Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Trafikförseelser och trafikolyckor, av Sverker Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Trafikförseelser och trafikolyckor.
En statistisk resumé.
Av försteaktuarien SVERKER GROTH.
Till motorismens avigsidor får man räkna det
starkt växande antalet trafikförseelser och
trafikolyckor. Alla överträdelser av trafikföreskrifter och
alla trafikolyckor kunna visserligen icke påbördas
motortrafiken, men de flesta av mera allvarlig natur
höra dock direkt samman med denna. I betraktande
av den utomordentligt starka ökningen i
trafikintensiteten som — främst tack vare utvecklingen av
motorfordonstekniken —■ kännetecknar nutiden måste
man dock erkänna, att särskilt antalet
motortrafikolyckor icke är överväldigande stort, även om det
absoiut taget ter sig skrämmande.
Sveriges officiella statistik bjuder på åtskilliga
intressanta uppgifter till belysande av behovet utav
större säkerhet i trafiken på vägar och gator. Den
följande framställningen bygger väsentligen på de av
Statistiska centralbyrån utgivna, i nämnda statistik
ingående publikationerna "Brottsligheten" och
"Olyckor vid trafik med motorfordon". Siffrorna för år
1937 och första halvåret 1938 äro preliminära.
Efterföljande tablå ger besked om den oerhörda
tillväxten av det absoluta antalet trafikförseelser under
perioden 1921—1936.
i Vägtrafik- Författningar Q
Ar stadgan ang. motorfordon summa
1921 ................ — 5 946 5 946
1922 ..........•...... — 6 839 6 839
1923 ................ — 7 848 7 848
1924 ................ 5 128 7 799 12 927
1925 ................ 8 534 9 275 17 809
1926 ................ 10 338 10 216 20 554
1927 ...........■..... 10 406 11 130 21536
1928 ................ 12 361 13 282 25 643
1929 ................ 13 170 15 212 28 382
1930 ................ 16 311 15 861 32 172
1931 ................ 19 193 20 389 39 582
1932 ................ 21 921 22 146 44 067
1933 ................ 25 694 23 796 49 490
1934 ................ 30 381 27 714 58 095
1935 ................ 30 219 24 568 54787
1936 ................ 31 703 24 878 56 581
Än klarare framträder ökningen i antalet
trafikförseelser, om man jämför den med utvecklingsgången
beträffande brottsligheten över huvud taget. Man
finner vid en sådan jämförelse följande i sanning
anmärkningsvärda relationer. Medan sammanlagda
antalet brott och förseelser, för vilka personer
sak-fällts, på 100 000 av medelfolkmängden ökats från
1 643 år 1921 till 2 440 år 1936, så utgjorde
motsvarande siffror för trafikförseelserna resp. 100 och 904.
Den procentuella ökningen var beträffande brotten
överhuvud cirka 49 % och för trafikförseelserna
804 %, m. a. o. under de sexton åren 1921—1936
ökades de senare mer än sexton gånger så mycket
som den totala brottsligheten.
Ur kriminalpolitisk synpunkt kan det sägas vara
till någon tröst, att ökningen i brottsligheten över
huvud i stor utsträckning är att tillskriva så
jämförelsevis lindriga lagöverträdelser som
trafikförseelserna. Men för domstolarna ha dessa förseelser
medfört en synnerligen stark ansvällning av arbets-
bördan, och — vad som här i första rummet
intresserar oss — de vittna otvivelaktigt om ett växande
osäkerhetstillstånd på vägar och gator.
Dess bättre förhåller det sig nu icke så, att varje
trafikförseelse, för vilken sakfällning ägt rum, har
haft en trafikolycka till följd. Vårdslös körning t. e.
är straffbelagd, oavsett om den slutar med katastrof
eller ej. Antalet trafikolyckor är emellertid för visso
stort nog ändå; huru stort vet man dock ej med
säkerhet. Den statistik som föres avser nämligen
icke på långt när alla olyckor. I riksstatistiken
räknas endast med olyckor vid trafik med motorfordon
och icke ens med alla dessa utan endast med dem
som officiellt, genom polisundersökning konstaterats
ha ägt rum. Stockholms stads statistiska kontor, som
i sina publikationer redovisar de i huvudstaden
inträffade trafikolyckorna, medtager härvid jämväl
olyckor, vari motorfordon ej varit implicerade, men
är liksom riksstatistiken inskränkt till att omfatta
allenast de polisundersökta olyckorna. Givetvis
innebär statistikens begränsning till att avse allenast
olyckor av sistnämnda slag en svaghet, men man
torde kunna antaga, att observationsmaterialet dock
är tillräckligt representativt för att man av
statistiken skall få en i huvudsak riktig bild av
utvecklingstendenserna på ifrågavarande område.
Under åren 1935—1937 inträffade resp. 10 820,
12 382 och 13 626 motortrafikolyckor, som blevo
föremål för polisundersökning. Ökningen var sålunda
14,4 % från år 1935 till år 1936 och 10,0 % från
sistnämnda år till år 1937. Härvid är emellertid att
märka, att antalet olyckor under sistnämnda år, när
de definitiva talen föreligga, kommer att visa sig vara
åtskilligt högre än det här preliminärt angivna antalet.
Beträffande åren 1935 och 1936 har antalet olyckor
satts i relation dels till folkmängden i riket, dels
till antalet registrerade motorfordon. Medan år 1935
kommo 1,7 olyckor på 1 000 invånare och 5,4 olyckor
på 100 registrerade fordon, voro motsvarande tal för
år 1936 2,0 och 5,8. Även dessa relativa tal utvisa
således ökning. Vad angår de angivna relationerna
till antalet registrerade motorfordon bör observeras,
att man räknat med endast sådana olyckor, vari
registrerade fordon varit delaktiga, samt att
lättviktsmotorcyklarna ej varit registreringspliktiga.
Ökningen gjorde sig gällande både på landsbygden
och i städerna, med tilltagande tendens beträffande
den förra och avtagande tendens för de senare, tagna
över ett.
År 1936 inträffade av samtliga de redovisade
olyckorna 22,0 % i Stockholm, 16,4 % i övriga städer med
mer än 40 000 inv., 7,0 % i städer med 20 000—
40 000 inv., 11,2 % i övriga städer och alltså
tillsammans 56,6 % i städerna mot 43,4 % på landsbygden.
Om man i stället för den i detta sammanhang föga
rationella skillnaden mellan landsbygd och städer gör
en jämförelse mellan tättbebyggda orter och andra
platser, finner man, att mellan 60 och 70 % av
olyckorna inträffat inom tättbebyggda samhällen.
Bland de olika länen ligger, vad landsbygden an-
492
29 okt. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
