen, och det är,
vilka svenska ingenjörer och uppfinnare böra vi ställa
i paritet med "Die grossen Ingenieure" i andra länder?
Det är givetvis en ytterligt svårbedömd fråga, och det
vare långt ifrån mig att vilja stryka ett enda namn på
en eventuell önskelista över dem. som ur svensk
synpunkt anses böra tagas med på en lista. Jag kan
dock inte komma ifrån, att vi i detta, som så många
andra fall, se mycket, alltför mycket, nationalistiskt
på denna fråga. Låt oss särskilt vårda och vörda
minnet av de män, som för vårt land varit av kanske
den allra största betydelse, men låt oss inte överdriva
detta och felaktigt göra gällande, att denna betydelse
i alla fall, som kunna komma ifråga, sträckt sig
utanför vårt lands gränser. Att härvidlag sätta kyrkan
mitt i byn och rätt bedöma situationen är som sagt
en ytterligt vansklig sak, och fel och misstag i
motsvarande hänseende göras i alla länder. Ytterst
betydelsefullt är det likvisst att icke endast de svenska
produkterna — låt mig säga malm, stål, tändstickor,
kullager etc. — äro kända såsom kommande från
"landet någonstans i närheten av Nordpolen", utan
fastmer att de män, som genom upptäckter ocli
uppfinningar lagt grunden till svenska industriprodukters
tillverkning och goda kvalitet få den plats i solen,
som mecl rätta tillkommer dem. Det kan icke vara
annat än vårt land till den största nytta, ty det går
just nu fram över världen en våg av uppskattande
intresse för de män, som skapat grunden för våra
dagars materiella kultur. Det bör ju inte endast vara
författare, konstnärer och musiker förbehållet att bli
iliågkomna. Ingenjörskontorens, laboratoriernas och
verkstädernas män få inte bli bortglömda.
Skola vi från Sverige vara med, är jag övertygad
om att det behöves nya och friska tag för att vi skola
hävda oss, och det ha vi all anledning att göra, det
betygade just Matschoss i sina föredrag i Stockholm
för någon tid sedan. Dock — var sak och varje
person på rätt plats, det är lika betydelsefullt.
Torsten Althin.
Om trafikunderlaget för en framtida tunnelbana
i Stockholm.
I en artikel "Om trafikunderlaget för en
tunnelbana i Stockholm" i tidskriftens
nummer för den 5 febr. har civilingenjör
.T. Körner lämnat en redogörelse för vissa
av honom utförda undersökningar och
beräkningar över den framtida tunnelbanans
trafiktillflöde.
I det efterföljande framlägger
civilingenjör Torsten Åström i anslutning till
denna artikel sina synpunkter på samma
ämne. Ing. Körner, som tagit del av ing.
Äströms uttalanden, upptager i en
efterskrift en del av dem till bemötande.
Inledning.
Det är speciellt två förhållanden vid tunnelbanan,
som måste tillmätas en avsevärd vikt. Tunnelbanan
är en anläggning, som skall tjäna i framtiden. Med
den utformning, den erhållit exempelvis i
Sveavägs-alternativet, torde den således bl. a. med hänsyn till
därmed sammanhängande gaturegleringar icke kunna
komma att tagas i bruk i fullbyggt skick för
genomgående trafik förrän tidigast om 7 à 8, kanske 10 år.
Det är först vid denna tidpunkt den kan börja göra
full tjänst som transportapparat för att framdeles
under en avsevärd tidrymd förväntas fungera såsom
sådan. Det är alltså icke efter dagens eller gårdagens
bebyggelse- och trafikförhållanden som tunnelbanan
skall projekteras eller sträckningen lämpas, möjligen
efter morgondagens och i varje fall efter framtidens.
Detta förutsätter prognoser för utvecklingen i en eller
annan form, låt vara att, sådana självfallet äro
vanskliga att uppställa; de äro dock nödvändiga, ty ett är
säkert, och det är att de nuvarande förhållandena
icke framdeles komma att föreligga i den växande
stad som Stockholm utgör.
Uppnås icke de kalkylerade förhållandena, ja då
har en felbedömning gjorts, varigenom anläggningen
i sin avsedda slutliga utbyggnad måhända
överdimensionerats, men eftersom dess tillkomst icke betingas
av nuvarande förhållanden utan av förväntad
utveckling, måste man även i görligaste mån söka bedöma
denna mot bakgrunden av kända fakta och redan
skönjbara tendenser. Det framtida fullständiga
system, som därvid blir lösningen, måste emellertid
utbyggas i etapper, varvid varje etapp bör givas
möjlighet att fungera självständigt på ett någorlunda
rimligt sätt utan att därför tillåtas skymma slutmålet.
På de från varje etapp vunna erfarenheterna bör
sedan utbyggnaden föras vidare.
Det vill av den inledningsvis omnämnda artikeln
synas som om dess författare praktiskt taget räknade
med endast en tunnelbana såsom en inom
överskådlig framtid liggande realitet för Stockholms
vidkommande, varvid alltför stor hänsyn till eventuell fram-
244
14 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
