Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 11 juni 1938 - K. A. Wallenberg †, av Torsten Althin - Notiser - Radiokonferensen i Kairo, av —ne. - Hållfastheten hos tennlödningar, av Brt. - Tjockleken hos omagnetiska beläggningar på järn, av Brt. - Pläterad järnplåt, av Brt. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tör Wallenberg med sin maka för första och enda
gången det verk han möjliggjort, och det var för oss
alla till ofantlig tillfredsställelse och glädje, att han
därvid sade sig finna att det anslag, som beviljats
till museibyggnaden kommit till en användning, som
motsvarade de krav, han med all rätt kunde
uppställa. Med djup förståelse för att en institution av
ifrågavarande slag — liksom så mycket annat av vad
K. A. Wallenberg varit med om att bygga upp —
icke växer fram på kort tid och därmed står fullt
färdigt, uppskattade han åtgärderna att museet
successivt göres tillgängligt för allmänheten.
"För efterkommande" hade K. A. Wallenberg i allt
sitt mångskiftande arbete gjort till sitt ledmotiv, och
jag vet att hans förhoppning kring Tekniska museet
• just gällde den nytta institutionen kan göra
ungdomens verksamhet till kommande generationers
gagn, en upplysningens och forskningens verksamhet,
som fotad på en historisk grund ansluter sig till
nutiden för att vara framtiden till nytta.
Det höves oss alla, som stå museet nära, och
därmed också alla inom teknik och industri verksamma,
att i vördnad ägna vår tacksamma hyllning åt den
framsynte man, som nu själv är borta, men vars verk
skola minnas och framförallt bestå. Torsten Althin.
NOTISER
Kadiokonferensen i Kairo, som pågått från den
I februari till den 8 april i år, har fastställt vissa änd-
ringar i den i Madrid 1932 beslutade
våglängdsfördelningen för rundradion, vilka äro av den allra största
betydelse, särskilt för kortvågsrundradions
vidkommande. De viktigaste besluten för den europeiska zonen
äro följande.
1. Låiiyväy. Inom bandet 2 000—1 000 m hava inga
ändringar vidtagits med undantag av att 150—160 kc/s
(2 000—1 875 m) jämväl må användas för rundradio,
under föiutsättning att störningar icke vållas annan
trafik.
2. Mellanvdy. Ett nytt område strax under 200 ni
har tilldelats rundradion för exklusiv användning,
nämligen 1 500—1 560 kc/s (200—192,.’! m).
3. Kortvåg. En för kortvågsradion glädjande
utvidgning av förut tillgängliga band har ägt rum. Inalles
ha sålunda kortvågsbanden över 10 m utökats med ej
mindre än 500 kc/s," vilket betyder en ökning från 850
till 1 350 kc/s över 13 m och ger rum för 50 nya (eller
befintliga) kortvågssändare. Oförändrade äro banden
II 700—11 900 kc/s (25,«4—25,21 m), 15 100—15 350 kc/s
(19,87—19, r> 4 m) samt 25 600—26 600 kc/s (11,72—
11,28 m). Ett helt nytt band har tillkommit mellan
7 200—7 300 ’ kc/s (41,07—41,to m), varjämte övriga
band utvidgats i enlighet med tabellen nedan:
G 000— 6 200 kc/s (50,no—48,39 m) fr. förutv. 6 150 kc/s
9 500— 9 700 - „ (31,58—30,ns m) „ „ 9 600 „
17 750—17 850 „ (16,»0—16,81 m) „ „ 17 800 „
21 450—21 750 „ (13,»o—13,7» m) „ „ 21 550 „
lf. Ultrakortvåg. En fördelning av våglängderna under
10 m ned till 1,5 m har för första gången ägt rum,
därvid rundradio och television fått sig följande
våglängdsområden anvisade:
40,5— 56,o megac/s (7,41—5,30 m),
64,0— 70,5 „ (4,BO—4,2ß m),
85,o— 94,o „ (3,53—3,19 m),
170,0—200 „ (1,76—1,50 ni).
Konferensens beslut träda i kraft först under
nästkommande år. — ne.
Hållfastheten hos tennlödningar. Lödningsförsök
utförda av Chadwick visa att tennlödningar på koppar
bliva starkare ju kortare tid och ju lägre temperatur
som användes vid lödningen. Brottet sker normalt i
legeringsskiktet mellan lodet och kopparn.
