Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av G. Chatillon-Winbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dessa å ena sidan och å den andra de olika kårer
av yrkesarbetare, som sysselsättas inom
byggnadsfacket. Vad som emellertid möter blicken, när den
söker finna konturerna av en sådan organisation, är
snarare dess motsats, en påfallande brist på
organisatoriskt system.
Produktionsapparatens ojämna belastning.
Starkt framträder detta förhållande genom en stor
oregelbundenhet i byggnadsarbetarnas sysselsättning
och därmed sammanhängande s. k.
säsongarbetslöshet, omständigheter, som väsentligen måste anses
utgöra bakgrunden för de senaste årtiondenas många
och ofta långvariga arbetskonflikter inom
byggnadsfacket.
Säsongarbetslösheten beror ej — åtminstone
numera — i nämnvärd grad av klimatiska förhållanden,
som försvåra utförande av byggnadsarbetet under
vissa årstider utan på det s. k. far dagssystemet, dvs.
man byter bostad endast vid en bestämd tidpunkt,
den 1 oktober eller möjligen även 1 april.
Nybyggnader igångsättas så, att de kunna färdigställas just
till samma tider, och följden är en synnerligen ojämn
belastning av de olika yrkesgrupperna bland
byggnadsarbetarna.
Tillgången till arbetsanställning påverkas
självfallet även av konjunkturväxlingartia. I alldeles för
ringa grad har man hittills i depressionstider sökt
använda vidmakthållande av byggnadsverksamheten
eller igångsättning av nya byggnadsföretag i
kon-junkturutjämnande syfte, ehuru verkan därav — med
hänsyn till byggnadsfackets egenskap av
nyckelindustri — bör vara mycket effektiv. Å. andra sidan är
det icke lätt att bromsa in farten vid en
byggnads-hausse, som framkallats av en av goda konjunkturer
gynnad stark inflyttning till ett samhälle, fastän man
i arbetsutjämnande syfte skulle vilja önska en sådan
byggnadsverksamhet fördelad över en längre tidrymd.
En ändring av fardagsförhållandet skulle emellertid
icke blott betyda ett ruckande på sociala vanor, utan
även medföra ökad osäkerhet ifråga om hyrornas
regelbundna inflytande och därmed på
räntebetalningen. Denna senare omständighet är rätt allvarlig för
fastighetsbelåningen och skulle säkerligen icke verka
förbilligande på det kapital, som bostadsproduktionen
har behov av.
Byggnadsavtalen avpassade efter
spekulationsbyggandets behov.
När jag här ovan vägrat att erkänna förhållandet
mellan företagare och arbetare såsom karakteriserat
av god samverkan, syftar jag icke på de gällande
byggnadsavtalen, resultat av fredsuppgörelserna efter
genomkämpade hårda avtalsstrider. Utan tvivel ha
avtalen i och för sig lagt grund för ordning och reda
i förhållandena mellan arbetsgivare och arbetare, men
de sikta icke på främjandet av ett personligt
varaktigt förhållande mellan företag och arbetare.
Avlöningsformen, som praktiskt taget grundas på
gemen-samhetsackord för så gott som allt vid ett bygge
förekommande arbete, är i stället utomordentligt väl
tillrättalagd för "korta affärer". Man betalar och
tackar och skiljs åt, tills omständigheterna göra
igångsättandet av ett nytt företag lämpligt.
Mellanperioderna betyda ofta arbetslöshet.
Bostadsproduktionen borde i stort kunna ställas på
lång sikt och därför i hög grad vara ägnad att göras
till föremål för kontinuerlig drift. Endast med en
sådan ordning kan man få bort det obligatoriska
ackordssystemet och komma ned till arbetspriser i nivå
med vad den övriga industrien betalar. Först därmed
kunna byggnadskostnaderna drivas ned väsentligt.
Under nuvarande förhållanden, när en
byggnadsarbetare icke kan påräkna att ha arbete mer än hälften
eller tredjedelen av året, ligger en icke ringa grad av
skälighet i de höga byggnadsackorden och i
ackordssystemet över huvud. De kända höga arbetslönerna
betyda icke annat än undantagsvis höga
årsinkomster. De få rent av anses stå i en naturlig relation till
arbetslöshetsfrekvensen och utgöra en rimlig
kompensation för denna, möjliggörande en medelinkomst för
flertalet byggnadsarbetare ej alls överstigande
industriarbetarnas.
Den stora tomgångstiden för produktionsapparaten,
varav nyss berörda löneförhållanden bero, är
naturligen ett av de mera väsentliga drawbacks, som
byggnadsproduktionen lider av, ett av dess svåraste
organisationsproblem.
Teknisk primitivitet.
I tekniskt hänseende vilar över byggnadsyrket i
många stycken en ganska hög grad av primitivitet,
om man jämför dess arbetsmetoder och
materialbe-handlingssätt med exempelvis de högt utvecklade
mekaniska och elektrotekniska industriernas.
Råvarornas bearbetning sker i stor utsträckning på
byggnadsplatsen under ofta ogynnsamma yttre betingelser.
Arbetets kvalitet och materialens omvårdnad kommer
på den grund icke på långt när upp i klass med vad
som kan åstadkommas vid fabriksmässig tillverkning.
I tekniskt-organisatoriskt avseende är bristen på
god arbetsledning en av byggnadsfackets största
svagheter. Det tekniska underlaget: ritningar,
material- och arbetsbeskrivningar äro i övervägande
antalet fall för knapphändiga, ofta ofullständiga, ofta
även slentrianmässigt hopkomna. I ytterligt många
fall byggas husen utan arbetsritningar alls eller utan
tillräckligt fullständiga arbetsritningar och utan
arbetsbeskrivning till rättesnöre för platsbefälet. Man
stöttar i stor utsträckning på lagbasarnas
yrkeskunnighet. Faktiskt utöva dessa basar en väsentlig del
av den tekniska arbetsledningen, och detta efter eget
huvud. Platsarbetsledaren, vanligen en s. k.
verkmästare, är för mycket överhopad av bestyr med
måttsättningar, materialrekvisitioner och varjehanda
annat mångsyssleri för att personligen kunna
medhinna arbetsledning och tillsyn. Byggnadsledningens
organiserande av arbetsledningen inskränker sig ofta
till anställandet av denne verkmästare.
Företags- och arbetsledningars tekniska
kvalifikationer.
Orsaken till de här anförda, för byggnadsfacket
karakteristiska egendomligheterna äro mångahanda.
En av orsakerna till de organisatoriska bristerna är
otvivelaktigt, att företagareverksamhet inom
byggnadsfacket är obunden av alla krav på teknisk
kompetens. Produktionen är därför splittrad på en massa
händer av mycket heterogen sammansättning. I
flertalet fall bedrives yrket på en ganska
hantverksmässig nivå. Verkliga storföretag, som genom gott
föredöme kunna verka utvecklande och höjande av ford-
276
4 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
