Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 27 aug. 1938 - Svenskbyggda broar i Iran, av Sven Klingberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Gatubro vid Babolsar, Mazanderan.
Fig. 8. Landsvägsbro vid Amol, Mazanderan.
nas bakre del och som är så utförd, att den utefter
sin längd bildar brobana. Motviktskroppen är
försedd med ursparingar, avsedda att helt eller delvis
fyllas med betong i den mån som justering av
utbalanseringen skidle visa sig vara erforderlig. Då klaffen
öppnas, rör sig motvikten bakåt och nedåt mot
bottnen i klaffpelaren. Klaffens rörelse förmedlas av
tvenne kuggstänger, vridbart infästa i särskilda korta,
svetsade balkar, som ligga utanför huvudbalkarna
och som med horisontella fackverk äro förbundna
med dessa. Baktill genomlöpa kuggstängerna var
sin vagga med kuggdrev. Spelmotorn, som
tillsammans med bromsanordningar och en
precisionskugg-växel är placerad på ett särskilt fundament
undertill, har en effekt av 40 hk, men är så dimensionerad,
att den tål en överbelastning av 100 %. En i
broaxeln placerad fördelningsväxel överför
drivmomen-tet åt båda sidor till tvenne kuggväxlar, varifrån det
vidarebefordras till dreven i respektive vaggor
medelst korta, koniska axlar. Klaffen kan vid fel å de
elektriska anordningarna manövreras med tillhjälp
av handspel, placerade på en plattform ovanför
fördelningsväxeln. Vid klaffens fria ände befinna sig
förreglingsanordningar, bestående av tvenne kilar,
som vid låsning av klaffen drivas in mot ovanför
kilarna på pelarväggen placerade styrrullar, därvid
nedpressande klaffändan mot dess lagerplattor.
Kilarna drivas av en motor om 4 hk, men kunna även
drivas för hand från gångbanan genom ett
kedje-drev.
Klaffpelaren, vars utseende framgår av fig. 14, är
särskilt utbildad för att uppta spelkrafterna samt de
vindkrafter, som kunna uppkomma vid öppen klaff.
Den undre delen av klaffkammaren, som är utsatt
Fig. 9. Landsvägsbro vid Mianderoud, Mazanderan.
Fig. 10. Landsvägsbro vid Masehallak, Mazanderan.
för ensidigt vattentryck, har utförts av särskilt tät
betong samt till yttermera visso invändigt beslagits
med ett 2 cm tjockt lager av cementbruk med
Sikatillsats. I gjutfogarna ha tätningsbleck av 1 mm
kopparplåt kommit till användning.
De tre bågspannøn, vilka ha de fria spännvidderna
36,2, 40,8 och 36,2 m respektive, äro utbildade som
upplösta treledsbågar i armerad betong. Varje spann
har sålunda två bågsträngar, på vilka de nedtill
ledade pelarna, uppbärande farbanekonstruktionen, stå.
Bågarna äro, utom vid hjässan och vederlagen, på
ytterligare en mellanliggande punkt förenade med
böjningsstyva transversaler och äro utförda med
styv armering. Härigenom ha pålställningar för
båg-spannens vidkommande kunnat undvikas. Den styva
armeringen har utbildats som treledade
fackverksbågar av stål. Dess vederlagsleder ha förlagts hög-
Fig. 11. Landsvägsbro 80 km väster om Babolsar,
Mazanderan.
394
20 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
