Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 28 maj 1938 - Pontonkran om 100 tons lyftförmåga - Silvrets användning i tekniken - Morsetelegrafen - Skorstenar av aluminium - Världens största televisionssändare - Internationella nickeltrusten - Notiser - Andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo - Arbetsledarekurs - Stadsbyggnadsveckan, av H. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vattenytan. Räckvidden är vid maximilast 11 m och
vid 50 tons last 32 m, från pontonkanten räknat.
För driften av krän och ponton finnas två
sjucylind-riga dieselmotorer, vardera om 450 hk.
Silvrets användning i tekniken är ett problem, som
man i Amerika försöker lösa genom systematiska
undersökningar. Det har därvid visat sig, att rent
silver och vissa silverlegeringar äro synnerligen
lämpliga som lagermetall. Prov göres f. n. i en flygmaskin
med stållager som klätts med nästan rent silver. Man
har också lyckats åstadkomma en silverplätering som
häftar mycket starkt vid järn och stål och som anses
kunna få stor betydelse för den kemiska industrien.
Som desinfektionsmedel i simbassänger och
vattenreservoarer och mot mögelsvamp har silversalt visat
sig effektivt.
Morsetelegrafen kan i år fira sitt
hundraårsjubileum. Så lång tid har nämligen förflutit sedan Samuel
Morse tog ut patentet på sitt telegraferingssystem. Det
dröjde emellertid ytterligare fem år, innan
amerikanska staten ställde medel till förfogande för
anläggande av en försökslinje mellan Washington och
Baltimore. Morsealfabetet i dess nuvarande form är en
utveckling och förenkling av det ursprungliga systemet,
vilken gjordes 1850—51 av den tysk-österrikiska
telegrafunionen.
Skorstenar av aluminium.
Cunard-Vita-Stjärnlin-jens nya "Mauretania", som är under byggnad f. n.
och som skall bli på 30 000 ton, kommer att förses
med skorstenar av en aluminiumlegering. Avsikten är
att minska vikten och förhindra rostbildning.
Mauretania är det första fartyg av den storleken som har
skorstenar av lättmetall.
Världens största televisionssändare har installerats
i Eiffeltornet och det officiella öppnandet har nyligen
ägt rum. Effekten är 15 kW men kommer snart att
ökas till 30 kW. Sändaren befinner sig vid foten av
Eiffeltornet och antennen på toppen av det 315 m
höga tornet. Konstruktionen och monteringen av
förbindelsekabeln mellan sändare och antenn, vilken
är 380 m lång och väger 12 ton, har vållat stora
svårigheter. För utsändningen finnas två studios,
vilka placerats på 5 respektive 2,r> km avstånd från
sändaren.
Internationella nickeltrusten har nu via ett finskt
dotterbolag börjat bearbeta sina fyndigheter i norra
Finland. Från och med 1940 skall det produceras
500 ton malm dagligen eller ungefär 150 000 ton per
år. Med denna produktionstakt beräknas
malmför-rådet räcka ca 2 5 år.
Förestående uppgifter äro hämtade ur
svensk och utländsk dags- och teknisk press.
Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste
mån uppgifternas riktighet men ikläder sig
intet ansvar för desamma. lled.
NOTISER
Andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo. Bestyreisen
önskar ännu en gång fästa de blivande mötesdeltagarnas
uppmärksamhet på de i samband med ingenjörsmötet
anordnade utflykterna.
Med hänsyn till de överenskommelser som måste
träffas med hotellen och de industrier, som skola
besökas, är det nödvändigt, att de, som önska deltaga i
utflykterna, sända in sina anmälningar snarast möjligt
och i varje fall före den 7 juni. Anmälan göres till Winge
& Co:s Reisebureau A/S, Karl Johansgt. 33, Oslo. Det
framhålles ännu en gång att man har att välja på
följande turer:
Nr 1: "Romeriksturen" ...... 1 dag — pris kr. 8: 50
„ 2: "Østfoldturen" ........ 1 „ — „ „ 17: 50
„ 3: "Numedalsturen" ..... 2 „ — „ „ 44: —
„ 4: "Sørlandsturen" ....... 3 „ — „ „ 66: —
„ 5: "Vestlandsturen" ...... 5 „ — „ „ 105: —
„ 6: "Nordlandsturen" ..... 8 „ — „ „ 320: —
Arbetsledarekurs för verkmästare och förmän (även
personer, som önska meritera sig för dylik befattning)
anordnas av Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstitut under tiden 19 sept.—29 okt. 1938. Kursen, som
pågår dagligen kl. 9,00—16,30 omfattar
arbetsorganisation, arbetsledning, arbetslagstiftning, ekonomiska och
psykologiska frågor, arbetsstudier och ackordssättning,
studier på arbetsplatser m. m. Alldenstund en bel del
anmälningar redan föreligga, och man även till denna
kurs väntar stor tillströmning, böra ansökningar
insändas snarast. Program fås på begäran från institutet,
adr. Stockholm 16.
Stadsbyggnadsveckan. Svenska kommunaltekniska
föreningens första stadsbyggnadsvecka har hållits i
Stockholm 22—28 april 1938. Under veckan höllos 27
föredrag åtföljda av livlig diskussion. Föredragen jämte
stenografiska diskussionsreferat komma att publiceras
av Kommunaltekniska föreningen.
Stadsplanedirektör A. Lilienberg höll under veckan
5 föredrag: Stadsbyggandets utveckling och mål. Olika
former för reglering av stadsbebyggelse. Stads- och
byggnadsplaner kring flygfält. Fotogrammetriens praktiska
användning i städernas tjänst. Utbildningen av
stadsplanerare.
Byråchefen i lantmäteristyrelsen T. Ågren höll 5
föredrag: Lagtekniska frågor, vartill hänsyn bör tagas i
samband med stadsplans utarbetande. Stadsplanelagens
52 §. Omedelbara följder av stadsplans fastställelse
(byggnadsförbud, lösenrätt och lösenplikt m. m.).
Synpunkter. på mätningsärendens formella handläggning.
Diarium, arkiv, registrering inom arkivet m. m.
Civilingenjör Å. Virgin höll 4 föredrag:
Byggnadsintensitet. Fastighetsekonomiska synpunkter.
Gatumarks-ersättning. Redogörelse för framkomna önskemål
angående revision av stadsplanelagen.
Diskussion om kvarterssanering inleddes av
stadsarkitekt S. Westliolm, stadsarkitekt G. Leche och arkitekt
J. A. Stark. De mindre samhällenas stadsplaneproblem
ur bebyggelsesynpunkt belystes av länsarkitekt H.
Kjellkvist. Om gatukostnadsbestämmelser talade
stadsombudsmannen i Stockholm J. E. Johansson, om
fotogrammetriens teori förste statskartografen P. Tham och om
registreringsspörsmål och registerarkiv byrådirektören i
lantmäteristyrelsen B. Corlin.
Vidare talade civilingenjör S. Bergström om
jorddelningsåtgärder för stadsplans genomförande,
mätnings-ingenjör E. Nohldén om stommätningar, byråingenjör
Åke Eriksson om önskemål rörande
mätningsförordningen, stadsingenjör H. Hofflander om förrättningar
enligt fastighetsbildningslagen, ensittarlagen och
enskilda väglagar samt stadsingenjör R. Glimstedt om
utbildning av mätningsmän och frågan om för flera
samhällen gemensam mätningsman m. m.
H. I).
28 maj 1938
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