Lagring vid hög temperatur medför stundom en
avsevärd nedsättning av hållfastheten.
Hållfasthetsminskningen är bl. a. beroende av kopparns sammansättning.
Den starkaste sänkningen erhålles om kopparn samtidigt
innehåller små mängder arsenik och syre. Vid ett lod
sammansatt av 63 % Sn + 37 % Pb kan lödfogens
hållfasthet sjunka till 0 genom lagring vid 150 °C under 2 000
timmar. I detta fall sker emellertid icke brottet i
legeringsskiktet utan i övergången mellan legeringsskiktet
och kopparn. (Chadwick, R., The Monthly Journal of
the Institute of Metals 581, 1937.) Brt.
Tjockleken hos omagnetiska beläggningar på .järn
(t. e. av tenn) kan bestämmas genom magnetiska metoder.
Enligt en metod placeras ena polen av en permanent
magnet mot beläggningen, Varpå undersökes vilken kraft
som fordras för att avlägsna magneten. Enligt en annan
metod tryckes en hästskoformad elektromagnet med två
spolar mot ytan, en känd växelström sändes genom den
ena polen och strömstyrkan i den andra spolen mätes.
Kraften i förra fallet och den uppmätta strömstyrkan i
senare fallet utgöra mått på beläggningens tjocklek.
Med samma metoder kan man för övrigt bestämma
tjockleken av en magnetisk beläggning på ett
omagnetiskt underlag, exempelvis nickel på mässing. (Chalmers,
B., Hoare, W. E., och Tait, W. H., International Tin
Research and Development Council, serie A, nr 66.)
Brt.
Pläterad järnplåt. Pläteringen utföres i allmänhet
genom liopvalsning av järnplåten med en plåt av
plä-teringsmaterialet (t. e. koppar). Enl. en annan metod
kan man gjuta in järnet i pläteringsmetallen och sedan
valsa ut götet på vanligt sätt. Slutligen kunna plåtar
av järn och pläteringsinetallen sammansvetsas med
tillhjälp av en lämplig förbindelsemetall, t. e. Mn, som i
pulvriserad form lägges mellan plåtarna. — Lämpliga
pläteringsmetaller äro silver, nickel, koppar och
rostfritt stål.
Fördelen med den pläterade järnplåten ligger
huvudsakligen i materialbesparingen, men delvis även i den
ökade hållfasthet, som järnplåten ger konstruktionen.
Pläterad järnplåt finner speciellt användning inom den
kemiska industrien, t. e. för destillationskolonner.
(Schöne, E„ och Rädeker, W„ Ståhl und Eisen 58, 313,
1938.) Brt.
SAMMANTRÄDEN
Ingeniörsklubben i Falun mecl damer håller sitt andra
kvartalsmöte för året vid Långhags kraftverksbyggnad i
Gustafs socken lördagen den 11 juni 1938; Kl. 15,00.
Avresa med bussar och bilar från Stora torget i Falun.
Bilägare, som ha utrymme till övers, bei’äknas medtaga någon
annan deltagare. Kl. 16,00. Sammanträde i den blivande
maskinsalen. 1) Ev. inval av nya medlemmar. — 2)
Orienterande föredrag av kraftverksdirektör S a m M a 1
m-f o r s. Därefter visning av kraftverksanläggningen. Kl.
17,30 senast. Återfärd till Falun. Kl. 19,00. Gemensam
middag å Grand hötel samt dans. (Pris 8 kr.)
Tekniska föreningen i Västerås anordnar om tillräcklig
anslutning vinnes söndagen den 12 Juni 1398 en utfärd till
Stora Kopparbergs Bergslags a.-b :s nya kraftanläggning
Långhagsforsen enligt följande program: Kl. 9,00. Avresa
med buss från Stora torget i Västerås. Omkr. kl. 11,45.
Ankomst till Långhagsforsen. Besök vid anläggningen
under sakkunnig ledning. Kl. 13,30. Avresa till Säterdalen,
där kaffe intages. Omkr. kl. 17. Ankomst till Västerås.
Pris för resan inkl. kaffe kr. 4 : 50.
294
11 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
