Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 17 sept. 1938 - Färgfotografien i dag, av W. Tuchmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ett trefärgsutdrag i mikroskopiska dimensioner. I
positivet — och filmen framkallas positivt — är
varje färgutdrags transparens proportionell mot
originalets halt av samma grundfärg. De tre punkterna
projicieras av den inpräglade linsen på streckfiltret
och reglera på detta sätt ljusstyrkan av varje
grundfärg per punkt.
Projektorns objektiv i sin tur
förenar de tre punkterna
på lärettet till en punkt.
Därmed adderas åter de
tre grundfärgerna till
originalets färg. Utan
tre-■ färgsfilter verkar filmen
■) vid ej alltför kraftig
förstoring som vilken
svartvit-film som helst.
Kopieringen sker maskinellt.
Fig. 11. Kopieringsschema för linsrasterfilm. Fig. 12. Siemens linsraster-kopieringsmaskin.
Linsroster-film i
Den vid kopiering av rasterfilm farliga moiré-effekten
undvikes, färgkorrektionen är förenklad nästan på
samma sätt som kopieringsljuskorrektionen vid de
vid svart-vitkopiering brukliga apparaterna. (Fig. 11
och 12.)
Ljusbehovet för detta additiva förfarande är
omkring 12 % större än för vanlig filmprojektion. Detta
betyder för biografägaren, att han måste skaffa sig
nya lämpliga apparater och kommer antagligen att
försena metodens spridning.
En kombination av linsraster och bipack befinner
sig, enligt preliminära uppgifter från Agfa, i
experimentstadiet.
För smalfilm finnes det linsrasterfilm av flera
märken samt de silverfria nya Agfa-Color och
Koda-ehromefilmerna i handeln.
Stillastående bilder kunna, endast som diapositiv,
f. n. framställas på ett enkelt sätt, i Leica-format
på de förut beskrivna Kodachrome- eller nya
Agfa-Colorfilmerna, i större format på Lumières
Auto-chromeplåtar eller Agfas eller Dufay färgplåtar eller
filmer.
En hel rad metoder har däremot utbildats för att
med olika tekniska medel från tre plåtar, som var och
en tagits bakom ett av de additiva grundfärgerna,
utvinna gelatinreliefer. Dessa gelatinreliefer färgas
sedan med de subtraktiva grundfärgerna och
användas som tryckschablon. De tre subtraktiva
färgschablonerna överföras alltså på samma underlag, och så
uppstå färgade pappersbilder, eller om de sättas över
varandra, uppstå färgade diapositiv. Det säger sig
självt, att alla dessa metoder fordra mycket av sin
utövare. Man bör vara fullt hemma i att hantera filter,
ha en icke ringa grad av noggrannhet och manuell
skicklighet och dessutom erfordras ett väl utvecklat
färgsinne. Vidare ta de avsevärt mera tid än
framställningen av en färgplåt. Men vill en händig person
offra tillräckligt med tid och uppmärksamhet på
studiet av dessa omständliga metoder, kunna mycket
vackra resultat uppnås.
För framställning av de tre negativen finns det en
kameratyp, som tar alla tre bilderna samtidigt (fig.
13, 14), och andra typer, som mer eller mindre
automatiskt frammata den ena plåten efter den andra.
Med denna senare typ göras alltså de tre nödvändiga
färgutdragen efter varandra (fig. 15). Figuren visar
en kamera, som arbetar med film. Det finns andra
system också, som frammata tre plåtar, den ena efter
den andra. För reproduktion av färgade objekt i
tryck ha dessa kameror fortfarande betydelse. För
den fotografiska praktiken arbeta de däremot för
sakta vid rörliga objekt, och för den otålige amatören
är hela förfarandet för arbetsamt. Utförliga
bruksanvisningar för framställning av färgade
pappersbilder finnas i litteraturen (König u. Jacobsohn: Die
Praxis der Farbenphotographie) och genom de firmor,
som tillhandahålla material till de olika
specialförfarandena, Autotypie, London
(Trefärgs-Carbro-för-farandet), Herzog & Co, Bremen (Duxochrom-för-
Fig. 13. Jos-Pe-kameran öppen.
424
10 sept. 1938
Fig. 10. Snitt genom en
linsrasterfilm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
