Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör. JULIUS KÖRNER
UTSIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFäRCNlrSOËFT
INNEHÅLL: Provning av högspänningsbrytare och bedömning av deras användbarhet under
kortslutningsförhållanden, av K. E. Eriksson och G. Ödberg. — Korta ledningar för högfrekvensöverföring (nedledningar för
mottagningsantenner), av E. T. Glas och P. Åkerlind. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
Provning av högspänningsbrytare och bedömning
av deras användbarhet under
kortslutningsförhållanden.
Av K. E. ERIKSSON och G. ÖDBERG.
I. Inledning.
För att en brytare för automatisk brytning av en
strömkrets skall kunna installeras i en viss punkt i
ett kraftsystem, måste den kunna uthärda alla de
påkänningar, som kunna uppstå i punkten i fråga. Av
avgörande betydelse är härvid framför allt brytarens
förhållande under de speciella villkor, som förefinnas
vid kortslutningar i nätet.
Då de prov, som avse att undersöka brytarens
användbarhet, i regel ej kunna utföras på brytarens
slutgiltiga plats i nätet, gäller det att föret
förutberäkna och analysera kortslutningsförhållandena i
detta och därefter genom ett antal prov i
tillverkarens provanläggning verifiera, att de vid analysen
framkomna fordringarna uppfyllas.
II. Allmänt om brytarprovning. Definitioner.
Fig. 1 visar principschemat för en anläggning för
strömbrytarprovning ("kortslutningslaboratorium"). I
schemat betecknar a "kortslutningsgeneratorn", f
dennas matare, c transformator för prov vid högre
spänningar samt b reaktans för begränsning av
strömmen. Yid provets utförande får "provbrytaren" d
tillslå och bryta kortslutningen; vid vissa provtyper
övertages en av dessa funktioner av en hjälpbrytare.
För oscillografisk registrering av förloppet finnas
shuntar, e, och spänningsdelare, g.
Fig. 2 visar ett typiskt oscillogram upptaget vid
ett brytarprov i Aseas högeffektlaboratorium i
Ludvika. Längst till vänster synes fasspänningen före
kortslutningen, i det följande kallad för spänning en.
Vid A inträffar kortslutningen; spänningen bryter
samman. (Den svaga vägningen av nollinjen
härrör från spänningsfall i ledningar.) De uppträdande
strömmarna innehålla en Mkströmskomposcmt, vilken
är stor i fas 1 och 3 och nära noll i fas 2.
Likströms-komposanten är starkt dämpad, men har ej hunnit
försvinna före brytningen. Även
växelströmskom-posanten är dämpad, dock relativt obetydligt på
grund av speciell anordning av generatorns
magnetisering. Vid B börja kontakterna skiljas, och
ljusbågar utbildas i brytställena. Ljusbågsspänningens
karakteristiska kurvform synes i oscillogrammet. Vid
C, ca en period senare, brytes strömmen i fas 3; fas 1
och 2 följa ca- 1I4 period senare. Efter brytningen
återvänder spänningen över kontakterna.
Oscillografen har emellertid ej hunnit teckna själva
insvängningsförloppet.
I det följande beteckna vi med brytspänning (den
symmetriska) växelspänningskomposanten av
drift-frekvens, och med dess storlek avses effektivvärdet.
Brytspänningen momentvärde omedelbart efter
brytningen benämna vi tändspänning. Med återvän-
Fig. 1. Principschema för kortslutningsprov.
Fig". 2. Typiskt oscillogram upptaget vid brytarprov.
8 JAN. 1938. HÄFTE 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
