Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 25 juni 1938 - Bostadshusets ventilation, av Åke Grauers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
med fördel utföras av gipsvinklar med 2 cm
korkisolering, vilka fastsättas i vinkeln mellan tak och vägg.
Mindre lämpligt är däremot att förlägga dylika
kanaler i bjälklagen, då detta föranleder, att golvet ovan
kanalen blir starkt nedkylt vid kall väderlek. Skulle
emellertid en dylik anordning i något fall vara
erforderlig, måste en omsorgsfull isolering, exempelvis
med 3—4 cm kork anbringas kring kanalen.
Som tidigare nämnts, intages friskluft till badrum
belägna rakt över varandra ofta gemensamt och då
vanligen från gården. Härvid förlägges huvudintaget
i källartaket under bottenvåningens golv. För att
bjälklaget härvid icke skall genomkylas måste fullgod
värmeisolering anbringas i frisklufttrummans tak, och
för det fall att huvudkanalen framföres genom pann-
na. Fläkten bör därför uppställas på ett ljudisolerat
underlag och det torde i många fall även vara
erforderligt att ljudisolera själva fläktkammaren från
byggnadsstommen i övrigt, enär den kraftiga
luftströmning, som äger rum i kammaren, lätt försätter
densamma i vibration. I sakens natur ligger, att
fläkten skall hållas i gång dygnet runt, så att en
kontinuerlig luftväxling erhålles i lägenheterna.
Samlirrqskarral
Separata
kanaler.
Fig. 12. Frisklufttrumma under källarbjälklag.
rum, där koloxid kan förekomma, måste särskilt
starka krav på kanalernas täthet uppställas. En lödd
plåttrumma, som ur brandsäkerhetssynpunkt
kring-putsas med rabitz är härvid en ändamålsenlig
konstruktion (fig. 12).
De vid mekanisk utsugning erforderliga
samlings-kanalerna på vinden skola vara brandsäkra och ha
förmågan att vid eventuell vindsbrand uppbära ett
nedfallande yttertak, så att icke elden genom
ventilationskanalerna kan sprida sig till underliggande
våningar. Med anledning härav böra kanalerna
tåla en belastning av ca 1 ton per längdmeter, för
vilken även kanalernas stödkonstruktioner skola
vara beräknade. Kanalerna kunna utföras av betong
med tak av plattor eller helt muras av plattor på
brandskyddade järnbalkar. Under senare tid har även
gipskanaler kommit till användning för detta
ändamål. Härvid framställas element av trådduksarmerad
gips, som hopsättas på byggnadsplatsen till
önskvärda längder, vilka sammanhållas medelst i hörnen
inlagda dragjärn. Denna kanaltyp framgår av fig.
13, som även visar en utföringsform av separata"
gipskanaler, vid vilken ena väggen för erhållande av
erforderligt spikskydd förtjockats till den föreskrivna
tjockleken 5 cm.
Helt naturligt bör även fläktkammaren utföras på
ett ur brandsynpunkt tillfredsställande sätt. Väggar
av betong, tegelmurverk eller 10 cm plattor äro
därför önskvärda. Utblåsningsöppningen, som förlägges
ovan yttertaket, bör förses med huv och vara så
anordnad, att luften utkastas i alla riktningar.
Väggarna utföras därför lämpligen helt öppna men försedda
med jalusigaller. Huven kan enklast utföras av trä,
som plåtbeklädes på ömse sidor eller helt av plåt,
som angives i fig. 14.
Vid bostadsventilation användes numera nästan
undantagslöst propellerfläkt, emedan denna fläkttyp
lämnar stora genomloppsöppningar även vid
stillastående och kan givas lägre hastighet än fläktar av
centrifugaltyp, så att gången blir tystare. Av största
vikt är nämligen, att fläkten icke framkallar ljud,
som vidarebefordras genom kanalerna till lägenheter-
Fig. 13.
Exempel på ventilationskanaler av
gips.
Ventilation av speciella utrymmen.
Slutligen skall i korthet redogöras för
ventileringen av några speciella utrymmen inom ett
bostadshus.
Pannrummet skall förses med ej stängbart
friskluftintag av sådan storlek, att för förbränningen
tillräcklig luftmängd tillföres pannorna. Utsugningen
äger rum genom pannskorstenen, varför särskild
utsugningskanal ej erfordras. Några bestämda
kanaldimensioner kunna i detta fall ej angivas, enär
kanalernas storlek bliva beroende av värmeanläggningens
omfattning. Av brandtekniska skäl skall
pannskorstenen utföras med 25 cm väggtjocklek i bostadshus
av flera våningars höjd. Då skorstenen emellertid
likväl blir genomvärmd vid eldningstillfälle, böra
skafferier, garderober el. dyl. utrymmen icke
förläggas intill densamma.
I tvättstugan erfordras på grund av den kraftiga
ångbildningen stor luftomsättning, vilket
nödvändiggör, att ventilationskanaler med relativt stora
dimensioner måste anordnas. Varken friskluftintag eller
utsugningskanal böra därför utföras med mindre mått
än 13 X 26 cm.
Även källarens förvaringsutrymmen böra ventileras,
ehuru kraven på luftomsättning därstädes äro blyg-
P/åtbcs/agen trapjar/o
Fig. 14. Fläktkammare.
B etonqp!
Ljuc/iso/eronc/e korhp/atfa
25 juni 1938
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
