Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
och förgasarmotor!!. Med avseende på vikt och
påkänningar på de drivande delarna ger förhållandet
mellan tändningstryck och effektivt medeltryck en
hänvisning. För dieselmotorn med ett tändningstryck
av 50 atm och ett medeltryck av 5 atm uppgår
nämnda förhållande till 10, mot att för
hesselman-motorn med ett tändningstryck av 30 atm och ett
medeltryck av 6 atm nämnda förhållande blir 5. Yi se,
att dieselmotorn i detta avseende är ogynnsammare.
I motsats till förgasarmotorn har hesselmanmotorn
den fördelen, att den lämpar sig bättre för drift med
förkompressor. Man kan tänka sig, att det är möjligt
att med förkompression konstruera en hastigtgående
2-takts hesselmanmotor, vars vikt vid hög
effekt-alstring ytterligare kan minskas.
Avgörande är att i hesselmanmotorn kunna flyktiga
bränslen med låg knackningshållfasthet utnyttjas,
vilka giva svårigheter i förgasarmotorn. Av tyngre
bränslen däremot ägna sig i synnerhet träkolstjärolja och
andra oljor med lågt cetenvärde, vilka äro svåra att
antända och förbränna i hastigtgående dieselmotorer.
Hesselmanmotorn möjliggör alltså vid nuvarande
läge på bränslemarknaden ett vidare utnyttjande av
våra bränslen och fyller därmed en lucka hos
förbränningsmotorerna."
Major Tatti framhåller följande:
"De refererade försöken hava utförts med en 4-cyl.
hesselmanmotor på en Pavesi-traktor. Proven gälla
följande bränslen:
Galisol (varvid menas vanlig brännolja).
70 % bensin -f- 30 % mineralolja.
Eldningsolja.
Skifferolja från Ragusa.
95 % 90-gradig etylalkohol -j- 5 % ricinolja.
95 % vattenfri metylalkohol + 5 % ricinolja.
50 % jordnötsolja + 50 % bensin.
Vid övergång från ett bränsle till ett annat
utfördes inga ändringar på motorn. Endast då det gällde
bränslen med lågt värmevärde, inställdes
bränslepumpen för att lämna den nödiga bränslekvantiteten.
Med bensin med tillsatt smörjolja uppnåddes
samma effekt som med vanlig brännolja saint 8,7 %
högre bränsleförbrukning. Omdömet var, att motorns
allmänna egenskaper voro goda. Det högre
kompressionsförhållandet har icke givit anledning till
knackning. Beträffande eldningsoljan framgår, att
resultaten, ehuru lägre än dem som erhållits med vanlig
brännolja, ännu äro tillfredsställande. Anledningen
till det något sämre resultatet ligger i oljans högre
viskositet, som medfört sämre finfördelning och sämre
förbränning. Detta kan motverkas genom ändring av
bränslemunstycket. Motorns flexibilitet var god.
Mellan 1 000 och 1 400 varv/min iakttogs en
knackning liknande den som uppstod i dieselmotorn.
Proven med skifferolja från Ragusa hava givit
betydelsefulla resultat, emedan denna olja icke liar
arbetat tillfredsställande i dieselmotorer, antagligen på
grund av den höga antändningstemperaturen. I
experimentmotorn har denna olja arbetat bra och
mycket lika med vanlig brännolja.
Med etylalkohol lia erhållits betydligt högre
förbrukningssiffror beroende på alkoholens lägre
värmevärde. Verkningsgraden är emellertid bättre än vid
vanlig brännolja. Förbränningen har varit god.
Med metylalkoliol sjunker effektkurvan avsevärt
och förbrukningen stiger. Avgasanalyserna visa ofull-
ständig förbränning med överskott på syra. Med all
sannolikhet hade dessa resultat förbättrats om
pumpens leveransmängd ökats. Vid drift med etylalkohol
var starten lätt, däremot besvärligare med
metyl-alkohol.
Användning av ren jordnötsolja var icke möjlig,
troligtvis beroende på bränslets höga viskositet. För
att möjliggöra provet måste oljan blandas med
samma kvantitet bensin.
Som omdöme om detta bränsle kan gott sägas, att
resultaten voro ganska dåliga. Användandet av
jordnötsolja framhölls emellertid som en mycket
exceptionell åtgärd.
Följande sammanfattning av resultaten hava gjorts:
1. Större delen av de normala förgasarmotorerna
kunna lätt ombyggas till
lågtryck-insprutningsmo-torer.
2. Ombyggnaden gör motorn lämplig att utan
anmärkningsvärda nackdelar användas för bränslen,
som icke äro lämpliga för förgasarmotorer på grund
av det låga ångtrycket vid normal temperatur och
för bränslen som icke äro lämpliga i dieselmotorer på
grund av för stor flyktighet eller för hög
antändnings-temperatur.
3. Övergången från ett bränsle till ett annat kan
ske utan nämnvärd försämring av motorns
prestationer och utan att man behöver tillgripa besvärliga
in-regleringar med utbyte av delar, om blott tätheten,
viskositeten och utspädningen hos det nya bränslet
icke avsevärt försämrar finfördelningen och ifall
värmevärdet icke är alltför lågt.
4. Endast en lätt tendens till knackning har
iakttagits trots höjningen av kompressionsförhållandet
även vid bränslen med lågt oktanvärde. Detta kan
förklaras dels genom den ökade turbulensen och dels
av det faktum, att i cylindern komprimeras enbart
luft och att bränslet förefinnes i förbränningsrummet
under en tidrymd, som är alltför kort för att
peroxider med åtföljande våldsamma sönderdelningar skall
kunna uppstå i och med dropparnas uppvärmning.
5. Man bör utesluta användandet av vegetabiliska
oljor, med vilka motorn icke arbetar, om de ej
blandas med en lämplig och nästan alltid avsevärd
kvantitet andra snabbare oxiderbara bränslen.
Som slutsats kan alltså påstås, att lågtrycksmotorn
utgör ett anmärkningsvärt bidrag till lösningen av
problemet ’motorn för varierande bränslen’ och bör
som sådan ägnas allra största intresse.
Som en sista anmärkning kan vara lämpligt att
ännu en gång framhålla, att de utförda proven hava
visat, att lågtrycksmotorn kan betraktas som motor
för varierande bränslen, icke emedan den när som
helst med lika gott resultat kan använda vilket
bränsle som helst, men på så sätt, att den avsedd för
och inreglerad för en eller två typer av bränslen kan
med få omregleringar arbeta på ett acceptabelt sätt
med andra bränslen som ersättning, till dess man på
nytt har de normala bränslena tillgängliga."
Detta var alltså det slutomdöme som uppnåtts i
Italien vid försök utförda av helt neutrala personer.
Ur teknisk synpunkt är önskvärt att utvecklingen på
motorområdet får äga rum fritt och oberoende av
statliga åtgärder, men tyvärr äro förhållandena i världen
sådana, att hänsyn måste tagas till under fredliga
förhållanden ovidkommande synpunkter. Tydligt är
emellertid, att en utveckling av inhemsk produktion
30
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
