- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
380

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 13 aug. 1938 - Framställning av skär-, slip- och polersand för marmorindustrien, av Eric Hönig - Utbildning av grovarbetare, av r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

i dessa tider med sin svåra konknrrens visade sig
vara ovärderligt. Tack vare de stora fördelar som
den projekterade anläggningen erbjöd, har det ansetts
lämpligt att modernisera verket, ehuru det endast
varit i gån g i fyra år.

En svårighet vid denna sållningsmetod är, hur
sanden skall uppskaffas till översta sikten. Denna måste
matas kontinuerligt, om slutprodukten skall bliva
jämn och största kapacitet på anläggningen skall
erhållas. Under den första perioden användes vid denna

Utbildning av grovarbetare.

Det finns ingen vedertagen definition pä uttrycket
grovarbetare eller någon tydligt uppdragen
gränslinje mellan dylika och yrkesarbetare påpekas av en
författare i "Engineer" för den 1 april i år. Det anses
i allmänhet, heter det vidare i den intressanta
artikeln, att vilken normal människa som helst kan på
kort tid lära sig ett grovarbete, förutsatt att krafterna
räcka till, endast genom att se på hur arbetet göres.
Trots denna vidspridda uppfattning torde det kunna
ifrågasättas om det över huvud finns någon industriell
arbetsoperation, även om den till synes är aldrig så
enkel, som icke fordrar någon grad av
yrkeskunnighet. För varje arbete finns det givetvis ett riktigt
sätt och ett felaktigt att göra det på, eller rättare
sagt det finns ett begränsat antal effektiva arbetssätt
och ett snart sagt oändligt antal ineffektiva. Den som
vill få detta klart för sig kan med fördel försöka följa
Bernard Shaws råd och "skjuta en skottkärra uppför
en planka". Den fart och den noggrannhet varmed
olika grovarbetare utföra sina sysslor beror ej enbart
på olika läggning hos arbetarna utan även på de
arbetsmetoder de tillämpa. Så snart man måste
erkänna tillvaron av dylika skillnader, måste man också
medge, att det bör vara möjligt att genom
systematiskt urval och lämplig utbildning nå bättre resultat.

Vid anställning av grovarbetare går det vanligen
till så att man med vissa begränsningar beträffande
åldern godtar dem som finnas på orten utan någon
särskild tanke på vederbörandes intelligens eller
speciella lämplighet. Detta tillvägagångssätt är
fullkomligt logiskt, om man förutsätter att varken intelligens
eller lämplighet spelar någon roll vare sig beträffande
produktionsmängden eller det utförda arbetets
kvalitet.

Om emellertid förhållandet mellan effektivitet och
medfödd eller förvärvad färdighet hos individen en
gång har erkänts, blir det uppenbart att en mera
vetenskaplig urvalsmetod är tillrådlig. En sund
grundval för urvalet erbjuder sig i ett analytiskt studium
av det arbete som den nyanställde skall utföra. Varje
arbetsfas kan uppdelas i en serie rörelser som
förutsätta vissa egenskaper såsom synskärpa, god känsel,
koordination av hand och öga eller god behärskning
av musklerna. Vid enformigt arbete, som i så stor
utsträckning förekommer för grovarbetare, utgör
förmågan att kunna ligga i utan att förtröttas eller tråkas
ut, och i vissa fall utan att distraheras av buller eller
samtal, en viktig faktor. Alla dessa egenskaper kunna
mätas medelst enkla prov som ej taga mera än någon
timme eller ett par och lämnar värdefulla anvisningar,
om den arbetssökande har den karaktärsläggning
som fordras för arbetet ifråga. Om emellertid ett
dylikt urval icke följes av en systematisk utbildning,
är det föga troligt, att det leder till någon nämnvärd
höjning av arbetsskicklighetens nivå.

anläggning en remtransportör med gummiband, vilken
dock senare ersattes av kedjor med därå fästade
mindre skopor. I båda fallen visade sig tyvärr
slitaget för stort, varför det nu håller på att
utexperi-menteras en ny anordning med en vagn om ca 1/2
kubikmeters rymd, som hissas upp och tömmes i en
tratt, varefter en matningsanordning matar fram
sanden till översta sikten. Då denna anordning ej
föreligger fullt klar vill jag ej ingå på någon närmare
beskrivning härav.

Erie Hönig.

Hittills hava nyanställda ungdomar i allmänhet
lärts upp till grovarbetare huvudsakligen genom att
bli satta att se på, hur en äldre arbetare går till väga.
Detta förutsätter icke blott duglighet hos den äldre
arbetaren utan också den rätta läggningen i
förhållande till yngre kamrater, och vad dessa beträffar,
måste de vara i besittning av ovanligt stor
iakttagelseförmåga och förmåga att imitera. Saknas dessa
förutsättningar, kan systemet leda till försämrad och
minskad produktion å ena sidan och till missnöje och
trötthet å den andra. En dylik utbildningsmetod är
allt för hasardmässig för att kunna tillfredsställa den
möderne verkstadschefens krav.

Enbart idén att placera en nybörjare tillsammans
med en äldre arbetare är i sig själv ett medgivande,
att den icke yrkeskunnige behöver utbildning, men det
är faktiskt ett sätt att bortse från nödvändigheten av
systematisk undervisning, anpassad efter rådande
förhållanden. Ju närmare frågan studeras, desto
klarare framstår betydelsen av att organisera
grovarbetarnas utbildning.

Grundvalen för sådan utbildning kan utgöras av de
analyser av arbetsoperationer, vilka gjorts i avsikt att
åstadkomma urvalsprover. Ur denna analys är det
möjligt att utveckla den mest effektiva följden av
rörelser, dvs. den följd som kombinerar ett maximum av
effektivitet med ett minimum av ansträngning, vilket
sätter arbetaren i stånd att bibehålla en
tillfredsställande produktionstakt utan överdriven trötthet. Även
i de fall då operationerna äro av elementär art och
förefalla att utföras på samma sätt av samtliga
arbetare, avslöja arbetsstudier ett överraskande antal
olikheter i arbetssättet. Sedan sålunda det mest
effektiva arbetssättet fastslagits, blir nästa steg att göra
upp ett utbildningsprogram, som med början av de
enklare rörelserna leder eleven steg för steg genom
hela arbetsföljden. På detta sätt grundlägges vanan
att utföra arbetet på rätt sätt, redan innan arbetet i
verkstaden faktiskt tar sin början.

Framgång i utbildningsarbetet beror till stor del på
lärarens förmåga och personlighet, varför stor omsorg
bör läggas på valet av lärarekrafter. Den naturliga
tendensen är att välja en arbetare som är särskilt
duktig i det arbete som han skall undervisa i, men det
är ingenting som garanterar att just den skicklige
arbetaren kan lära upp nybörjare och i synnerhet unga
nybörjare. Den som verkar som lärare måste i
grunden kunna sitt arbete, men lika viktigt är, att han har
erfarenhet som lärare och att han har förståelse för
ungdomliga sinnen. Hur våldsam förändringen från
skolans värld till industriella förhållanden faktiskt är,
förbises ofta av den, vars skolår ligga allt för långt
tillbaka i tiden. I skolan ha barnen en jämförelsevis
kort arbetsdag med nya intressen varje timme eller
halvtimme och med talrika raster för vila och lek, och

380

16 juli 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free