Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 14 maj 1938 - Om trafikunderlaget för en framtida tunnelbana i Stockholm, av J. Körner och Torsten Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 3.
iQn/al
>> vanare
Folkmängden i Stockholm
Diagram över befolkningsutvecklingen i den inre
staden.
hannes, den södra stadsdelen: Maria, Katarina, Sofia
och Högalid. Förskjutningarna i
bosättningshänseende mellan den inre stadens olika delar under senare
år framgår tydligt av detta diagram. Med kännedom
om ovan nämnda förhållanden samt om förläggningen
av den nybyggnadsverksamhet, som kan vara att
förvänta inom den inre staden under den närmaste
framtiden, kan man göra sig en förhållandevis säker bild
av befolkningssituationen i den inre staden vid en
viss, icke alltför långt fram i tiden liggande tidpunkt,
exempelvis omkring år 1945. Verkställda
beräkningar ha givit vid handen, att till nämnda tidpunkt
nu i huvudsak obebyggd tomtmark för omkring 25 000
eldstäder torde kunna komma att ställas till
bostadsproduktionens förfogande i den inre staden. Denna
nya bebyggelse hänför sig huvudsakligen till övre
Kungsholmen och Gärdet samt i någon mån även
Södermalm. De ny- eller ombyggnader, som därutöver
kunna tillkomma genom rivning helt eller delvis av
äldre bostadskvarter, torde enligt vad erfarenheten
hittills givit vid handen i det stora hela icke
nämnvärt inverka på befolkningssiffrorna,
Boendefördelningen inom den inre staden omkring
år 1945 torde i stora drag kunna förväntas gestalta
sig enligt tabell 4, där till jämförelse angivits
motsvarande befolkningssiffror för åren 1931 och 1936.
Benämningarna hänföra sig till ovan angivna
församlingsgruppering. Vid beräkningarna har ökningen av
bostadsrymligheten inom olika delar förutsatts
komma att fortgå i ungefär samma tempo som hittills
under senare år.
a&g_3’ %
% tQ27 29 31 33 35- 3? 39 43 >tS
Fig. 4. Befolkningsutvecklingen i Stockholm.
Till övervägande del blir denna bebyggelse att
hänföra till kronans återstående markinnehav på övre
Kungsholmen och Gärdet, varför det inbördes
förhållandet mellan stadsdelarna sannolikt ytterligare
kommer att förskjutas med förstärkning av den
östvästliga axeln.
Det ovan anförda innebär, att praktiskt taget hela
Stockholms framtida absoluta folkökning kommer att
i bosättningshänseende förläggas utanför det inre
stadsområdet. Såsom tidigare framhållits, torde det
i första hand bli de av staden själv exploaterade
ytterområdena i väster och söder, som få omhändertaga
denna bosättning, men det saknas anledning förmoda,
Tabell 4.
Stadsomiade Bosatt folkmängd
31)12 1931 31/12 1936 31)12 1944
City .............................’ 45 500 41 800 38 000
Västra stadsdelen ................ 62 600 78 000 93 000
östra „ ................ 78 500 141 100 87 000 165 000 96 000 189 000
Norra „ ................ 104 500 98 200 92 000
Södra „ ................ 145 400 249 900 147 200 245 400 141 000 233 000
Inre staden ..............................................436 500 452 200 460 000
Se även fig. 4.
Den fortsatta nybebyggelse, som kan förväntas
komma till stånd i den inre staden efter ovannämnda
tid, torde sannolikt icke bli av den omfattning, att den
för tiden omkring år 1945 ovan angivna sammanlagda
befolkningssiffra nämnvärt kommer att överskridas.
att icke även vissa andra välbelägna, hittills av
administrativa eller liknande förhållanden i sin
utveckling hämmade markområden i stadens närhet så
småningom skulle tagas i bruk av bostadsproduktionen.
Sålunda synes en betydande utveckling åt norr och
nordväst inom Solna—Sundbyberg såsom en indirekt
248
14 maj 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
