Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 4 juni 1938 - Husbyggandet en ingenjörsuppgift, av G. Chatillon-Winbergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
anlitat sina kolleger av ingenjörsprofessionen.
Ingenjören å sin sida har varit nödbjuden samt
ointresserad av uppgifter inom husbyggnadsfacket. Man må
beklaga både för yrketø skull och för ingenjörernas
egen, att de icke mera allmänt intresserat sig för
husbyggande och sökt göra sina insatser i arbetet på dess
utveckling och framåtskridande. Det bör icke råda
något tvivel om, att ingenjörerna skulle kunna ge
husbyggandet en god knuff framåt i samma grad som
deras initiativ redan gjort på många områden inom
den speciella väg- och vattenbyggnadstekniken.
Undervisningsfrågor.
Men lika väl som arkitekten, för att kunna
bemästra byggnadsplanerandets konst, måste vara väl
allmänbildad i allt som direkt rör eller indirekt
sammanhänger med husbyggandets olika uppgifter och
elementer, så skall den ingenjör, som vill utbilda sig
till byggnadsledare och byggnadsföretagare,
konfronteras med alla byggnadskonstens och byggandets
olika problem. Ingenjörens undervisning bör alltså
omfatta alla dessa ting alltifrån stadsplanekonsten,
de för stadsplanens genomförande erforderliga
administrativa åtgärderna, byggnadsförfattningarna i
övrigt, fastighetsbildningen, byggnaders planläggning i
ritning och beskrivning beträffande såväl det rent
byggnadstekniska som installationerna, arbetsledning,
byggnadsföretags finansiering och till slut även
fastighetsförvaltning. Härför kräves emellertid en viss
omläggning av väg- och vattenbyggarnas
högskoleundervisning.
Förvisso är en allmänt omfattad nyinriktning från
ingenjörernas sida mot byggnadsfacket av nöden för
att ingenjörsarbetet skall kunna göra sig rätt gällande
inom yrket och för att undervisningen må
tillrättaläggas med hänsyn till den i viss mån för ingenjören
nytillkomna uppgiften. Tidslägets krav på
förstklassigt utbildade tekniska ledare, behovet av den bästa
tillgängliga sakkunskap för bearbetning av de många
olika spörsmål ifråga om material, konstruktion,
teknisk och ekonomisk organisation, som inom
husbyggnadsfacket bida sin lösning, en i många detaljer
trängande rationalisering av produktionen, för allt
detta behöves ingenjörernas medverkan.
Utkomstmöjligheter inom byggnadsyrket.
För ingenjörernas egen del borde
husbyggnadsyrket vara rätt lockande, icke blott tekniskt utan även
ekonomiskt. Jag skall här tillåta mig hänvisa till en
artikel, som jag för några år sedan skrev i detta ämne
i Teknisk tidskrift, 31.10.1936:
"I Sveriges officiella statistik framgår, att hela
landets fastighetsbestånd i senare tid erhållit ett årligt
värdetillskott av inemot 1/2 milliard kronor. Till
någon mindre del torde ökningen ligga i
markvärdestegring, men i vart fall torde den nämnda siffran ge en
god belysning om storleksordningen av de för
byggnadsändamål använda medlen. Till jämförelse
härmed må anföras, att av anläggningsindustriens övriga
grenar vägväsendet, vars medelförbrukning för
närvarande i storlek kommer näst efter
byggnadsindustrien har en årsbudget på omkring 100 millioner
kronor, däri ingå f. ö. även ett flertal av
brobyggnadsfackets arbeten. Yattenkraftanläggningar utföras för
10—15 millioner och hamnanläggningar för högst
några tiotal millioner kronor."
De här anförda siffrorna borde kunna ge de
högskolebildade ingenjörerna ett ben att gnaga på.
Strödda synpunkter på nutida husbyggnadsteknik.
Den kurs i husbyggnadsteknik, som inledes med
denna föreläsning, avser att ge de ingenjörer, som
icke speciellt sysslat med husbyggande, en inblick i
de ingenjörsmässiga, tekniska och organisatoriska
uppgifter, som förekomma inom facket. I det
följande skall jag stickprovsmässigt taga ut några exempel
på hithörande problem, som komma att få en mera
ingående belysning i de mera speciella föredrag, som
följa i serien.
För att få en mera konkret föreställning om de
spörsmål, som här skola något diskuteras, anknyter
jag dem till ett bostadshus av i Stockholm vanlig
typ. Här visade plan är en arbetsritning av en
hyreshusvåning, som tämligen fullständigt
innehåller allt vad som normalt förekommer i en dylik
byggnad.
Huset är en 6-vån. byggnad. Planen visar en
uppdelning i ett relativt stort antal små lägenheter. När
många olika familjer på detta sätt skola trängas
under samma tak, blir det vid byggnadens planläggning
och konstruerande ett dominerande krav, att
lägenheterna skola vara i tillfredsställande grad ostörda
av varandra och av rörelsen i husets gemensamma
trafikled, trapphuset. Planen bör lösas så, att rum
med sovplatser icke komma att gränsa intill
grannlagenhet kök eller badrum med allt det svårisolerade
buller som där alstras av matberedning, disk,
vattentappning etc., ej heller intill förstuga eller hiss.
Ledningar, som fortleda ljud av vattentappning, spolning
o. dyl. böra i görligaste mån förläggas till från
bostadsrummen väl avskilda utrymmen samt dessutom
inkapslas med ljuddämpande omslutningar. Stommen
bör konstrueras med tanke på att varje lägenhet skall
utgöra en allsidigt för såväl luftljud som stötljud
sluten cell. Samtidigt bör dock en viss rörlighet finnas
i plandispositionen, sä cltt vid inträffande behov
lägenhetsstorleken kan ändras utan i konstruktionen
ingripande åtgärder.
Yi göra ett besök i detta hus för att ta en del
detaljer i närmare skärskådande. Vi ha med hissen, som
numera köres ganska fort — 1 m/sek. — farit upp ett
par våningars höjd. Dörren stänger sig efter oss
automatiskt och ljudlöst, varefter hissen av sig själv
åker ned till stannplanet i bottenvåningen. Det är
naturligtvis mycket värdefullt, att den gamla
slamrande typen av hissdörr, som hördes genom hela huset,
numera ersattes av den automatiska. Strax intill
trappan se vi i väggen en rund lucka av aluminium,
det är inkastet till sopschaktet, vari allt avfall
nedsändes till en i källaren placerad sopbehållare.
Lägenheterna innehålla, utom bostadsrum,
matbe-redningsrum, kallat kokvrå, med gasspis, kombinerad
köks- och diskbänk, skafferi med friskluft, elektriskt
drivet kylskåp samt div. andra skåputrymmen.
Vidare en plats för måltidernas intagande, matvrån,
samt toalettrum med badkar, tvättställ och w. c.
Huset tillhandahåller kallt och varmt vatten i både kök
och badrum.
Rummen uppvärmas genom fönsterradiatorer, an-
4 juni 1938
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
