- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
352

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 30 juli 1938 - Sveriges försörjningsmöjligheter i fråga om kemiska produkter, av A. Billberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ton fotogen kan av inhemsk tillverkning endast
ställas 12 000 ton bensin och 55 000 ton oljor, framställda
vid vårt enda inhemska raffinaderi av importerad
crude oil, samt vidare 15 000 ton motoralkohol och
3 000 ton bensol.

Tabell 1. Sveriges förbrukning av brännoljor.

Bensin: Importöverskott, m3 ....... Ar 1935 Ar 1936 Ar 1937
529 000 589 000 664 000
eller i ton............... 390 000 435 000 490 000
tillv. av imp. crude oil ton Förbrukning, ton .......... 10000 12 000 ca 12 000
400000 447 000 ca 502 000
eller i m3 .............. 543 000 604 000 ca 675 000
Motor- och panribrännolja:
Importöverskott, ton ...... 273 000 326 000 ca 435 000
tillv. av imp. crude oil, ton Förbrukning, ton .......... 34 000 54 000 ca 55 000
307 000 380 000 ca 490 000
Fotogen: Importöverskott, ton ...... 97 000 101000 108000

Nationalekonomiskt betyda de flytande bränslena
en utgift på ca 75 mill. kr. På grund av bristande
naturliga förutsättningar för framställning av
flytande bränsle förblir inhemsk tillverkning härav alltjämt
så gott som uteslutande en beredskapsfråga, men i
det hänseendet en av de viktigaste.

Vad smörjoljorna beträffar är situationen ungefär
likartad. Här kan en kemist dock icke undgå att
förvåna sig något över, att regenereringen av dylika
oljor ännu icke kommit mera i bruk på landbacken,
fast sådan länge varit bruklig på fartyg. Importen
av smörjoljor kostar över 12 mill. kr. pr år, och vad
som kan vinnas med regenerering framgår något så
när, om man betänker att 50—80 % kan återvinnas
vid regenerering av t. e. automobilsmörjoljor. Jag
kan nämna, att ett företag här i staden med mycket
stor bilpark minskat sitt behov av motorsmörjoljor
till under hälften genom en mycket enkel och billig
rening, som endast kostar ca 10 öre pr liter.
Härigenom vinnes dessutom, att olja kan bytas oftare i
motorerna, nämligen ungefär var 130:e mil. Till följd
av de täta oljebytena, som man kan kosta på sig,
eftersom oljan regenereras så billigt, blir slitaget i
motorn mindre, än om man körde utan att regenerera
oljan och bytte endast hälften så ofta eller ännu mera
sällan.

Om vi fortsätta med de kemiskt-industriella
gränsområdena för att sedan kunna koncentrera oss på den
egentliga kemiska industrien, så kunna vi upptaga
den invecklade och intressanta f
ettämnesförsörjningen till skärskådande. Denna har av gammalt
betraktats som en jordbruks- och folkförsörjningssak,
men dess kemiskt-industriella karaktär blir alltmer
betydelsefull, såsom jag längre fram skall visa. Den
totala importen av fettämnen uppgår i runt tal till
90 000 ton, omräknat till 100 %-igt fett, varav ca
35 000 ton användes för tekniska ändamål. I
sistnämnda siffra är margarintillverkningen ej inräknad.
Då av inhemska fettråvaror bara ett par tusen ton
användas för tekniska ändamål, är det tydligt, att vi för
vår fettförsörjning i sistnämnda hänseende äro
praktiskt taget helt beroende av import. Fettbehovet för
tekniska ändamål fördelar sig på olika
användningsområden på sätt som framgår av tabell 2. Man finner

av denna, att det huvudsakligen är råvarubehovet
för tvättmedelstillverkning samt linoljan, som uppgå
till sådana kvantiteter, att de äro värda större
ansträngningar för att se i vad mån inhemsk
försörjning är möjlig.

Tabell 2. Förbrukning av fettvaror för tekniska
ändamål.

100 % igt fett

För tillverkning av stearinprodukter .... 2 500 ton
„ „ „ tvättmedelsprodukter. 17 000 „
„ „ smörjmedelsprodukter 1200 „
„ „ „ läderfett och
lädersmörjor ......................800 „

„ div. andra produkter 2 500 „

Summa j 24 000 ton

Linolja, förbrukad inom färg- och ferniss-

industrien .... 3 000 „
„ „ „ övr. industri samt

hantverket________10 000 „

Summa fettvaror för inhemska tillverkn. 37 000 „
Fett ingående i importerade feta
smörjmedel, tvättmedel samt färdiga oljefärger

och oljefernissor ............................................3 000 „

Totalsumma fett förbr. för tekn. ändamål 40 000 ton

Anm. För margarintillverkning förbrukas dessutom ca
50 000 ton fettråvaror à 100 %.

Vad tvättmedelsprodukterna beträffar, så kan man
tänka sig framställning av fettsyror genom
destillation av flytande harts från våra sulfatmassefabriker.
Sådan tillverkning är i gång på ett par ställen. Man
kan vidare tänka sig att mera övergå till fettfria
tvättmedel, baserade på inom landet framställda
oorganiska kemikalier eller organiska produkter.

Vad linoljan beträffar, så gå vägarna dels över
inhemsk linodling, där nya uppslag ifråga om
växtförädling föreligga, dels över linoljans ersättande med
andra ämnen. Den senare lösningen tycks man
särskilt arbeta på i Tyskland.

Behovet av garvämnesextrakter täckes till större
delen genom import. En betydande tillverkning
finnes visserligen bl. a. av ekträextrakt, men detta
exporteras till största delen. Tabell 3 innehåller en
sammanställning ur handels- och industristatistiken.
På detta område torde en del nyheter komma utifrån,
som kanske minska det importerade
kvebrachoextrak-tets betydelse, men kanske också ekträextraktets,
vilket senare vore mindre välkommet för oss, eftersom
detta är en exportartikel. Det arbetas särskilt i
Tyskland på nya garvningsämnen, delvis syntetiska, och

Tabell 3. Import, export och inhemsk tillverkning av
garvämnesextrakter år 1936.

Varuslag Import Export Tillverkning
ton 1000 kr. ton 1 000 kr. ton 1 000 kr.
Ekträextrakt.... 4152 131* 6 615 1 553
[-Granbark-extrakt............-]
{+Granbark- extrakt............+} 874 158
Kvebracho- 7 553 2 220 2 294 1114
Andra................ 1 979 784 1 095 303 /3 553 1205

Summa1 9 532 3 005 7 541 2 735 11042 2 916

i Dessutom importerades ca 3 200 ton vegetabiliska
garvningsämnen till ett värde av 480 000 kr.

352

23 juli 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free